King’s Counsel-titeln innebär en kvalitetssäkring

Mark Heywood beskrev systemet med King’s Counsel (KC) vid brottmålsadvokaternas dag i Stockholm den 28 maj, och diskuterade om några aspekter skulle kunna tillämpas i Sverige (läs mer om Brottmålsadvokaternas dag i Advokaten nr 5/2024). Heywood är profilerad brottmålsadvokat, barrister, i London och arbetar med både åtal och försvar i stora mål.

I England och Wales är advokatyrket uppdelat i två delar: solicitors har traditionellt i första hand givit råd till klienter och upprättat inlagor, medan barristers är processadvokater som kan uppträda i alla domstolar. I de flesta allvarliga brottmål utförs både åtalet och försvaret av barristers.

Solicitors kvalificerar sig genom juristexamen, yrkesprov och två års arbetserfarenhet. Men de får inte uppträda i de högre domstolarna om de inte också klarar ytterligare kvalifikationer. I allvarliga brottmål är rollen för en solicitor vanligen att förbereda målet för talan i domstolen. Uppdelningen mellan solicitors och barristers sker omedelbart efter juristexamen. 

Det finns 17 500 barristers i England och Wales. Av dem är 14 000 ensampraktiserande, men de samarbetar i chambers, advokatkanslier, där de delar kontorslokaler, administration och kostnader. Antalet verksamma solicitors i England och Wales är mycket större än antalet barristers: 157 000. 

– Att jag tar mål mot personer i samma chamber beror på att vi alla barristers är ensampraktiserande egenföretagare. Och det är inte ovanligt att uppträda mot mycket nära vänner eller kolleger. Det är de tuffaste målen: Du kan omöjligt förlora mot en nära kollega eller vän, framför allt därför att kollegan aldrig kommer att sluta prata om det! sa Mark Heywood.

Av de barristers som finns i England och Wales anger 4 670 att deras huvudsakliga verksamhetsinriktning är brottmål. Och 
12 procent av alla barristers, 2 101 advokater, är King’s Counsel. 

Så blir man barrister

Vägen till att bli barrister omfattar fyra steg. Först krävs akademisk examen. Om den inte är en juristexamen, måste man gå en ettårig övergångskurs. Nästa steg är en ettårig yrkesutbildning i att framträda inför domstol och att skriva inlagor som leder fram till advokatexamen för barristers. Sedan krävs vad som kallas pupillage, en lärlingsutbildning hos kvalificerade barristers.

– När jag började var pupillage obetalt. Ännu tidigare var det lärlingarna som måste betala barristern en rätt god summa! Nuför-
tiden får lärlingarna minimilön eller lite mer i början. Men efter sex månader kan de arbeta på egen hand och tjänar pengar väldigt snabbt från det stadiet, sa Mark Heywood.

När lärlingstiden är avslutad måste man hitta en plats, tenancy, i en chamber där man kan bedriva sin egen verksamhet. Dessutom ska man gå igenom den ceremoniella processen att bli ”called to the bar”. 

Invecklat och dyrt att bli King’s Counsel

En King’s Counsel är vanligtvis en senior barrister. som har blivit utnämnd, formellt sett av monarken, till en av ”Hans Majestäts rättslärda rådgivare”.

Systemet med King’s Counsel gällde ursprungligen endast barristers. Sedan 1995 kan även solicitors bli KC, men hittills har bara omkring 60 solicitors antagits.

I brottmål bär juristerna fortfarande svart kåpa och tagelperuker i Storbritannien. King’s Counsel bär en kåpa av svart silke (numera av ett blandmaterial), som har givit dem smeknamnet ”silks”. Juniorbarristers kåpor är gjorda av en ullblandning.

Förr utsågs KC genom hemliga bedömningar. Men sedan 2006 utses de av en oberoende urvalspanel med nio ledamöter: pensionerade höga domare, seniora barristers och solicitors samt lekmän. Panelen väljer ut kandidater varje år och skickar rekommendationer till lordkanslern, numera den brittiska justitieministern, som lämnar förslag till kungen. Enligt urvalspanelen tilldelas titeln King’s Counsel advokater som har utmärkt sig i sin processföring i svåra fall i de högre domstolarna. 

Mark Heywood redogjorde för det invecklade och dyra ansökningsförfarandet: 

– Formuläret är fruktansvärt. Det är över 70 sidor och tar två veckor att fylla i. Sökanden måste redogöra för sin karaktär och sitt uppförande och ska hänvisa till tolv viktiga mål under de senaste tre åren som har varit viktiga, svåra eller komplexa.

Dessutom måste sökanden som referenter hänvisa till de tolv domare som dömde i målen, till tolv barristers som uppträdde i målen och till sex professionella klienter, det vill säga solicitors på den egna sidan eller motpartssidan. 

Ansökningsavgiften är 2 520 pund. Den som antas måste betala ytterligare 4 320 pund. De sökande som uppfyller kraven kallas till en intervju. Urvalspanelen hämtar också in information från de högre domstolarna.

År 2022 kom 279 ansökningar till King’s Counsel in. Av dem antogs 95, varav 17 specialiserade på brottmål. År 2023 ansökte 283. Även då antogs 95 kandidater. Framgångsgraden är alltså ungefär en tredjedel.

Den som inte antas kan ansöka på nytt.

– Ganska många gör det. Vissa ansöker tre år i rad, eller åtminstone tills de får slut på pengar eller referenspersoner, sa Mark Heywood.

Vad innebär det att bli utsedd till KC?

– Det är lite av ett kvantsprång: Om du blir utsedd till King’s Counsel, får du bara åta dig domstolsuppdrag i mål där det finns en KC-roll. Arvodena är typiskt 50 eller 100 procent högre än för juniorbarristers. Vi insisterar på att kalla alla som inte är King’s Counsel för juniorbarrister, vilket på sätt och vis är lite nedsättande, men de har stått ut med det i århundraden, sa Mark Heywood.

I stora brottmål är arbetsuppgifterna noga fördelade mellan solicitor, junior barrister och KC. Det är ett samarbetsinriktat team, där var och en har en primär funktion som utförs tillsammans.

Det finns också ett betydande arbetsområde för rådgivning och skriftliga yttranden om rättsläge och om straffansvar. En KC:s åsikt är högt värderad.

Fördelar med KC-system

Bland fördelarna med ett kvalifikationssystem nämnde Mark Heywood:

• Ett märke för kvalitetssäkring.
• Ett karriärmål för de bästa i yrket.
• Ett sätt att främja kvalitet, integritet och god praxis.

Men fördelarna beror helt och hållet på urvalsprocessens kvalitet och trovärdighet.

Om Mark Heywood skulle utforma ett nytt kvalifikationssystem skulle han först identifiera systemets trovärdighet och värde, och sedan se till att urvalsprocessen är oantastlig och rigorös och därmed åtnjuter respekt, inte bara inom yrkeskåren, utan även utanför.