Nej till utökad kamerabevakning

I april i år överlämnade 2023 års kamerabevakningsutredning sina förslag till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet ska avskaffas helt för alla som i dag omfattas av det, till exempel kommuner, regioner och statliga myndigheter. Enligt förslagen ska kamerabevakning få bedrivas om det är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning.

I sitt remissvar, som lämnades under augusti, avstyrker Advokatsamfundet huvuddelen av förslagen. Advokatsamfundet konstaterar i sitt yttrande bland annat att ”förslagen i betänkandet innebär betydande risker för den personliga integriteten”. Visserligen är brottsförebyggande åtgärder och en effektiv brottsbekämpning viktigt för att värna enskilda rättstrygghet, men i detta fall riskerar den utvidgade kameraövervakningen att påverka det viktiga offentliga samtalet på ett tydligt negativt sätt.

Advokatsamfundet pekar på att kameraövervakning enligt forskningen inte fungerar för att förebygga allvarliga brott, som våldsbrott och ordningsstörningar. Det är därmed tveksamt om kamerabevakning i stor skala utan tillstånd kan anses proportionerligt, skriver samfundet, som fortsätter: ”Enligt Advokatsamfundets uppfattning bör urskillningslös övervakning i möjligaste mån undvikas, och när sådan trots allt införs, vara omgiven av tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.”

Eftersom flera av utredningens förslag innebär betydande risker för den personliga integriteten, samtidigt som det är osäkert om de ens fungerar, avstyrker Advokatsamfundet därför förslaget att tillståndskravet ska avskaffas, förslaget om utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att bedriva kamerabevakning, i synnerhet med avseende på övervakning av vad som kallas ”strategiska platser”, samt förslaget om lättnader avseende upplysningsplikten vid kameraövervakning.