Integritetsskyddsmyndigheten
Lösning för bakgrundskontroller behövs
Nr 7 2025 Årgång 91Rättsdatabaser som sprider personuppgifter i domar skapar stora integritetsproblem, anser Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Eric Leijonram. Samtidigt ser han att det finns ett stort behov av säkra bakgrundskontroller. Nu är en utredning på gång för att göra klart vad som gäller.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges tillsynsmyndighet i personuppgiftsfrågor. Till IMY kan de vända sig som upplever att deras personuppgifter använts på ett felaktigt sätt.
Bland de klagomål som kommer rör många just databaser med söktjänster. Och andelen ökar, berättar Eric Leijonram, generaldirektör på IMY.
– Det är tydligt att personer där ute upplever det som ett problem att deras uppgifter behandlas i den här omfattningen i databaserna, säger han.
IMY:s rättsliga ställningstagande, 14 maj 2024
Efter att tidigare ha bedömt att regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddslagen har utgjort hinder mot att ingripa mot söktjänster med utgivningsbevis som publicerar personuppgifter redovisade IMY i maj 2024 en ny inställning. I ett rättsligt ställningstagande fastslogs att IMY nu anser sig ha behörighet att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot sådana söktjänster.
Kursändringen motiverades med utvecklingen av svensk och europeisk rättspraxis, plus att IMY fått ta emot många klagomål på söktjänster med utgivningsbevis. IMY ansåg att myndigheten måste vara behörig att utreda och ta ställning till enskildas klagomål mot publiceringar av personuppgifter i söktjänster med utgivningsbevis, för att Sverige ska leva upp till kraven i dataskyddsförordningen.
Är besvärligt läge
Rättsläget kring publiceringen av domar har på sätt och vis klarnat, i och med HD:s avgöranden, anser Eric Leijonram. Samtidigt finns det fortfarande många frågor att reda ut, framför allt kring förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller.
– Vilka skäl kan legitimera den typen av kontroller och hur säkerställer man att de som behöver data har tillgång till den? Ett regelverk med tydliga ramar saknas på området.
Eric Leijonram understryker att bakgrundskontroller verkligen behövs. Samtidigt är den situation vi hamnat i, där vem som helst kan söka på vem som helst, djupt problematisk ur integritetssynpunkt.
Utvecklingen har fått IMY att agera på flera sätt. I maj 2024 meddelade myndigheten att man omprövat sitt tidigare ställningstagande, om att databaser med frivilliga utgivningsbevis ligger utanför IMY:s tillsynsområde. Under 2025 inleddes också tillsyn mot fyra olika söktjänster med sådana utgivningsvis som publicerar personuppgifter, däribland två som publicerar domar och andra rättsliga beslut, Lexbase och Fuplex. Tillsynen är ännu bara inledd.
Eric Leijonram känner till att Lexbase i dag har ändrat sitt arbetssätt och publicerar AI-skrivna artiklar. Däremot vill han inte kommentera det, eftersom det pågår ett tillsynsärende.
IMY för en fortlöpande dialog med företagen bakom rättsdatabaserna.
– Det finns seriösa aktörer som vill tillhandahålla information för att möjliggöra en fullt legitim bakgrundskontroll. Jag förstår att de har ett besvärligt läge nu, säger han.
Samtidigt ser Eric Leijonram också problem med mindre nogräknade aktörer, som fyller på med data på ett sätt som möjliggör en kartläggning av individer som knappast har något motstycke i andra länder.
IMY:s hemställan om utredning
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, vände sig sommaren 2024 till regeringen med en hemställan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av ytterligare reglering av bakgrundskontroller.
IMY vill se en utredning ta ett helhetsgrepp på möjligheten till olika typer av bakgrundskontroller. Två grundläggande frågeställningar att undersöka:
- Under vilka förutsättningar ska bakgrundskontroller få göras?
- Vilka uppgifter ska finnas att ta del av vid bakgrundskontroller?
Enligt IMY har rättsutvecklingen inneburit att tillgången till information som används för bakgrundskontroller kraftigt begränsats, men kontrollerna behövs fortfarande.
IMY kan i dag ge tillstånd till personuppgiftsbehandling för bakgrundskontroller. Situationen är samtidigt inte oproblematisk enligt myndigheten, som anser att de svåra avvägningarna mellan å ena sidan samhälleliga intressen och behov och å andra sidan enskildas grundläggande fri- och rättigheter bör göras av de folkvalda, och inte av en förvaltningsmyndighet inom ramen för ett tillståndsförfarande.
Reglering behövs
Ett annat initiativ är att IMY under sommaren 2024 vände sig till regeringen och hemställde om en utredning för att belysa behovet av ytterligare reglering kring området bakgrundstjänster. En sådan utredning har också utlovats av regeringen, som dock vill vänta in EU-domstolens svar på frågan om Lexbase som Attunda tingsrätt ställt.
Redan nu kan IMY bevilja tillstånd för hantering av personuppgifter om lagöverträdelser för bakgrundskontroller. Tillstånden beviljas utifrån en prövning mot dataskyddsförordningen, där IMY bland annat tittar på behov och om behandlingen är proportionell. Hittills har tio företag fått sådana tillstånd. Men antalet ansökningar ökar stadigt. Eric Leijonram bedömer att lösningen med tillstånd inte är långsiktigt hållbar eftersom den inte skapar den tydlighet som behövs.
– Vi behöver en annan reglering som tydliggör de rättsliga ramarna för det här, säger han och fortsätter:
– Det borde vara en reglering i lag, kanske motsvarande den som reglerar förutsättningarna för kreditupplysningar eller liknande. Det skapar legitimitet och förutsägbarhet. Ytterst är jag tveksamt till om tillståndsplikten främjar konkurrens på lika villkor, när en aktör söker och en annan inte gör det utan några särskilt rationella skäl bakom.
Eric Leijonram vill inte föregripa den utredning som behövs för att hitta en reglering. Men han pekar på att det finns olika tänkbara lösningar, som ett licenssystem, ett statligt register eller en utökad möjlighet att få direkt tillgång till uppgifter som finns i misstanke- och belastningsregistret.
– I nuläget ska man inte låsa in sig på hur lösningen exakt ska se ut. Däremot är det angeläget att det kommer till stånd en lösning, så att de bakgrundskontroller som verkligen behövs också kan göras, säger Eric Leijonram. l
Fotnot: I slutskedet av pressläggningen av denna utgåva meddelade regeringen att den nu tillsätter en utredning om villkoren för bakgrundskontroller. Utredare blir IMY:s generaldirektör Eric Leijonram. Intervjun med Eric Leijonram genomfördes innan detta var beslutat.
Nu tillsätts en utredning
I slutet av denna utgåvas pressläggning meddelade regeringen att den tillsätter en särskild utredare, med uppdraget att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Utredare blir IMY:s generaldirektör Eric Leijonram. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Utredaren ska bland annat
- lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för bakgrundskontroller inför anställning eller uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda, liksom för uppföljande bakgrundskontroller.
- redovisa behovet av och förutsättningarna för offentliga och privata verksamheter att göra bakgrundskontroller i andra situationer än vid anställning.
Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller, dir. 2025:83.
Källor
- Advokatsamfundets yttrande över Justitiedepartementets remiss av betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)
- EU-domstolen, mål C-199/24, Attunda tingsrätts begäran om förhandsavgörande samt generaladvokatens förslag till beslut.
- Ghaziri, Ghassan m.fl.: ”Söktjänsterna är en guldgruva för kriminella”, Altinget, 5 september 2025
- Högsta domstolens beslut den 25 februari 2025, NJA 2025 s. 123 (I och II)
- Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 juni 2024, HFD 2024 ref. 43
- IMY: Rättsligt ställningstagande IMYRS 2024:1 – Klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis
- IMY: Hemställan om utredning avseende bakgrundskontroller, 16 juni 2024, diarienr IMY-2024-8036
- IMY:s webbplats, imy.se
- Konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:KU21
- Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)
- Prop. 2001/02:74
- Svahn Starrsjö, Kristina: ”Grundlagen missbrukas och måste ändras snarast”, DN Debatt den 28 januari 2014