Svårt att vara advokat i en komplex omvärld

2025 var ett intensivt år för Advokatsamfundets tillsynsenhet. Året, som nu redovisats i en årsrapport, innehöll en rad olika granskningar och utmynnade i fyra rapporter på olika områden. Utöver det lämnades också 96 tillsynsärenden vidare till styrelsen, som i sin tur tog dem vidare till disciplinnämnden för prövning (se faktaruta).

Jens Kallmin, som leder enhetens arbete, är nöjd med resultatet.

– Vi har bara hållit på i två år. Med tanke på att tillsynsenheten ändå är så pass ung så har vi hittat ett väldigt effektivt och träffsäkert sätt att arbeta på, säger han.

I de publicerade rapporterna redovisas resultaten av de olika granskningarna. Men rapporterna bjuder också på konkreta tips och rekommendationer till advokater, så att de ska kunna göra rätt. Förutom granskningarna, som bygger på förra årets tillsynsplan, har tillsynsenheten dessutom hanterat en lång rad ärenden som aktualiserats under året.

Jens Kallmin konstaterar att förra årets tillsynsplan träffade rätt och väl fångade in områden där det finns etiska svårigheter och risker. Samtidigt var den kanske väl ambitiös.

– Vi hann inte med riktigt allt. Vår verksamhet kan planeras i viss utsträckning, men det går inte att planera allt. Det måste finnas utrymme för justeringar när det dyker upp nya saker. Det har vi tagit med oss, säger han, och tillägger att årets tillsynsplan innehåller mer luft för att kunna fånga upp saker som kommer under resans gång.

Kan ge stöd

Tillsynsenheten har under 2025 bland annat producerat rapporter om principalansvaret och hur det ska upprätthållas, vad som gäller för advokatkontor när advokater till exempel hyr in sig på kontorshotell, och hur samarbeten med andra aktörer inom insolvensområdet ska hanteras.

Dessutom har 2024 års granskning av efterlevnad av penningtvättsregelverket resulterat i en rapport och rekommendationer om att så långt som möjligt undvika klientmedelskonton. En annan följd av granskningen blev att fem advokatbyråer varnades av disciplinnämnden. I tre av fallen tilldelades advokatbyråer dessutom sanktionsavgifter av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Jens Kallmin ser arbetet kring penning­tvätt och de första sanktionerna som en viktig milstolpe från det gångna året, så att penningtvättsfrågorna nu hamnat mer i förgrunden för advokater. Men även rapporten om principalansvaret har haft stor betydelse.

– Rapporten kan fungera som ett konkret stöd för advokater just när de ska handleda och övervaka biträdande jurister, säger Jens Kallmin.

Kontakterna är viktiga

I slutet av 2025 växte tillsyns­enheten med en person, när juristen och tidigare advokaten Björn Rothpfeffer anslöt (läs mer om Björn i artikeln ”Advokaterna vill göra rätt”). Enheten består numera alltså av fem personer, varav två med advokatbakgrund. Tillsynsenheten sitter högst upp i Advokatsamfundets hus i Diplomatstaden, i det som tidigare fungerade som övernattningslägenhet för den förrförra generalsekreteraren Lars Bentelius.

Just advokaterfarenheten är värdefull i gruppen, anser Jens Kallmin.

– Det är en stor tillgång. Dels för att det skapar förtroende hos advokaterna som ser att de kan branschen. Dels för att de har erfarenhet av olika kluriga etiska överväganden som advokater ställs inför, säger han.

Förtroendet från kåren är förstås viktigt för tillsynsenheten, som samlar in information från granskade advokatbyråer, skriftligt och ibland vid platsbesök på byråerna. Svarsfrekvensen från byråerna när enheten frågar är god – vid den senaste uppgiftsinsamlingen kring rutiner för att undvika penningtvätt svarade 100 procent, alltså alla advokatbyråer.

Även om de flesta kontakter sköts via e-post är platsbesöken viktiga, tycker Jens Kallmin.

– Besöken är det bästa sättet att få respons och kunna uppleva hur advokater känner inför vår verksamhet. Vi får en bättre bild av hur verksamheten bedrivs. Samtidigt får advokaterna en bild av vad vi faktiskt gör och varför vi utövar tillsyn, säger han.

Förutom advokatkontakter har tillsynsenheten också löpande kontakter med domstolar och andra rättsvårdande myndigheter. Kontakterna ger viktiga insikter om hur advokaterna sköter sig och var de advokatetiska riskerna och problemen finns. Samtidigt kan tillsynsenhetens jurister sprida kunskap om advokatrollen och dess svårigheter.

– Ibland upplever vi att domstolar och myndigheter inte riktigt förstår advokaternas dilemman och hur svårt det kan vara att balansera advokatetiska regler och vad domstolarna förväntar sig av advokaterna, konstaterar Jens Kallmin.

Domstolarna har också en viktig roll gentemot tillsynsenheten genom att de ska rapportera till enheten om en advokats yrkade ersättning sätts ned avsevärt. Rapporteringen har tidigare varit ganska ojämn, berättar Jens Kallmin: Vissa domstolar rapporterade aldrig medan andra gjorde det ofta.

– Där gjorde vi en informationssatsning under året, genom ett utskick till samtliga domstolar. Efter det har det blivit jämnare fördelning, och vi får en mer rättvisande bild, säger han.

Totalt ökade antalet rapporter om nedsatta ersättningar 2025 med cirka 26 procent jämfört med 2024.

Vill göra rätt

Tillsynsenheten granskar advokatbyråer och kan föra misstänkta etiska brister och fel vidare till disciplinnämnden via styrelsen. Men minst lika viktigt är att enheten också försöker ge vägledning och redskap till advokaterna, för att de ska kunna undvika misstag.

Juristerna vid tillsynsenheten upplever också att advokaterna efterfrågar konkret stöd, kanske framför allt på penning­tvättsområdet. Som ett led i att nå ut med de högaktuella penningtvättsfrågorna har tillsynsenheten i år börjat göra särskilda informationsutskick till samtliga advokater och biträdande jurister på området. Hittills har ett informationsmejl gått ut, och planen är att det ska bli åtminstone tre under året. Och utskicket har tagits emot mycket väl.

– Det har fått en väldigt positiv respons. Utskicket svarar på en del frågor som många advokater ställer, men som vår vägledning om penningtvätt inte riktigt har svar på, summerar Jens Kallmin.

Jens Kallmins upplevelse, efter dryga två år på tillsynsenheten, är att de allra flesta advokater verkligen vill göra rätt och agera etiskt, trots att det inte alltid är lätt.

– Det är ganska svårt att vara advokat, särskilt i en komplex omvärld. Det kommer lagstiftning som inte riktigt är förenlig med advokatetiken. Men etiken är fortfarande hög, säger han.