Annonser

Notiser

Bygglov för Västeråshäktet

Ett häkte i Västerås verkar nu äntligen vara i sikte, efter år av pendling för bland andra advokater och poliser.

I augusti blev bygglovet klart för det nya och efterlängtade häktet i Västerås. Häktet kommer att byggas inom området Mälarporten, cirka 700 meter från Västerås centralstation. Häktesplaneringen har försenats av att Polisen, som inledningsvis också skulle få nya lokaler i byggnaden, hoppade av projektet. Häktet planeras rymma 100 till cirka 160 intagna, och kan med en viss nivå av dubbelbeläggning nå cirka 200 platser.

Det gamla häktet i Västerås stängdes i oktober 2015 efter en brand. Sedan dess har häktade i stället placerats i närliggande städer, som Örebro och Uppsala och i ett tillfälligt häkte i Sala. Situationen ledde till protester från advokater, vilket Advokaten skrev om i nr 4/2018.

Domstolarna får mer pengar

Sveriges domstolar tillförs 289 miljoner kronor år 2025, 348 miljoner kronor år 2026 och 538 miljoner kronor år 2027. Det stod klart när regeringen i september presenterade en satsning ur den kommande budgetpropositionen. Därutöver får Sveriges Domstolar 300 miljoner kronor extra för innevarande år ur höständringsbudgeten.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén välkomnade beskedet och konstaterade att domstolarnas ekonomiska läge är ansträngt.

Bris ska motverka kriminalitet

I kampen mot att unga dras in i kriminalitet tar regeringen nu hjälp av barnrättsorganisationen Bris, Barnens rätt i samhället. Bris tilldelas två miljoner kronor extra för en riktad satsning med fokus på information och möjlighet till samtalsstöd, med syftet att förebygga och motverka att barn och unga involveras och utnyttjas i kriminalitet. Målgruppen för den riktade satsningen ska vara barn och unga som redan befinner sig i kriminalitet och vill lämna den miljön, de som riskerar att dras in i kriminella miljöer samt viktiga vuxna i deras närhet, exempelvis skolpersonal.

Riksrevisionen granskar polisutbildningen

Trots stora resurstillskott har Polismyndigheten haft svårt att fylla platserna på polisutbildningen, samtidigt som olämpliga personer har antagits. Det konstaterar Riksrevisionen, som nu inlett en granskning av antagningen till polisutbildningen. Granskningen ska vara avslutad i maj 2025, och inriktas på om antagningen till polisutbildningen är effektiv. Bland annat ska kravprofiler, urvalsmetod, planering och genomförande granskas.

Domstolsanställd häktad

En anställd vid Malmö tingsrätt greps och häktades i mitten av september misstänkt för grovt dataintrång. Enligt misstankarna ska den anställda ha gjort slagningar i datasystemet på hemliga uppgifter. Enligt åklagaren i fallet tyder inget på att den anställda ska ha spridit uppgifterna vidare.

Källa: TT

Förändringar i miljön bakom skjutningar

Den kriminella miljön har förändrats sedan mitten på 00-talet då det dödliga skjutvapenvåldet började öka. Det visar en ny rapport från Brottförebyggande rådet, Brå.

I rapporten framgår att det skett förändringar i hur våldet utförs, vem som utför det och vem våldet riktas mot. Det märks också att organisationsstrukturerna och styrningen i den kriminella miljön har förändrats vid flera tillfällen de senaste 20 åren. I rapporten beskrivs hur miljön gått från reglerad till mer okontrollerad. Dessa förändringar har skett vid olika tidpunkter i olika städer.

Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige (Brå 2024:7)

Arbetsmiljöverket inspekterar ledarskap

Arbetsmiljöverket konstaterar i ett pressmeddelande att det digitala arbetslivet innebär nya möjligheter, men också kan innebära risker i arbetsmiljön. ”För att kunna hantera dem är behovet av ett aktivt ledarskap större än någonsin”, skriver verket.

Mellan den 23 september och den 8 oktober kommer Arbetsmiljöverket därför att genomföra en inspektionsinsats av ledarskapets roll i det digitala arbetslivet på mellan 1 500 och 2 000 arbetsställen inom privat sektor. Inspektionerna kommer att genomföras på arbetsplatser där verket bedömer att den huvudsakliga delen av arbetet sker med hjälp av digitala system.

Bolagsstyrelserna nu jämställda

Jämställdheten ökar i svenska storbolag. Och även advokatkåren har blivit mer jämställd på ett område.

De svenska börsnoterade storbolagen har nu nått 40 procent kvinnor i sina styrelser, enligt stiftelsen Allbrights årliga rapport. Resultatet innebär att styrelserna nu är jämställda, enligt Allbrights definition. Åren 2022 och 2023 var andelen styrelsekvinnor 36 procent.

Enligt rapporten nådde också börsbolagen för första gången 30 procent kvinnor totalt i ledningsgrupperna, en ökning med 2 procentenheter från 2023 och den högsta ökningen sedan år 2020.

Även inom advokatkåren har jämställdheten ökat. I början av september 2024 uppgick andelen kvinnor bland delägare och innehavare till 31 procent, en uppgång med 3 procent­enheter från junistatistiken.

År 2016 var andelen kvinnor 23,5 procent, 2006 var den 14 procent.

Snart dags för Advokatdagarna

Programmet är nu klart och anmälan öppen för årets största advokathändelse, Advokatdagarna. Under två dagar inbjuds advokaterna att lära mer, nätverka och festa tillsammans.

Årets Advokatdagar hålls på Grand Hôtel i Stockholm den 17–18 oktober 2024, och bjuder som vanligt på ett brett spektrum av föreläsningar och seminarier.

årets inledningstalare är riksdagens talman, Andreas Norlén, som ska tala under rubriken Demokrati och rättsstat – hot och polarisering, förtroende och framtidstro. Dagen är sedan fylld av seminarier där bland andra rättsvetenskapsmän, advokater och domare behandlar olika aktuella ämnen inom sex olika parallella spår.

Sist under torsdagen talar journalisten Martin Gelin om amerikansk politik och samhällsutveckling med fokus på presidentvalet.

Fredagen inleds sedan av CCBE:s generalsekreterare Simone Cuomo, som talar under rubriken: To uphold the Rule of Law in a fast-changing and increasingly authoritarian world.

På tordagskvällen hålls traditionsenlig bankett, i år med underhållning av Carola.

Läs mer och anmäl dig på advokatakademien.advokatsamfundet.se.

Funktionsnedsattas rättigheter kränks

Möjligheten att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige måste öka för människor med funktionsnedsättningar. Den slutsatsen drar Institutet för mänskliga rättigheter som frågat drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. Undersökningen visar att många upplever bristande tillgänglighet i samhället som ett hinder för ett självständigt liv. Hela 63 procent av de tillfrågade svarar också ja på frågan om de upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade och riskerar att försvinna i Sverige.

Institutet för mänskliga rättigheter: ”Allt ifrågasätts

Foytech delar med sig av AI-plattform

IT-bolaget Foytech, som vuxit fram ur och avknoppats från advokatbyrån Foyen, släppte i slutet av augusti sin AI-tjänst Rumpole fri för användning av svenska advokater och jurister. Rumpole är en AI-tjänst för automatiserade rättsutredningar och upprättande av juridiska dokument, och har tagits fram i samarbete med specialiserade AI-programmerare. Läs mer och testa via Foyens webbplats.

Svenskar stöder nytt ekocidbrott

Två av tre svenskar tycker att brottsrubriceringen ekocid ska föras in i svensk rätt. Ekocid innebär att det blir brottsligt att allvarligt skada naturen eller klimatet och att ansvariga ska kunna ställas till svars. Det visar en internationell undersökning genomförd av företaget Ipsos i 18 av de så kallade G20-länderna samt fyra andra länder. Totalt ansåg 72 procent av de tillfrågade att det bör vara straffbart att godkänna eller tillåta åtgärder som orsakar allvarliga skador på naturen och klimatet.

Källa: Aktuell hållbarhet

Domstolsverket stöttar palestinsk domarutbildning

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén undertecknade den 12 september ett samarbetsavtal med generaldirektören för Palestinas rättsliga institut Belal Abuhantash. Avtalet syftar till att skapa utrymme för ett mer långsiktigt och strategiskt arbete för att stärka den palestinska domarutbildningen.

Domstolsverket har sedan tidigare ett engagemang i området, med personal på plats sedan 2017.

Olika syn på myndighet mot ungdomskriminalitet

Advokatsamfundet ställer sig i huvudsak positivt till förslaget om att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. Institutet för mänskliga rättigheter är betydligt mer kritiskt i sitt remissvar och beskriver den föreslagna ordningen som rättsosäker, oproportionerlig och med en oklar gräns mot det straffrättsliga systemet och socialtjänsten.

Utredningsförslaget innebär bland annat att en helt ny myndighet, Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK, ska inrättas efter dansk förebild. Vid myndigheten ska det finnas sju regionala beslutsorgan med uppgift att besluta om individuella brottsförebyggande åtgärder för barn och unga i målgruppen.