Ändamålen helgar inte alltid medlen

Högsta domstolens ordförande, ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren och hovrättspresidenten i Svea hovrätt intervjuas. Vikten av att försvara den goda rättsstaten är intervjupersonerna eniga om liksom att den inte kan tas för given.

Betänkandet Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet (SOU 2024:52) innehåller förslag om inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter som vi i vart fall tidigare ansett vara en viktig del i vår demokratiska rättsstat. Polismyndigheten ska ges möjlighet att helt vägra tillstånd till allmän sammankomst om det bedöms att den är ägnad att medföra en påtaglig fara för att brottslighet som hotar Sveriges säkerhet begås i Sverige eller mot svenska intressen i utlandet eller om Sveriges säkerhet hotas på något annat sätt. Så långt kan förslaget möjligen anses som motiverat, men förslaget innebär också att underlaget till grund för ett beslut kan undanhållas part och att underlaget inte behöver framkomma i besluts- eller domsmotivering. Det innebär i praktiken att möjligheten till offentlig insyn begränsas på ett oacceptabelt sätt.

Förslaget innebär begränsning av den opinionsfrihet som annars utgör ett kärnvärde i ett demokratiskt statsskick. I praktiken innebär det även en förhandscensur och det står i strid mot förbudet mot förhandscensur, som anses gälla även utanför grundlagarnas tillämpningsområde.

Advokatsamfundet konstaterar i sitt remissvar att den föreslagna regleringen strider mot kravet på ett tydligt lagstöd för inskränkning av den grundlagsskyddade yttrande- och demonstrationsfriheten och mot kravet på maktdelning mellan politiskt dömande makten i en dömande rättsstat. Kravet på en tydlig rågång mellan politik och rättstillämpning kommer alltså inte att kunna upprätthållas med de förslag som lagts fram i betänkandet.

Förslaget till ny reglering innebär även att man överger principen om att innehållet i budskapet som ska föras fram vid en allmän sammankomst som i huvudregel inte får beaktas av Polismyndigheten. Det kan konstateras att inte bara Advokatsamfundet är kritiskt till den föreslagna lagstiftningen. Även Justitiekanslern, JO och Säkerhetspolisen har haft synpunkter på betänkandet som bör beaktas innan lagstiftningen genomförs.

I Sverige har vi infört den ena lagen efter den andra trots att de lagförslag som lämnats helt och delvis avstyrkts av tunga remissinstanser. Det må så vara att politikerna motiverar att lagstiftningen är föranledd av den unika situation som Sverige befinner sig i, ett problem av återkommande skjutningar, sprängningar, gängkriminalitet, koranbränningar med mera. Vikten av att man i en demokratisk rättsstat ska värna och skydda medborgarnas fria rättigheter borde vara en självklarhet även för våra politiker och prägla lagstiftningsarbetet.

Vi måste fortsatt värna de grundläggande rättsprinciper som vår rättsstat tidigare har stått för och som tjänat oss väl. Det måste vara möjligt även för vårt land att klara prövningar som gängkriminalitet och bokbål med religiösa skrifter utan att göra avkall på mänskliga rättigheter och demokratiska kärnvärden.

Skriften ”Slå vakt om rättsstaten” gavs ut av Advokat­samfundet 2022 och kan gratis laddas ner från samfundets webbplats.

Petter Hetta
Vice ordförande
Sveriges advokatsamfund