Notiser

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse ute nu

Advokatsamfundets digitala verksamhetsberättelse sändes ut den 11 mars och presenterades samma dag på samfundets webb. Mia Edwall Insulander, Sveriges advokatsamfunds generalsekreterare, framhöll i den att år 2025 formulerade Advokatsamfundet för första gången ett kärnbudskap – en så kallad tagline. Meningen fångar advokatens unika roll och det skydd den innebär för klienten och lyder: ”Advokattiteln garanterar ett unikt skydd för klienten: lojalitet, oberoende och sekretess.”

Regeringen föreslår förbud mot kusinäktenskap

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka hedersrelaterat förtryck och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap. Förslagen innebär ett förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar. Det föreslås också att sådana äktenskap som ingåtts utomlands som huvudregel inte ska erkännas i Sverige.

I propositionen lämnas förslag som bland annat innebär följande:

• Kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar förbjuds i Sverige.
• Det ska inte längre vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att gifta sig med varandra.
• Kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar som ingåtts utomlands ska som huvudregel inte erkännas i Sverige.

Trendbrott i antal ansökningar till PRV

Antalet nationella patentansökningar till Patent- och registreringsverket (PRV) ökade med 13 procent under 2025, rapporterar PRV i ett pressmeddelande. Inte sedan 2013 har PRV fått så många ansökningar. Vad som är orsakerna analyseras för närvarande, men det skulle kunna handla om ökad medvetenhet om patent, EU-bidrag, konjunktur och nya AI-verktyg.

Under 2025 har ett trendbrott skett i antalet patent­ansökningar till PRV. Efter mer än ett decennium av nedgång ökade antalet nationella ansökningar under förra året med 13 procent. Jämför man februari månad mot föregående år är ökningen hela 23 procent.

Färre mutbrott i transportbranschen 2025

Antalet mutbrottsdomar inom transport- och fordonsbranschen minskade rejält 2025. Sektorn gick från tio fällande domar 2024 till bara tre i fjol. Det visar rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM, som ger en sammanfattande bild över samtliga svenska mutbrottsdomar. Branschen stod för närmare en tredjedel av det totala antalet mutbrottsdomar 2024.

– Detta kan vara trendbrott då transport och fordon varit den bransch som under de senaste fem åren haft procentuellt högst andel mutbrottsmål av alla branscher. Jag skulle vilja se ett större engagemang från transport- och fordonsbranschen inom alla aspekter som rör antikorruption. Kompetensfrämja, diskutera röda flaggor i branschen och lägg upp alla kort på bordet. Den här sektorn kan få ordning på sin mutproblematik, sa Parul Sharma, tidigare generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, i ett pressmeddelande.

Mutbrotten för 2025 inom transport- och fordonsbranschen handlade främst om mutor vid bilbesiktning och förarprov för körkort.

Ny publikation om tvistlösning i Sverige

SCC:s head of quality Evelina T. Wahlström och specialist counsel Jake Lowther medverkar i Young Arbitrators Swedens (YAS) senaste publikation Swedish Law and Arbitration: Reasons for choosing Swedish law and dispute resolution in international commercial contracts. Guiden lyfter tre centrala skäl att välja Sverige: svensk avtalsrätt, skiljeförfarande i Sverige och SCC som institut. Svensk avtalsrätt bygger på avtalsfrihet och förutsebarhet, där principen pacta sunt servanda står i centrum. Stockholm framhålls som en trygg och neutral plats för skiljeförfarande med stark partsautonomi och ett modernt, användarvänligt regelverk. Publikationen betonar även SCC:s internationella ställning, med omkring 200 tvister årligen, varav hälften är internationella, och en ledande roll inom investeringsskiljeförfarande.

Guiden erbjuder en praktisk översikt för internationella jurister och företag som överväger svensk rätt eller Sverige som skiljesäte.

sccarbitrationinstitute.se

Polisutbildning föreslås bli betald

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska möjliggöra en betald polisutbildning. Reformen ska göra polisutbildningen mer attraktiv och öka antalet som fullföljer polisutbildningen och stannar kvar i polisyrket. Förslaget som nu läggs fram innebär att studenter som har tagit studielån för polisutbildningen från och med den 1 augusti 2024, under vissa förutsättningar och villkor, kommer att få sina studielån avskrivna. Reformen om en betald polisutbildning är ett led i regeringens övergripande arbete för att öka antalet poliser i hela landet. Målet är att polistätheten i Sverige minst ska motsvara genomsnittet i EU. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Lagrådsremiss: En betald polisutbildning

Arbetet med nämndemän granskas

Riksrevisionen granskar nu Domstolsverkets och domstolarnas arbete med nämndemän, efter signaler om brister i bland annat lämplighetskontroller, sammansättning och utbildning. Granskningen ska bedöma om Domstolsverket och domstolarna arbetar effektivt med att rekrytera, utbilda och kontrollera nämndemännen så att nämndemannasystemet fungerar som avsett. Granskningen omfattar även Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag. Granskningen omfattar inte processen för nominering eller genomförandet av nämndemannaval.

Ekonomer i lönetoppen och juristerna största vinnarna

Löneutvecklingen för Akavias medlemmar var 4,5 procent jämfört med året före, och ekonomerna är fortsatt högst upp i lönetoppen. Bäst löneutveckling av de professioner som Akavia samlar hade juristerna. Det visar färsk lönestatistik från Akavia. Statistiken visar att ekonomerna fortsatt har högst medianlön, följda av it-akademikerna, medan juristerna är den profession som ökade mest i lön jämfört med året före (5,1 pro­cent). Medianlönen för Akavias medlemmar är 58 000 kronor per månad.

Källa: Akavia

Rapport om unga klienters upplevelser

Kriminalvården har fått i uppdrag att förbereda barn- och ungdomsavdelningar i anstalt från och med 1 juli. Som en del i förberedelsearbetet har Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet gjort intervjuer med personer i åldern 16–21 år, som varit dömda till påföljder i anstalt eller i frivård. Resultaten av studien ger stöd för ungas behov av små, specialiserade enheter med hög personaltäthet.

Rapporten ”Allting handlar om relationer egentligen” finns att läsa på kriminalvarden.se.