Annonser

EU:s asylpakt

Asylsökande blir utan kvalificerad rådgivning

Sveriges nya regler om rättsliga biträden för asylsökande riskerar att ställa sårbara asylsökande helt utan kvalificerat rättsligt stöd, eftersom många advokater känner sig tvingade att avstå från uppdragen under processen hos Migrationsverket. Advokatsamfundet kräver nu att reglerna ändras.

I juni röstade riksdagen igenom de nya regler som innebär att Sverige lägger sig på EU:s lägsta tillåtna nivå vad gäller asylsökandes rättigheter. Bland annat har rätten till offentligt biträde under det första steget i processen begränsats kraftigt. De offentliga biträdena ska dessutom ge rådgivningen utan att få tillgång till viktiga handlingar hos Migrationsverket.

Redan inför riksdagens omröstning varnade åtta advokater på debattplats i Dagens Nyheter för att advokater skulle tvingas tacka nej till biträdesuppdrag för att inte bryta mot de advokatetiska reglerna. Advokaterna, som ingår i Sveriges advokatsamfunds arbetsgrupp för migrationsfrågor, konstaterade att de och deras advokatkollegor ”har ett advokat­etiskt ansvar att ge individuella, korrekta och välgrundade råd”, men att detta inte blir möjligt med de nya förutsättningarna.

Debattartikeln

Debattartikeln publicerades i DN den 5 juni och är undertecknad av advokaterna Johanna Eriksson Ahlen, Tomas Fridh, Karin Gyllenring, Emilie Hillert, Emelie Jörwall, Erik Nydert, Viktoria Nyström och Sait Umdi, alla ledamöter i Sveriges advokatsamfunds arbetsgrupp för migrationsfrågor.

Trots kritiken röstades de nya reglerna igenom av riksdagen, för att sedan träda i kraft den 12 juli. Många advokater har nu valt att avstå från att ta uppdragen som offentliga biträden. En av dem är Silas Aliki som delar de åtta skribenternas analys, liksom övriga advokater på Folkets Advokatbyrå. 

– Vår uppfattning är att de skyldigheter gentemot klienten som advokatetiken föreskriver inte är möjliga att uppfylla så som lagstiftningen utformats, säger hen. 

Silas Aliki konstaterar att det känns tråkigt att behöva tacka nej till uppdrag. Och ytterst drabbas förstås de asylsökande, menar hen. 

– De nya reglerna innebär att asylsökande tvingas stå utan kvalificerad rättslig rådgivning under sin asylprocess, eftersom advokater inte har möjlighet att ta uppdragen och därmed inte heller de jurister i Sverige som är särskilt specialiserade på och erfarna inom migrationsrätt. Sårbara grupper som exempelvis hbtq-personer, tortyröverlevare, barn och äldre drabbas särskilt hårt, fastslår Silas Aliki. 

Även Advokatsamfundet har reagerat på regeländringarna. Den 30 juni skickade samfundet en hemställan till Justitiedepartementet om att ändra de antagna reglerna i utlänningslagen 18 kap. 1 a – 1 b §§. I hemställan pekar samfundet bland annat på att det nya begränsade uppdraget står i strid med advokatens skyldighet att vara lojal mot klienten, eftersom advokaten varken har tillgång till fullgott underlag för sin rådgivning eller får betalt för sitt arbete efter den inledande rådgivningen.

De nya reglerna

De svenska anpassningarna till EU:s migrations- och asylpakt trädde i kraft den 12 juli 2026. De nya reglerna i utlänningslagen innebär att ersättning i ärenden enligt asylprocedurförordningen får lämnas för kostnadsfri rättslig rådgivning om högst två timmar, eller tre timmar om skäl finns, och i ärenden enligt asyl- och migrationshanteringsförordningen är ersättningen begränsad till högst en timme.