Viktigt att allmänheten inte känner sig övervakad i onödan

I en departementspromemoria föreslås att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska få kamerabevaka platser som allmänt används för trafik med motorfordon, utan någon dokumenterad intresseavvägning. Syftet är att Polismyndighetens och Säkerhetspolisens brottsbekämpande arbete ska stärkas och att så kallad ANPR-teknik (automatic number plate recognition) ska kunna användas mer.

Enligt förslagen i promemorian ska material som samlas in vid sådan övervakning få behandlas i sex månader efter insamlingen. Vid vissa särskilt angivna grövre brott ska polisen, efter tillstånd, också få använda system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats när detta är absolut nödvändigt för brottsbekämpningen. Både offentliga och privata aktörer ska kunna dela personuppgifter från kamerabevakning med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Advokatsamfundet pekar i sitt remissvar på flera problem med förslagen. Bland annat är det enligt samfundet tveksamt om förslagen är förenliga med EU-domstolens dom den 8 april 2014 (förenade målen C 293/12 och C 594/12) som ogiltigförklarade datalagringsdirektivet. EU-domstolen konstaterade i domen bland annat att det inte är proportionerligt att övervakning omfattar inte bara de personer som är misstänkta för brott utan även andra som inte är inblandade i någon brottslighet.

Advokatsamfundet ser behovet av brottsbekämpning, men framhåller samtidigt att det är ”mycket viktigt att allmänheten inte känner sig övervakad i onödan och att förtroendet för samhället inte skadas till följd av de ökade möjligheterna att kameraövervaka”. På grund av dessa brister kan Advokatsamfundet inte ställa sig bakom huvuddelen av förslagen i promemorian.

Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning (Ds 2024:11)