Den debiterbara timmens tyranni kommer i vägen för viktig kunskap

Professor Scott Westfahl är förstås bekant med bilden av advokater som svårvallade katter. Efter tio års eget arbete på advokatbyrå, plus en akademisk karriär inom området ledarskap, ser han en rad olika förklaringar till att just advokater är så ovilliga att acceptera ledarskap. 

– Ledarskap, särskilt i USA, bygger traditionellt på idén om den store ledaren, en karismatisk ledare som genom sin blotta personlighet och sina dygder får alla med sig ut i striden. Men jurister är till sin natur mer skeptiska, cyniska och självständiga än befolkningen som helhet. De är därför svåra att leda på det sättet, säger Scott. 

Som ansvarig för Harvard Law Schools ledarskapsprogram möter Scott Westfahl många delägare och andra jurister som kämpar för att hitta en modernare form av ledarskap. En grundläggande förmåga som lärs ut är att stanna upp och i grunden analysera de aktuella problem man står inför, berättar Scott. 

– Att analysera vad som är problemet är avgörande för att kunna lösa det, fastslår han. Samtidigt tycks denna problemanalys ofta krocka med advokaters instinkter från rådgivarrollen: att snabbt ge ett svar. Metoden fungerar bra i juridiska och rent tekniska frågor, men betydligt sämre när det kommer till ledarskap, som ju inkluderar människor och relationer. 

Debiterbara timmens tyranni

Scott Westfahl har själv arbetat på advokatbyrå. Han konstaterar, precis som Malin Nyman, att ledare på advokatbyråer fortfarande utses huvudsakligen på grundval av vem som har den största klientstocken. 

Det är också vanligt att de tilltänkta ledarna tar sig an ledarskapet av fel skäl: att de hellre vill bestämma själva än ledas av någon annan. Dessa faktorer, i kombination med viljan att ge snabba svar, leder lätt till ett oempatiskt ledarskap, med chefer som inte vill eller inte förmår lyssna till och få med sig medarbetarna. För att få det krävs nämligen en förståelse för vad människor är rädda att förlora och vad de skyddar, påpekar Scott Westfahl. 

Till detta kommer också en ovilja att lägga tid på utbildning och reflektion kring ledarskap. Scott Westfahl känner väl igen bilden av delägare som i teorin är helt för ledarskapsutbildning, men som i praktiken aldrig riktigt har tid. 

– Den debiterbara timmens tyranni kommer i vägen för viktig kunskap och reflektion, summerar Scott, som är frustrerad av att en kår som tjänar mer än den någonsin gjort, är så ovillig att investera i kunskap. 

Enligt Scott Westfahl har advokatbyråerna här mycket att lära av revisionsjättarna, som ju också är beroende av att debitera för sin tid. Trots detta plockar exempelvis McKinsey ut alla konsulter ur den dagliga verksamheten för en ledarskapsutbildning vartannat år, berättar Scott. 

Men det finns undantag bland advokatbyråerna. Ett är den amerikanska byrån Milbank som samarbetar med Harvard Law School och regelbundet skickar alla sina biträdande jurister och advokater på ledarskapsutbildning. 

En annan orsak till att ledarskapet ofta brister i advokatvärlden är, enligt Scott Westfahl, att advokater som yrkesgrupp inte reflekterar över sig själva. Varken på ett individuellt plan eller i det konkreta klientarbetet. I stället hoppar de från projekt till projekt för att fortsätta att prestera. Den i många professioner så grundläggande utvärderingen uteblir, och därmed också lärdomarna. 

– När ett projekt är avslutas samlas man i andra yrken till ett möte för att prata om vad som gick bra och vad som inte gick bra. Under tio år på advokatbyrå var jag aldrig med på ett enda sådant möte, konstaterar Scott Westfahl.  

Inte heller hålls möten för att starta och planera projekt, och diskutera vad som är viktigt i dem. 

– Dagens unga jurister har ett stort behov av mening och sammanhang. Med det här arbetssättet missar man en massa möjligheter att berätta om meningen med arbetet.

Död som öppnade ögon

Bristerna i ledarskap sätter sina spår. Sedan något år talas det ofta och oroat i anglosaxiska medier med juridisk inriktning om den mentala hälsokrisen.

En ögonöppnare för många blev Vanessa Fords död. Ford var advokat och delägare i en av de stora Londonbyråerna. Under hösten 2023 arbetade hon enligt uppgifter upp emot 18 timmar om dagen med en stor affär. När denna var avslutad hittades Ford död, överkörd av ett tåg, med stora mängder alkohol i blodet. Enligt Fords make hade Vanessa stora samvetskval för att hon inte hann med sina två barn. Hon hade också sökt psykiatrisk hjälp, utan att få det. Dödsfallet klassades formellt som en olycka, men den utredande coronern fastslog att Vanessa Ford led av akut mental ohälsa. 

Det förhärskande arbetssättet och bristen på reflektion är enligt Scott Westfahl en viktig förklaring till hälsokrisen. Han ifrågasätter också den ständiga hänvisningen till klienternas behov av snabb service. Kanske är det inte alls alltid så bråttom som advokaterna tror. 

– I stället är det delägarnas egen önskan att vara till lags och behålla sina klienter som gör att de ständigt är på tårna, anser Scott, som efterlyser fler samtal om vilka deadlines som finns och hur kraven egentligen ser ut. 

Dessutom måste intensiva perioder varvas med viloperioder.  Visst finns det projekt som kräver otroligt mycket arbete. Men ingen kan arbeta så hela tiden, år efter år. Scott Westfahl jämför med idrottsmän, men även med revisionsbyråernas anställda och delägare, de presterar på topp som advokaterna, men sedan vilar de. 

– Med rätt bemanning kan byråerna uppnå detta, om bara personalens hälsa och välbefinnande blir en prioriterad fråga, fastslår han.

Klienter driver på 

Men allt är inte nattsvart. Scott Westfahl anar att det pågår en förändring i synen på ledarskap bland advokaterna. Exempel på det hämtar han bland annat från de svenska advokater han undervisat, som Maria-Pia Hope. 

– Ledarskap börjar så smått ses som en värdefull aktivitet och något man behöver investera i, konstaterar han.

Hälsokrisen och konkurrensen om personalen är förstås viktiga drivkrafter bakom förändringen. Men också AI:s snabba inmarsch på byråer och klientföretag. Scott Westfahl är övertygad om att kåren måste ändra sitt arbetssätt när AI slår igenom brett och tar över mycket av juristernas arbete. 

– Då blir de andra förmågorna, som lyssnande, empati, problemlösning, att kunna bygga och upprätthålla nätverk, bygga ett lag och att lösa tvärdisciplinära problem desto viktigare. Det är det som vi måste utbilda framtidens jurister i, säger han. 

Kanske kan också ett ökat engagemang från klienterna bidra till den välbehövliga förändringen. Klienterna har ju, påpekar Scott, ett stort intresse av att arbeta med friska och utsövda konsulter, som får arbetet gjort.

Det finns tecken på en sådan utveckling. U.S. Bank har exempelvis tagit fram riktlinjer för de advokater och jurister som anlitas, med fokus på hälsa och balans i livet. I en intervju sa U.S. Banks vice chefsjurist Benjamin Carpenter: "Vi sänker inte våra krav på advokaterna. I stället säger vi att de måste ta hand om sig själva för att tjäna vår verksamhet och för att följa de professionella regler som kräver kompetens”.