Stå upp för de viktiga värden som konstituerar en demokratisk rättsstat

Det är nytt år och vår tidskrift Advokaten kommer ut med sitt första redesignade nummer. Det känns väldigt roligt! Innehållet är fortfarande lika relevant och aktuellt – men designen har genomgått en omsorgsfull omgörning. Vår omvärld förändras och det är angeläget att vi följer med i den utvecklingen genom att förbättra och förtydliga tidningens visuella uttryck. Bland annat satsar vi mer på bildspråk och foto. Hoppas att ni tycker om det! Det har varit väldigt givande att samarbeta med Magnus Ekberg, creative director, som har arbetat med Advokaten under många år och lämnat både nyskapande och erfarna förslag. Tack Magnus!

Att vår omvärld förändras är också tydligt när det gäller vår demokratiska rättsstat. Händelser i Sverige den senaste tiden visar att den inte kan tas för given. Jag tror att det är mer angeläget än någonsin att vi är vaksamma på när rättsstatens principer ifrågasätts – såväl medvetet som omedvetet, för det får inte normaliseras. Låt mig därför påminna om två färska exempel.

Lagrådet lämnade den 30 december 2022 allvarlig kritik mot regeringens beredning av lagförslag om Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd och slopad kontrolluppgiftsskyldighet. Lagrådet fann det bland annat anmärkningsvärt att remissinstanserna inte har fått mer tid att ta ställning och formulera sina yttranden. Beredningskravet enligt regeringsformen (RF 7:2) ansågs inte vara uppfyllt. Förslaget kritiserades också av Lagrådet i sak, men trots det har man på Regeringskansliet gått vidare. Det är anmärkningsvärt eftersom ny lagstiftning måste uppfylla grundläggande rättssäkerhetskrav. Vår rättsstatliga demokrati påverkas mycket negativt om remissinstanser inte kan ge sina synpunkter på ny lagstiftning, och när regeringen inte beaktar Lagrådets synpunkter. Detta är tyvärr steg i en alltmer odemokratisk riktning.

Under mellandagarna uppstod en debatt efter att ordföranden i justitieutskottet kommenterat en friande tingsrättsdom innan den vunnit laga kraft. Agerandet visar att det från vissa delar av politiken finns en bristande respekt för den viktiga principen att varken myndigheter, regeringen eller riksdagen får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet (RF 11:3). Under ett pågående mål i domstol är det synnerligen olämpligt att en riksdagsledamot kommenterar bedömningen, eftersom det finns en risk att det påverkar förtroendet för domstolens oberoende i det enskilda fallet. Denna princip gäller oavsett vilket parti ledamoten företräder. Den efterföljande debatten visar att det finns en utbredd oförståelse och nonchalans för denna grundlagsskyddade princip. Blir dylika partipolitiska bedömningar återkommande, kan det innebära en risk för domstolarnas fortsatta oberoende.

Efter debatten om huruvida riksdagsledamöter bör kommentera pågående mål, blev den utbredda misstron mot aktörer i rättsstaten tydlig. Detta bland annat genom trakasserier och föraktfulla påhopp i sociala medier. Under det kommande året har Advokatsamfundet valt just hot och hat mot advokater, liksom mot andra som verkar i rättsstaten, som en särskild rättsstatlig fokusfråga. Det kommer att behövas.

År 2023 behöver vi stå upp för de viktiga värden som konstituerar en demokratisk rättsstat.

Mia Edwall Insulander
Advokatsamfundets generalsekreterare
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se