Annonser

Flera problem med anonyma vittnen

År 2024 har Advokatsamfundet yttrat sig över ovanligt många remisser: 131 stycken. Det är ett angeläget arbete att bidra till rättsutvecklingen genom att delge våra erfarenheter genom remissvar. Ett lagförslag som har varit aktuellt är det om anonyma vittnen vilket var det första remissvar som Advokatsamfundet lämnade den 9 januari 2024. Den 1 januari 2025 trädde lagstiftningen i kraft. Däremellan har anonyma vittnen omskrivits, diskuterats och debatterats.

Den nya lagstiftningen om anonyma vittnen illustrerar en tydlig tendens i vår samtida lagstiftningspolitik: man är beredd att tumma på rättssäkerheten för att visa handlingskraft beträffande brottsbekämpningen. Många remissinstanser, utöver Advokatsamfundet, har pekat på rättssäkerhetsriskerna med att låta personer vittna anonymt (till exempel Domstolsverket, Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern, JO, Svea hovrätt och Uppsala universitet), men enligt regeringens direktiv är ett system med anonyma vittnen ett kraftfullt verktyg för att bryta tystnadskulturen. Regeringen skriver att anonyma vittnen behövs för att bryta gängens makt och att det finns ett behov av att pröva nya verkningsfulla åtgärder.

Men hur verkningsfullt är det med anonyma vittnen? Ingenting visar att det är så kraftfullt mot brottsbekämpningen som det framställts. Lagrådet avstyrkte lagförslaget och pekade på att mervärdet framstår som mycket begränsat. I våra nordiska grannländer, där lagstiftningen finns, har den knappt tillämpats. Och i den tidigare utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35) slogs fast att anonyma vittnesmål i högst begränsad utsträckning skulle bidra till utredningar av eller lagföringar för brott, varför man inte la fram något förslag om anonyma vittnen.

Lagstiftningen om anonyma vittnen är ett exempel på symbollagstiftning, det vill säga lagstiftning som förväntas få begränsad effekt, men som man ändå vill genomföra för att signalera något. Politikernas motiv att signalera kraftfulla tag i det här fallet är uppen­barligen så viktigt att man har gått emot Lagrådets rekommendation att inte införa en lagstiftning som varken är nödvändig, effektiv eller proportionerlig. Rättssäkerheten får alltså stryka på foten.

Det finns också en stor risk att den nya lagstiftningen leder till orealistiska förväntningar på möjligheten att vittna anonymt. De förväntningarna förvärras när det sprids felaktiga fakta om lagstiftningens tillämpningsområde, till och med från statsråd. Detta kan i förlängningen både skada tilltron till rättsväsendet och leda till att färre brott kommer att klaras upp, vilket går stick i stäv med de intentioner som regering och riksdag uttalat.

Nu när den nya lagstiftningen ändå trätt i kraft är det angeläget att följa utvecklingen och löpande utvärdera om och hur den används. När det gäller tillämpningen av anonyma vittnesmål kommer advokaternas erfarenheter att vara viktigare än någonsin för att bevaka de tilltalades möjligheter att försvara sig, upprätthålla principen om rätten till en rättvis rättegång och bedöma domstolarnas bevis­värdering av de anonyma vittnes­målen. 

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare
Sveriges advokatsamfund
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se