Häktning av unga har blivit rutin trots dödliga konsekvenser

Regeringen presenterade den 23 januari 2026 ett nytt lagförslag om ännu längre tillåtna häktningstider för barn – från tre till fem månader. Det har även varit en tv-debatt på Aktuellt mellan justitieministern och Advokatsamfundets ordförande gällande häktning av barn på 13 och 14 år. 

Justitieministern motiverar förslaget med omfattande förundersökningar och vikten av att barn hålls borta från den offentliga miljön. Detta kommer i ett läge där häktning av barn redan används på ett sätt som väcker allvarliga rättssäkerhetsfrågor och där barn mår extremt dåligt och till och med tar sina liv i häktet. Här måste regeringen och lagstiftaren snarast tänka om.

En tonåring utan kriminell bakgrund tog nyligen sitt liv i häktet efter lång tids isolering. Händelsen är oerhört tragisk, men dessvärre inte unik. Häktning av barn och unga sker rutinmässigt, trots att riskerna av detta är väl kända inom rättsväsendet och risken för suicid är överhängande. Situationen är ohållbar och häktning av barn är varken motiverad, nödvändig eller proportionerlig. 

Barnkonventionen, humanitetsprincipen och grundläggande rättssäkerhetsprinciper åsidosätts när åklagare begär att barn och unga ska hållas frihetsberövade på häkten. I många fall finns andra sätt att säkerställa utredning och samhällsskydd, utan att utsätta barn och unga för extrem psykisk påfrestning, med ödesdigra konsekvenser.

Varje år avlider omkring fem personer i landets häkten, jämfört med cirka ett dödsfall per år på anstalter, trots att anstalterna rymmer betydligt fler intagna och att verkställighetstiderna är längre. Om dödstalen i häkten motsvarade övriga befolkningen skulle det röra sig om ett dödsfall vart tredje eller fjärde år. I stället är de mångdubbelt fler.

Årligen häktas 10 000 personer i Sverige. Av dem är 150–200 unga. Under 2024 nåddes en toppnotering med över 460 häktade i åldern 15–17 år. Isolering, långa brottsutredningar och omfattande restriktioner är välkända riskfaktorer för allvarlig psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga.

Utvecklingen är anmärkningsvärd. I samhället har generellt antalet suicid minskat med omkring 30 procent sedan början av 2000-talet. På häktena går utvecklingen i motsatt riktning. Sedan millennieskiftet beräknas över 100 personer ha försökt att ta eller tagit sina liv i landets häkten, varav många tonåringar.

Sedan den 1 juli 2021 gäller som regel att personer under myndighetsåldern inte ska vara häktade längre än tre månader. Undantag sker vid synnerliga skäl. I praktiken har undantaget blivit regeln. Vid sådant förhållande väcker regeringens förslag om att förlänga den tillåtna häktningstiden för barn med två månader allvarliga frågor i fråga om proportionalitet och rättssäkerhet samt risker för barns hälsa och ytterst suicid.

Sverige har dessutom under lång tid fått skarp kritik från FN, Amnesty och Europarådet för just långa häktningstider och isolering av barn. Barn saknar den psykiska mognad som krävs för att kunna hantera isolering, frånvaro av familj, oro, ångest och rädsla. Det är ingen tillfällighet att risken för suicid är som högst just i ett häkte.

Häktning av barn måste därför bli en undantagsåtgärd. Förstahands­alternativet bör i stället vara hemvistelse med elektronisk övervakning, kombinerad med tydligt tillsynsansvar för vårdnadshavare och adekvata insatser av polis, socialtjänst och andra myndigheter. Häktning av barn ska endast komma i fråga när alla andra möjligheter är helt uttömda.

En rättsstat mäts inte i hur hårt den slår, utan i hur ansvarsfullt den använder sin maktutövning gent­emot den enskilde. När staten överväger att utvidga sina möjligheter att frihetsberöva barn i ett häkte, där risken för psykisk ohälsa och död är överhängande, bär staten ett tungt ansvar mot främst barnet och dennes familj.

Den i häktet avlidne tonåringen var inte endast ett nummer hos häktet och domstolen, utan en mycket saknad familjemedlem. Dödsfallet får inte reduceras till ren statistik. Häktning av barn på 13 och 14 år ska överhuvudtaget inte ske, medan omyndiga barn endast undantagsvis ska kunna häktas. Häktningstiderna avseende de omyndiga måste kortas i stället för att förlängas. En from förhoppning är att Lagrådet i sin vishet får regeringen att finna en annan lösning än den föreslagna och placera lagförslaget i fråga i pappers­återvinningen. 

Christer Wersäll
Försvarsadvokat

Christer Wersäll har varit domstolsjurist på länsrätt (numera förvaltningsrätt) i totalt elva år. Han har arbetat på advokatbyrå med inriktning på brottmål i snart 33 år.