Notiser
Nr 2 2026 Årgång 92Valberedningen: Nya ledamöter föreslås
Valberedningen lämnade i februari sitt förslag inför Advokatsamfundets fullmäktigemöte den 10 juni. Till ny ledamot av Advokatsamfundets styrelse föreslår valberedningen advokat Karolina Ullman, Tallinn. Hon efterträder advokat Christina Griebeler, som har varit ledamot av styrelsen i sex år och därmed inte kan väljas om som ledamot enligt samfundets stadgar.
Till ny ledamot av Advokatsamfundets disciplinnämnd föreslår valberedningen advokat Fredrik Burvall, Sundsvall. Han efterträder advokat Polyana Jensell som har varit ledamot av disciplinnämnden i åtta år och därmed inte kan väljas om som ledamot enligt samfundets stadgar.
Rättssäkerheten i LVU ska stärkas
Utredningen om stärkt barnrättsperspektiv i LVU lämnade i februari sina förslag till regeringen. Utredaren, hovrättspresidenten Anders Hagsgård, föreslår bland annat ökat inslag av sakkunskap i LVU-processen, både i socialnämnd och domstolar, skärpta krav på drogtest av vårdnadshavare, ökat skydd för syskon när ett barn omhändertas samt ökade möjligheter att följa upp barns situation efter avslutad placering, bland annat genom att förlänga uppföljningstiden till ett år efter avslutad LVU-vård.
Utredningen skulle också enligt direktiven analysera och ta ställning till om åklagare i vissa fall ska kunna besluta om omedelbart omhändertagande av barn enligt LVU. Utredningen förordar dock inte en sådan ordning, som enligt utredningen ökar risken för att barn omhändertas på felaktiga grunder.
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander har medverkat som expert i utredningen.
SCC satsar på Legora
Skiljedomsinstitutet SCC har ingått ett samarbete med AI-företaget Legora. Legoras tjänster ska användas för att effektivisera dokumentanalys, påskynda utarbetandet av texter och stödja fördjupad research. Förhoppningen är att AI-tjänsterna ska ge ökad effektivitet och ökade möjligheter för medarbetarna att fokusera på kvalificerad juridisk analys.
Färre upphandlingar överprövas
Fem procent av de offentliga upphandlingar som annonserades 2024 överprövades, visar statistik från Upphandlingsmyndigheten.
Totalt utannonserades 17 575 upphandlingar, varav färre än 900 ledde till överprövning. Det innebär en minskning jämfört med 2023 då andelen var 6,2 procent. Upphandlingar med högre kontraktsvärde överprövas oftare än mindre upphandlingar.
Bodelningsförrättare kan få nya verktyg
Regeringens utredare, justitierådet Margareta Brattström, överlämnade i februari sitt slutbetänkande Bodelning och betänketid – en effektivare process till justitieministern.
Brattström föreslår bland annat att bodelningsförrättare ska få nya verktyg för att driva processen framåt. Det handlar till exempel om att kunna kräva in uppgifter om tillgångar och skulder från andra än makarna, förena krav med vite och sätta tydligare ramar för handläggningen.
Ett annat förslag är ändrade regler om betänketid vid äktenskapsskillnad, genom att kravet på betänketid tas bort när bara en av makarna vill skiljas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
SOU 2025:121 Bodelning och betänketid – en effektivare process
ST lanserar rättspolitiskt program
Inför årets valrörelse passar fackförbundet ST på att ge sin syn på rättspolitiken, i form av ett rättspolitiskt program. Programmet är enligt förbundet baserat på forskning och medlemmarnas erfarenheter. Enligt ST går vägen till minskad brottslighet och ett tryggare samhälle mer via satsningar på förebyggande åtgärder och stärkt rättssäkerhet, än genom fler och kraftigare repressiva åtgärder. ST organiserar tjänstemän inom statlig verksamhet och har över 100 000 medlemmar.
Sanktionsavgift för dataläcka
Företaget Sportadmin hade inte en lämplig säkerhetsnivå för att skydda de personuppgifter de har hanterat, enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Företaget ska därför betala en sanktionsavgift på sex miljoner kronor. Bakgrunden är det IT-angrepp som skedde mot Sportadmin i januari 2025. Angriparen kom då över uppgifter om fler än 2,1 miljoner personer och publicerade dem sedan på Darknet.
Barn skyddas fortfarande inte från våld
Samhällets skyddsnät för att förhindra våld mot barn har stora brister. Det konstaterar Socialstyrelsen, som granskat 41 fall av våld mot barn. I granskningen framkommer att när våldet begås av föräldrar eller andra närstående har barnen ofta levt med våld, försummelse och omsorgsbrister under lång tid. I flera fall har såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst haft omfattande kontakt med familjen före brottet, utan att tillräckliga skyddsåtgärder satts in. Många barn som visat tecken på att de utsätts för våld eller är i riskzonen för att bli utsatta lämnas också utan stöd, när föräldrar säger nej till frivilliga insatser.
Socialstyrelsen: Barn som utsatts för grovt eller dödligt våld – Skade- och dödsfallsutredningar 2024–2025
Våldet minskar på SiS-hemmen
Antalet rapporterade hot- och våldsincidenter minskade under förra året på Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem.
Antalet hot- och våldsincidenter mellan barn och unga minskade med drygt 7 procent under 2025, medan antalet situationer med hot och våld riktat mot SiS:s medarbetare minskade med 3 procent. Sedan 2022 har hot och våld riktat mot medarbetarna minskat med 31 procent inom ungdomsvården.
Advokater uttalar sig kritiskt om Iran
”Som advokater värnar vi för demokrati och yttrandefrihet samt respekt för mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och jämlikhet.” Det skriver Mannheimer Swartling Advokatbyrå i ett uttalande om situationen i Iran på sin webbplats.
Byrån konstaterar att många av dess medarbetare har rötter i Iran och avslutar: ”När möjligheten att kommunicera och förmedla information från Iran är starkt begränsad har vi tillsammans med övriga delar av rättssamhället ett ansvar att bidra till att uppmärksamma situationen och stå upp för det iranska folkets legitima krav på grundläggande fri- och rättigheter.”
JO-kritik mot brevöppning
Justitieombudsmannen, JO, riktar i ett beslut kritik mot Kronobergshäktet för hanteringen av ett brev ställt till advokat. Brevet påträffades vid en visitation av ett bostadsrum. Det var förslutet och hade texten ”till advokat” på framsidan. Trots det öppnade personalen brevet. JO anser att personalen i stället borde ha tillfrågat den intagne om han eller hon vill att brevet skulle lämnas för omedelbar befordran eller undersökas.
JO, beslut den 22 januari, diarienr 1079-2025