Notiser

Polisen kan få använda ansiktsigenkänning

Regeringen lämnade i slutet av mars förslag om en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Enligt förslaget ska polisen få använda AI-teknik för att lokalisera eller identifiera personer i vissa syften. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas tillstånd från åklagare eller domstol för att använda den. I brådskande fall ska användningen få påbörjas utan tillstånd. Förslaget har tagits fram internt inom Regeringskansliet och ska nu remissbehandlas.

Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid (Ds 2025:7)

Ny söktjänst för domar

Domstolsverket har nu lanserat webbtjänsten Sök rättspraxis, en ny söktjänst för rättsfallsreferat, domar och beslut från överrätterna. Den nya tjänsten ersätter databasen Vägledande avgöranden och innebär även en förändring i hur avgöranden blir tillgängliga och sökbara på domstolarnas webbplatser. Inledningsvis kommer bara ett fåtal domar att finnas i den nya söktjänsten, men allt nytt som överrätterna publicerar framöver kommer att vara åtkomligt där.

IMY testar AI med Familjens jurist

I mars startar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) sitt femte projekt i en så kallad regulatorisk sandlåda. Denna gång samarbetar myndigheten för första gången med en juristbyrå, Familjens jurist. Syftet med projektet är att undersöka om Familjens jurist kan behandla personuppgifter, som ursprungligen samlats in för ett annat ändamål, för att utveckla AI. GDPR-principen om ändamålsbegränsning kan utgöra ett hinder för sådan vidarebehandling, och hur bedömningen ska göras är en utmaning för många verksamheter som vill utveckla AI.

Juridicum prövar Foytech

Juridiska fakulteten i Lund ska pröva Foytechs AI-plattform i undervisningen. Plattformen togs ursprungligen fram internt inom advokatfirman Foyen, men har sedan spridits till en rad advokatfirmor i Sverige och Norden. Tanken är att användningen av AI-plattformen ska förbereda studenter inför en framtid där generativ AI tar en allt större plats i den yrkesverksamma juristens verktygslåda.

Rättsstaten urholkas i Sverige

Demokratin och rättsstatens principer fortsatte att försvagas i Europa under 2024. Och även i Sverige fanns tecken på att rättsstatliga principer gradvis och successivt urholkas, enligt en ny rapport som tagits fram av 43 europeiska människorättsorganisationer, däribland Civil Rights Defenders. Enligt rapporten har den tendens som fanns redan förra året, att lagstiftningsprocessen i Sverige snabbats på vilket begränsat möjligheten för civilsamhället att delta i remissförfaranden, i år fortsatt och förvärrats. Dessutom har grundläggande rättigheter, såsom mötes- och yttrandefriheten, begränsats och allt hårdare åtgärder tas till för att skingra fredliga protester, enligt rapporten, som har tagits fram av The Civil Liberties Union for Europe (Liberties).

Liberties Rule of Law Report 2025

Leya blev Legora

Den svenskutvecklade juridiska AI-tjänsten Leya bytte i februari namn till Legora. I samband med namnbytet släppes också en rad större produktuppdateringar som enligt bolaget bakom tjänsten kommer att öka produktiviteten och effektiviteten hos användarna av plattformen. De nya funktionerna inkluderar bland annat möjligheten för så kallad agentic research med en AI-assistent samt ett tilläggsprogram till Microsoft Word. Legora används i Sverige bland annat av Lindahl och Magnusson.

GDPR-domar väcker känslor

Högsta domstolens båda avgöranden om avvägningen mellan tryck- och yttrandefrihet och integritetsskydd i slutet av februari har väckt många reaktioner. HD slog där fast att EU:s dataskyddsförordning, GDPR, kan få betydelse för om det råder sekretess för personuppgifter i brottmålsdomar, även på det grundlagsskyddade området. I de båda fall som prövades beslöt HD att domar kunde lämnas ut till en nyhetsbyrå och ett informationsföretag, men att det skulle göras med förbehåll som begränsade rätten att lämna uppgifterna vidare eller utnyttja dessa.

Integritetsskyddsmyndigheten IMY gick snabbt ut och välkomnade avgörandena, medan exempelvis företrädare för säkerhetsbranschen varnade för att de skulle leda till sämre säkerhet.

HD, mål Ä 3457-24, Ä 3169-24

Ja till skärpta krav för offentliga biträden

Advokatsamfundet säger i sitt remissyttrande ja till förslagen om skärpta behörighetskrav på offentliga biträden. Förslaget kom i ett utkast till lagrådsremiss, och innebär att enbart ”advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan person som har avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning” ska få förordnas som offentligt biträde. Regeringen föreslår dessutom att offentliga biträden som visat sig vara olämpliga ska kunna förklaras obehöriga att medverka i migrationsärenden hos Migrationsverket och Polismyndigheten.

De föreslagna nya reglerna innebär också att det ska krävas tillstånd när offentliga biträden behöver sätta någon annan i sitt ställe, och att kraven på tolkar i migrationsprocessen ska höjas. Även här är Advokatsamfundet positivt och tillstyrker förslagen.

Lågt förtroende för AI-företags personuppgiftshantering

Trots att en fjärdedel av svenskarna använder AI i vardagen, är förtroendet för hur AI-företag hanterar personuppgifter lågt. Det visar en attitydundersökning gjord i januari 2025. Undersökningen, som har genomförts årligen i elva år, visar också att förtroendet för insamling av personuppgifter är mycket lågt. 
Undersökningen utfördes via Sifopanelen på uppdrag av Insight Intelligence i samarbete med MAQS Advokatbyrå, Integritetsskyddsmyndigheten och Malmö universitet.

Avancerade brott slår mot välfärden

Alla delar av välfärdssystemen drabbas av avancerade brottsupplägg, enligt en ny lägesbild från Utbetalningsmyndigheten. Ett exempel på avancerade upplägg är oseriösa välfärdsföretag som satt i system att inte utföra vård eller omsorg i den omfattning de ska, men som ändå fakturerar stat och kommun för fullt utförda tjänster. Utnyttjade och falska identiteter är ett annat sätt att begå brott mot välfärden. Till exempel kan någon ta över en väns eller familjemedlems identitet när personen flyttar utomlands.

Biometri ska användas mot brott

I slutet av februari röstade riksdagen igenom den så kallade biometrilagen. Det innebär att från och med 1 juli i år får biometriska uppgifter tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i betydligt större utsträckning än vad som är tillåtet i dag. Polisens register för bland annat DNA-profiler och fingeravtryck ska ersättas av nya, mer omfattande, biometriregister. Lagändringarna innebär också att biometriska uppgifter från personer misstänkta för allvarlig brottslighet ska kunna jämföras med Migrationsverkets motsvarande register.