Äntligen har advokaterna fått det rykte de förtjänar – vi är en del av Sveriges kulturkanon

Det finns många åsikter om den kulturkanon som en kommitté nyligen överlämnade till regeringen (SOU 2025:92). Alldeles oavsett vad man tycker om projektet i sig kan man ändå konstatera att advokaterna som yrkesgrupp finns med bland de verk som man anser har format Sveriges kultur och historia. Det är värt att uppmärksamma eftersom det påminner om det som särskiljer advokaterna. Advokat är ett yrke reglerat i lag med särskilda etiska regler till för att skydda de medborgare som söker juridisk rådgivning. Den kulturkanon som nyligen förslagits består av två olika delar: konstarter respektive samhälle. I kategorin samhälle finns områdena lag och rätt, religion, ekonomi, uppfinningar samt offentlighet. Under rubriken lag och rätt ingår, bland andra viktiga lagar, rättegångsbalken med sitt åttonde kapitel ”Om advokater”. 

Den senaste tidens utveckling (läs gärna vår ordförande Johan Erikssons krönika) visar behovet av kunskap om vad advokatyrket faktiskt är. Advokater kan inte likställas med andra juridiska rådgivare. Sedan år 1948 är advokat ett lagreglerat yrke och det finns viktiga anledningar till det.

Det främsta skälet är att klienterna ska skyddas när de behöver juridisk rådgivning. Det är en del av vår demokrati att det måste finnas en balans mellan medborgare och staten. Men också att klienter som har behov av juridisk rådgivning till exempel vid affärsjuridiska tvister ska veta att de kan ta hjälp av en advokat som inte tar några andra hänsyn än vad som är bäst för klienten. Ingen annan, till exempel en extern ägare av advokatbyrån, ska kunna lägga sig i och ha åsikter om hur den juridiska rådgivningen ska bedrivas. Advokatens oberoende är därför reglerat i lag. 

En annan stor skillnad på advokat och de juridiska rådgivare som inte är skyddade av rättegångsbalken är tystnadsplikten. På engelska brukar man tala om ”legal professional privilege”. Jurister som inte är advokater kan visserligen avtala om sekretess med klienten men de kan ändå bli skyldiga att lämna ut uppgifter om begäran kommer från en domstol eller annan myndighet. Det betyder att klienter till andra juridiska rådgivare än advokater till exempel inte skyddas av i lag föreskrivet vittnesförbud, beslags- och editionsförbud, husrannsakningsförbud eller skydd mot Skatteverkets eller Konkurrensverkets granskningar.

Principen om att införa en kulturkanon är omstridd. Man kan ha skilda åsikter om vad den tillför och hur den ska användas. Att advokaterna finns med i Sveriges kulturkanon påminner oss ändå om historien och hur länge det har funnits ett advokatyrke reglerat i lag. Det ökar förhoppningsvis också medvetenheten om att regleringen är till för att skydda klienterna, det vill säga alla dem som någon gång i livet behöver juridisk rådgivning. 

Mia Edwall Insulander
Advokatsamfundets generalsekreterare
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se