Arbetet med jämställdhet och mångfald måste stärkas

Den 14 mars 1918 blev Eva Andén den första kvinnan som beviljades inträde i Sveriges Advokatsamfund. Ur protokollet kan läsas: ”att fröken Eva Andén vore den första kvinna som vunnit inträde i Sveriges Advokatsamfund, varom meddelande till pressen skulle ske”.

Styrelsen ville ”markera att advokatsamfundet var en organisation öppen för tidens allt tydligare krav på jämlikhet och rättvisa mellan kvinnor och män”. Så skriver advokaten Valborg Lundgren i boken ”Från Advokatens verkstad” som gavs ut 1987 för att uppmärksamma att Advokatsamfundet firade 100 år. Hon fortsätter: ”Kanske var man litet stolt över att visa upp denna sin liberala inställning, en inställning som redan teoretiskt underbyggts i de ursprungliga stadgarna när samfundet bildades. Där angavs 1887 – förutom krav på kunskaper och viss praktik m m – att sökanden skulle vara ’svensk medborgare’, inte ’svensk man’. Denna formulering i stadgarna, som i dag synes ganska självklar, var under slutet av 1800-talet ett utomordentligt omdiskuterat förhållande och förblev så under avsevärd tid in på 1900-talet.

Den gamla rättegångsbalken föreskrev nämligen i 15 kap 2 § att de som skulle tala och svara för andra ’skola vara oberyktade, redlige och förståndige män’. Detta tolkades olika av olika häradshövdingar”; vissa tillät inte kvinnor att vara ombud i domstolen. Först 1897 togs ordet man bort.

Kvinnor som inställde sig som ombud fick fortfarande frågan:

– Är det en liten fru eller en liten fröken?

Om de var gifta måste de ha sina mäns medgivanden för att kunna uppträda inför rätta. Eva Andén blev en mycket framgångsrik advokat och deltog aktivt i olika samhällsfrågor som allmän rösträtt, kvinnans situation i äktenskapet med mera. I sammanhanget vill jag varmt rekommendera Elsa Trolle Önnefors bok med titeln ”Besvärliga fruntimmer”, som handlar om Sveriges första kvinnliga jurister. Där kan ni läsa mer om Eva Andén och övriga pionjärer.

Hur ser det då ut i dag för landets kvinnliga advokater?

Vi har i dag över 6 700 ledamöter, av dessa är 37 procent kvinnor. Andelen kvinnliga ledamöter av kåren ökar med cirka 1 procentenhet per år vilket förstås är väldigt långsamt. Ute på våra högskolor är fördelningen mer än 60 procent kvinnor och har varit så i många år. Samma fördelning gäller för våra biträdande jurister, mer än 60 procent är kvinnor. Så har det också varit i många år.

Sen händer det uppenbarligen något, vi tappar våra kvinnor. Och tittar vi på fördelningen delägare på våra affärsjuridiska byråer så är bilden än tydligare, enbart cirka 25 procent är kvinnor.

Varför är det fortfarande så?

Jag vågar påstå att en majoritet av landets advokatbyråer arbetar med frågan, vi på samfundet gör det också. Men gör vi det på rätt sätt och vet vi varför kvinnorna lämnar kåren? Advokatsamfundet skickar sedan några år tillbaka ut enkäter till alla som begär sitt utträde och där kan man anonymt svara på ett antal frågor. De svar vi får på frågan varför advokaten lämnar kåren är följande:

• Svårt att förena med familj.
• Svårt att planera sin vardag, ett konsultjobb.
• Manliga strukturer.
• Oregelbunden tillvaro.
• Tillgänglighetskravet från våra klienter är omänskligt.

Min förhoppning och tro har alltid varit att när den nya generationens män tar hälften av ansvaret för hem och barn så löser det här sig. Numera tror jag inte att det löser sig av sig självt, vi måste arbeta strategiskt med frågan och tillsammans med både män och kvinnor. Vi måste säkerställa att män och kvinnor har samma förutsättningar för att lyckas. Vi måste också arbeta med arbetsmiljöfrågor, säkerställa att de unga juristerna har en dräglig tillvaro när det gäller arbetsinsatser och ansvarstagande. Jag blir regelbundet kontaktad av unga jurister som berättar om rent omänskliga arbetsförhållanden. Om advokatyrket ska fortsätta vara ett attraktivt yrke för våra unga talanger måste vi säkerställa att arbetet med jämställdhet och mångfaldsfrågan fortsätter, men vi måste också kunna visa resultat. Och de resultaten måste vara konkreta. Kunskap och relevant forskning finns att ta del av.

Eva-Maj Mühlenbock
Ordförande
Sveriges advokatsamfund