Möter utvecklingen med olika strategier

Jon Boström är Sverigeansvarig på Norstedts Juridik, en av de stora leverantörerna av juridisk information, med bland annat tjänsterna Juno och JUNO AI.

Han välkomnar HD:s avgöranden om möjligheten att få ut och publicera domar och andra rättsliga dokument på nätet, eftersom det gjort det klarare vad som gäller.

För Norstedts Juridik har samtidigt inte HD-beslutet förändrat något i sak. 

– Vi började ju redan 2023 med att se över våra processer för att kunna anonymisera och pseudonymisera domar. Så HD-avgörandena ligger i linje med den verksamhet vi bedriver. Att skydda enskilda individers personuppgifter är inte bara ett juridiskt krav, jag ser det som ett sätt att värna förtroendet för rättsväsendet, säger Jon Boström.

Före 2023 publicerade Norstedts Juridik domar och andra handlingar med personuppgifter. Men utvecklingen fick företaget att ställa om och skapa nya lösningar för att ta bort personuppgifterna. 

– Om vi tittar på Europa så ser vi att Sverige sticker ut när det gäller öppenhet. Man kan ju misstänka att det i längden är svårt att stå emot utvecklingen, säger Jon Boström. 

Omställningen har varit kostsam, och krävt stora investeringar i teknologi och många mantimmar, enligt Jon Boström. 

Men för de huvudsakliga kunderna, jurister som använder rättsliga handlingar i sitt arbete, har inte förändringen inneburit någon försämring, menar han. 

– Den juridiska relevansen av personuppgifter är inte alls hög. Det är själva juridiken som är i centrum. Beslutet har på många sätt förstärkt vår roll som garant för tillgången till juridiskt material. Det driver på utvecklingen av våra tjänster – inte minst JUNO AI – där vi ser stora möjligheter att kombinera teknisk precision med hög juridisk relevans, även när personuppgifter pseudonymiseras.

I början anonymiserades domarna på samma sätt som domstolar och myndigheter gör när uppgifter omfattas av sekretess – med svarta överstrykningar i texten. Men kunderna klagade på att texten blev svårläst, så numera har Norstedts Juridik gått över till att använda pseudonymer i dokumenten. 

Det nya arbetssättet, utan personuppgifter, rimmar också väl med utvecklingen av AI för jurister, konstaterar Jon Boström. 

– Integritetsmedveten hantering av rättsfall stärker rättssäkerheten. Det handlar om att skapa ett rättssystem där både insyn och individers skydd samexisterar. För att kunna ha en slagkraftig AI-tjänst behöver du juridiskt relevant material men inga persondata, fastslår Jon Boström, som varnar för att persondata som släpps in i AI-system kan spridas på okontrollerbara sätt. 

Följer förbehållen

Ett av de företag som fick sin begäran om domstolshandlingar behandlad av HD i vintras var Trobar, en prenumerationstjänst som samlar bland annat omaskerade domar och gör dem sökbara. Enligt HD:s avgörande får inte Trobar göra det, åtminstone inte med de handlingar från Umeå tingsrätt som prövningen gällde. 
Martin Sundler, vd för Trobar, uppger i ett mejlsvar till Advokaten att Trobar ”valt att fullt ut följa både de sekretessförbehåll som meddelats av tingsrätterna och Högsta domstolens avgörande i Ä 3169-24 [NJA 2025 s. 123 (II), red. anm.]. Det innebär att handlingar som omfattas av förbehåll inte tillhandahålls via vår databas, oavsett användargrupp”.

I praktiken innebär detta att Trobar fortsätter att tillhandahålla tidigare domar, med personuppgifter, men inte fyller på med nya domar i sin databas från någon myndighet längre.

Martin Sundler påpekar i sitt mejl att ”Trobars rättsdatabas är utformad för professionella aktörer med ett legitimt och berättigat behov av rättsdata som exempelvis advokatbyråer, forskare, journalister och bakgrundskontrollföretag anslutna till sin branschorganisation” och att databasen inte är tillgänglig för privatpersoner. 

Han uppger också att Trobars ”strävan har varit att upprätthålla en balans mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten” samtidigt 
som man gör det möjligt för arbetsgivare, myndigheter och företag med samhällskritiska uppdrag att fortsatt få tillgång till de rättsdata som krävs för verksam­heterna.  

Får skriva artiklar

En annan rättsdatabas som varit föremål för domstolsprövning är Verifiera. I juni 2024 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att Verifiera inte längre fick publicera domar med personuppgifter i mål om tvångsvård vid missbruk och psykisk sjukdom. 

Gunnar Axén är styrelseordförande och ansvarig utgivare för Verifiera. Han väntar vid intervjutillfället på generaladvokatens förslag i EU-domstolen om systersajten Lexbase. Gunnar Axén var själv på plats i domstolen när frågorna behandlades, och han håller med den svenska regeringen om att avvägningen mellan yttrandefrihet och integritetsskydd ska göras i Sverige, inte i EU-domstolen. 

Verifiera följde HFD:s utslag om personuppgifter i LVM- och LPT-domar, och följer noggrant utvecklingen. Men vad EU-domstolen kommer fram till har egentligen inte direkt bäring på tjänsten längre, enligt Gunnar Axén. 

– Vi publicerar inte längre domstolsprotokoll utan bara nyhetsartiklar. Om EU-domstolen kommer fram till att man inte får publicera allmänna handlingar som vi har gjort tidigare så kommer det alltså inte att beröra oss, säger han. 

De nya artiklarna innehåller alla de uppgifter som domarna gör, inklusive personuppgifter, och de har källhänvisningar för den som vill ta del av själva handlingen, berättar Gunnar Axén. Det nya arbetssättet grundar sig på något som upprepades från kommissionens företrädare under förhandlingen i EU-domstolen: att det inte är journalistik att publicera en offentlig handling i obearbetat skick.

– Men att skriva artiklar baserade på dem, det måste man få göra, fastslår Gunnar Axén. 

Det är dock inte någon journalist som skriver artiklarna. Det görs i stället med hjälp av modern teknik, som Gunnar Axén uttrycker det. I praktiken innebär detta att det är AI som skriver. 

På samma sätt arbetar numera också Lexbase, som har samma ägare som Verifiera. Det innebär enligt Gunnar Axén också att varken EU-domstolens utslag eller IMY:s inledda granskning av Lexbase längre är relevant. 

– Nu är det ju en renodlad journalistisk verksamhet, en nyhetsbyråverksamhet. Och mig veterligen så ligger det inte inom ramen för IMY:s uppdrag att granska journalistisk verksamhet. Om det gör det så har vi fått en början på en ny censurinstans.

Behövs spelregler

Verifiera och Lexbase har alltså, enligt Gunnar Axén, hittat ett sätt att anpassa sig till den nya situationen. Samtidigt menar han att det bästa vore att i stället fortsätta att tillhandahålla originalhandlingar, med personuppgifter. 

– Det finns en anledning till att vi har en offentlighetsprincip som har tjänat oss väl i många andra år. Människor ska kunna ha insyn i den offentliga verksamheten. Och då är frågan varför man inte ska göra det lättare för människor att få insyn, som vi har gjort tidigare, säger han.

Några problem med att domar blir så lättillgängliga ser inte Gunnar Axén. 

– Nej, jag tror på öppenhet och transparens, säger han och tillägger att bakgrundskontroller i exempelvis anställningsförfaranden enligt amerikansk forskning faktiskt minskar risken för diskriminering. 

Samtidigt finns det behov av ett tydligt ramverk, med spelregler för databaserna, anser Gunnar Axén. Exakt vad som ska vara offentligt och sekretessbelagt, det är ju en politisk fråga. Däremot vill han inte se några begränsningar i vem som ska ha tillgång till information från rättsdatabaser. 

Även Martin Sundler på Trobar pekar på behovet av tydliga spelregler. ”Samhällsutvecklingen med ökande arbetslivskriminalitet, tilltagande reglering och en föränderlig geopolitisk situation understryker behovet av en robust och tydlig reglering som harmoniserar med GDPR, säkerhetsskyddslagstiftningen och övrig relevant lagstiftning. Vår förhoppning är att lagstiftaren når fram till en balanserad lösning som både säkerställer tillgången till nödvändig rättslig information och samtidigt värnar den personliga integriteten”, skriver han.

Ett annat önskemål från Martin Sundler är ett oberoende tillsynsorgan för databaser i nära samråd med lagstiftare och IMY.

Jon Boström på Norstedts Juridik har också han en önskan: att staten skulle ta över ansvaret för att pseudonymisera domar, och på så vis befria rättsdatabaser som vill värna om integriteten från en tung börda. 
– Om man på längre sikt vill möjliggöra juridik till alla, då behöver det komma från statligt håll, säger han.