Vägledning för uppdrag i migrationsärenden
Nr 2 2020 Årgång 86Advokatsamfundet presenterar en ny handfast vägledning för uppdrag i migrationsärenden.
De senaste åren har advokaters uppgifter och skyldigheter vid uppdrag som offentligt biträde i utlänningsärenden diskuterats vid flera tillfällen. Det har även lett till vägledande uttalanden från samfundets styrelse.
För att stödja de advokater som arbetar som offentliga biträden har nu Advokatsamfundet tagit fram ett nytt avsnitt, kapitel 5, i Advokatsamfundets PM om uppdrag för svaga eller utsatta klienter, som handlar om uppdrag som offentligt biträde eller ombud i ärenden enligt utlänningslagen.
– Alltsedan den stora flyktingvågen 2015 har väldigt många advokater arbetat med migrationsärenden. Den typen av klienter tillhör de verkligt utsatta. Och det ställer särskilda krav på de advokater som engagerar sig i dessa ärenden. Det är tydligt att det har funnits ett behov hos advokaterna att få vägledning i olika frågor, säger Hannes Grufman, jurist på Advokatsamfundets kansli som är domarutbildad i Kammarrätten i Stockholm/Migrationsöverdomstolen.
På Advokatsamfundet får man, enligt Hannes Grufman, mycket förfrågningar från advokater, dels om etiska överväganden, dels om hur de ska förhålla sig till domstolar och myndigheter, som inte riktigt förstår advokatens roll och advokatetiken och varför advokater måste agera som de gör.
– Advokaterna får en yttre press på sig att göra saker som kanske inte är riktigt förenliga med god advokatsed. Av den anledningen är det viktigt att vägledningen kommer på plats för att stödja dem som arbetar med migrationsärenden, säger Hannes Grufman.
Ha möte tidigt
I promemorian understryks att ett uppdrag som offentligt biträde eller ombud i ett ärende om uppehållstillstånd skiljer sig från de övriga uppdrag som beskrivs i promemorian eftersom det är fråga om ett ansökningsärende där den sökande, klienten, har bevisbördan för att förutsättningarna för tillståndet är uppfyllda. Till bilden hör att klienten befinner sig utanför sin kulturella kontext och inte kan kommunicera på sitt eget språk. Advokaten bör av detta skäl när uppdraget inleds informera klienten om hur processen ser ut, sin egen roll samt om förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd på olika grunder.
En advokat som förordnats som offentligt biträde i ett asylärende ska som huvudregel erbjuda sin klient ett sammanträde före asylutredningen.
Aldrig informationsunderskott
När asylutredningen är genomförd ska som huvudregel protokollet från denna gås igenom med klienten, vid behov med tolk. Detta är nödvändigt för att klienten ska få tillfälle att kommentera eventuella felaktigheter eller oklarheter och eftersom det oftast är svårt att läka sådana brister senare i processen. Advokaten ska även hålla klienten underrättad om vad som förekommer vid utförandet av uppdraget. Klienten ska alltså aldrig ha ett informationsunderskott gentemot advokaten i ärendet, poängteras det i promemorian.
Substitution – i undantagsfall
Det är viktigt att advokaten lämnar information och vägledning till klienten om ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning och de eventuella möjligheter som står till buds för klienten att få tillstånd att stanna i landet på andra grunder, enligt promemorian.
Om klienten önskar överklaga en dom eller ett beslut så är det advokatens uppgift att göra det, om lagliga möjligheter föreligger. Det gäller oavsett om advokaten anser att möjligheterna till ändring är mer eller mindre utsiktslösa, poängteras det.
Substitutionsförfarandet är avsett att användas i undantagsfall vid kortare förhinder, påpekas det i promemorian. Ett alltför stort bruk av substitutionsmöjligheterna påverkar relationen mellan klienten och advokaten negativt och riskerar att väcka frågor av advokatetisk natur. I de fall advokaten avser sätta någon annan i sitt ställe ska advokaten underrätta klienten om det så snart som möjligt.
Det nya avsnittet i korthet
Det nya avsnittet, kapitel 5, i Advokatsamfundets PM om uppdrag för svaga eller utsatta klienter innehåller en redogörelse för vilka regler och advokatetiska utgångspunkter som gäller för uppdrag som offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen. Det uppmärksammar även vissa frågor som kan innebära särskilda advokatetiska svårigheter, som åldersbedömningar och delgivning av kallelse. Dessutom finns en bilaga med en rad konkreta exempel på åtgärder som advokater i migrationsärenden kan vidta för att ge klienten bästa möjliga biträde.