Svår balansgång när advokaten blir mellanhand

Beslutet rör en tvist mellan ett företag och en privatperson om ett projekt och ett antal obetalda fakturor. Företaget avbröt sitt arbete på projektet eftersom kunden inte betalat sina fakturor, kunden krävde att arbetet skulle fortsätta för att betalning skulle göras.

De båda parterna, varav kunden anlitat advokat, avtalade att betalningen skulle sättas in på ett klientmedelskonto hos advokaten, för att sedan betalas ut till företaget sedan det levererat visst utlovat material till projektet. Innan pengarna betalats ut instruerades advokaten dock av sin klient att föra tillbaka beloppet till klienten, vilket han också gjorde. Företaget anmälde då advokaten till disciplinnämnden.

Disciplinnämndens bedömning blev att advokaten, genom att inte tydligt informera företagets företrädare om att utbetalningen var beroende av klientens instruktioner, åsidosatt sina plikter som advokat. Nämnden kritiserar också advokaten för att denne inte snabbt återkopplat till motparten när situationen med klientmedelskontot uppkom. Påföljden blev en erinran.

Advokat Biörn Riese är ledamot av disciplinnämnden. Efter 40 år på advokat­-
byrå känner han igen situationen och har många gånger haft skäl att fundera över rollen som mellanhand mellan klienten och motparten. I Biörn Rieses fall har det oftare handlat om ett dokument, som ett aktiebrev, än pengar, men frågeställningen blir densamma, påpekar han.

– Jag kan förstå att man som advokat försöker vara pragmatisk och underlätta till exempel en transaktion, men advokaten är bunden av instruktioner från sin klient och klienten kan ändra dessa. Det måste man vara tydlig med även gentemot motparten, fastslår Biörn Riese.

Informationsskyldigheten bygger på att advokaten, förutom klientlojalitet, också är skyldig att visa omsorg om och viss lojalitet även med motparten, påpekar Biörn Riese. En annan fråga, som möjligen till och med skulle kunna prövas rättsligt, är om en advokat som förbundit sig att betala ut en summa pengar eller lämna över ett dokument i och med detta själv kan anses ha ingått ett civilrättsligt bindande avtal med en part – ett avtal som då krockar med advokatetikens krav på klientlojalitet.

Enligt Biörn Riese är det generellt ingen bra idé att agera mellanhand mellan klienten och motparten, varken när det gäller pengar eller handlingar. Ett bättre alternativ kan då vara att placera pengarna hos en tredje part, exempelvis en så kallad escrow-agent. Escrow-agenter förvarar pengarna eller egendomen under tiden en transaktion avslutas eller en tvist löses, för att sedan fördela ut den i enlighet med avtal. Det blir en tydlig roll.

Om advokaten ändå bestämmer sig för att spela rollen som mellanhand är alltså just tydligheten central.

– I det läget måste du som advokat upplysa motparten om att ditt handlande är beroende av instruktioner från din klient, säger Biörn Riese och tillägger att kritiken i det aktuella ärendet handlar just om att advokaten inte var tydlig i förhållande till motparten.

Det beskrivna beslutet kan beställas från Advokatsamfundets kansli via e-post info@advokatsamfundet.se eller på telefon 08-459 03 00.

Ulrika Öster

Om disciplinnämndens beslut

Disciplinnämnden behandlade förra året 647 ärenden. Alla beslut är skriftliga och sänds efter justering till parterna och till JK, som utövar tillsyn över disciplinverksamheten.

Disciplinnämnden kan, enligt 51 § andra stycket i Advokatsamfundets stadgar, besluta att offentliggöra beslut. Detta görs med beslut som är av principiellt intresse och som kan vara vägledande för ledamöterna och tydliggöra god advokatsed.

De disciplinnämndsbeslut som offentliggörs publiceras på Advokatsamfundets webbplats och i tidskriften Advokaten.

På Advokatsamfundets webbplats finns möjlighet att söka i samtliga publicerade disciplinbeslut tillbaka till år 1998. Besluten kan också sorteras efter år.

Alla beslut från disciplinnämnden kan beställas från Advokatsamfundets kansli via e-post info@advokatsamfundet.se eller på telefon 08-459 03 00.