Mötet mellan ideellt och kommersiellt skapar spännande juridik

Svensk idrott förknippas starkt med folkrörelse, ideellt arbetande föräldrar som skjutsar fotbollslag och säljer korv på matcherna och med eldsjälar. Och visst är bilden sann. Enligt Riksidrottsförbundet motsvarar det ideella arbetet ute i idrottsföreningarna 20 miljarder kronor per år, långt mer än vad samhället ger i stöd till idrotten. 

Men idrotten rymmer också en annan verklighet. Elitidrotten är i många sporter i dag en storindustri, i stor utsträckning bedriven i bolagsform, med många anställda och stora anläggningar. Prislapparna för sändningsrättigheter till stora evenemang och ligor blir allt mer svindlande; exempelvis ska tv-bolaget Discovery ha betalat 540 miljoner kronor för rätten att sända de allsvenska matcherna under åren 2020–2025. De allsvenska fotbollsklubbarna omsatte under 2018 närmare 1,8 miljarder kronor, medan hästnäringen som helhet under 2018 beräknades omsätta 72 miljarder kronor, spridningseffekter inräknade. 

Med ökad kommersialisering och professionalisering kommer också ett ökat behov av juridiska tjänster. Även om Sverige fortfarande är långt efter länder som Storbritannien och USA på det idrottsjuridiska området, så har de svenska advokaterna definitivt fått upp ögonen för området. 

För DLA Piper i Stockholm startade satsningen på idrottsjuridik för omkring tre år sedan, när byrån blev juridisk rådgivare åt alpina VM i Åre 2019. I dag är DLA Piper rådgivare till Svenska skidförbundet. Advokat Emil Ödling, kompetensgruppsordförande inom intellectual property och technology på DLA Piper, berättar: 

– Vi är starka på media och underhållning, så vi tänkte ”varför har vi inte en sportinriktning, särskilt som våra kolleger utomlands är otroligt starka på det”. Så vi gjorde ett aktivt val att försöka slå oss in på den marknaden, med min kollega Erik Selander som drivande. Det har gått väldigt fort. Och nu är det bara att arbeta vidare på det momentumet, säger Ödling och tillägger att det dessutom ger möjlighet att ha det väldigt roligt på jobbet. 

Engagemanget i idrottsjuridik kom för Ödling rätt naturligt. 

– Jag har ett genuint idrottsintresse. Och så är jag väldigt intresserad av medierätt, och där finns mycket att göra inom idrottsjuridiken, säger han. 

Det tycks finnas något i just kopplingen till idrottens värld som lockar advokater och får åtminstone de idrottsintresserade att särskilt uppskatta idrottsjuridiken. Därför kan det också vara en fördel i konkurrensen om talangerna att ha en stark idrottsjuridisk kompetens på byrån, påpekar Emil Ödling. 

– Generellt är väl sektorn som vi kallar media, sport and entertainment lite sexig, om man får använda det ordet. Det är lätt att få folk att anmäla sig och hjälpa till, säger Emil Ödling och fortsätter:

– Det är attraktivt för oss som arbetsgivare att kunna erbjuda den här typen av arbetsuppgifter. Det är många som vill vara med i vår sektor för att de ser att vi jobbar med roliga frågor och i en rolig miljö. 

Idrottsjuridiken sköts på DLA Piper inom en sektor som samlar advokater och jurister med olika juridiska inriktningar. För idrottsjuridiken är bred.  

– Om man tar Åre-VM så var det ett jätteprojekt som involverade i stort sett alla våra områden. Det var allt ifrån fastighetsfrågor och skattefrågor till personuppgiftsfrågor, säger Emil Ödling. 

Emil Ödlings insatser kring skid-VM, liksom med andra klienter inom idrottsvärlden, handlade mycket om arbetsrättsliga frågeställningar och om försäljning av medierättigheter. 

Rymmer mycket

Att idrottsjuridiken har stor bredd, det är något som alla de intervjuade advokaterna är beredda att skriva under på. Området hanteras också av byråerna av branschgrupper, snarare än som ett särskilt verksamhetsområde. På repertoaren står, förutom de områden som Emil Ödling arbetar med, också bland annat internationella övergångar mellan klubbar, finansieringsfrågor, associationsrätt som stadgefrågor, hyres-, sponsrings- och anställningsavtal, regelverksfrågor respektive nationella och internationella idrottstvister samt disciplinära frågor där en idrottsutövare eller klubb ställs inför sporternas egna disciplinära organ i Sverige och utomlands.

Blandad kompott alltså. Även klienterna är blandade: förbund, klubbar och föreningar, olika typer av företag verksamma inom sportbranschen liksom olika enskilda idrottsutövare. 

För advokat Stefan Alvén, före detta allsvensk fotbollsspelare, var det naturligt att satsa på idrottsjuridik när han väl blev advokat. 

– Det känns som att förena två bra världar: mitt intresse för idrott och fotboll i synnerhet och studierna i juridik, säger han. 

Mest arbetar Stefan Alvén med fotbollsjuridiska frågor. 

– Det har blivit så. Det är den största sporten. Jag har min bakgrund där, och många av de spelare, som jag har spelat med och mött, är i dag i ledande positioner i olika lag. Där har vi olika naturliga kontaktytor. Dessutom finns det mest pengar i fotbollen, vilket gör att det blir värt att processa om olika tvister som uppstår, förklarar han och tillägger att han även anlitas av företrädare för andra idrotter.

Stefan Alvén arbetar mest med avtalsskrivningar och avtalsförhandlingar och tvister kopplade till idrotten. I detta ingår också att processa inför idrottens egna konfliktlösningsorgan, som Fotbollförbundets skiljenämnd.

Precis som Stefan Alvén arbetar advokat Cecilia Tholse Rogmark emellanåt med att företräda idrott­are som ställs inför idrottsförbundens disciplinära organ eller idrottens speciella tvistlösningsorgan, däribland idrottens internationella skiljedomstol CAS. Och här skiljer sig idrottsliga tvister från många andra affärstvister, anser Cecilia Tholse Rogmark. 

– Det blir väldigt lite processer inom idrotten. Man lever på sitt rykte i Idrottssverige, och klubbarna vill inte få ut att de har gjort fel. Det blir ofta en jättenyhet i medierna, att man har fått på fingrarna, särskilt i lagidrotterna, säger hon, och konstaterar att parterna i de allra flesta fall förlikas.

Här spelar det också roll att de idrottsutövare som anser sig ha blivit felbehandlade som regel mest av allt vill fortsätta att utöva sin sport, påpekar Tholse Rogmark.

– Det är ganska tacksamt, att alla brinner för sin sport. Ingen vill skada sporten, och det ger ganska positiva ingångsvärden mot en förlikning, säger hon. 

Stadgar styr

Advokat Marie-Anne Lindhardt, verksam på MAQS i Göteborg, visste under studietiden inte ens att idrottsjuridik fanns. Men när hon fick chansen att testa fastnade hon direkt. 

– Jag har alltid, sedan jag var väldigt liten, varit väldigt intresserad av sport, berättar Lindhardt och fortsätter:

– Jag tycker det är jättekul att jobba både nationellt och internationellt. Man träffar väldigt många olika typer av människor med olika intressen som har väldigt mycket passion. Det finns i andra branscher också, men det tycker jag är roligt.

På MAQS arbetar i dag tolv personer med olika specialiteter i sportgruppen. Byrån har enligt Marie-Anne Lindhardt haft en sådan grupp i närmare 30 år, men med ökande intresse för tjänsterna har gruppen vuxit.

– Internationellt är ju idrottsjuridik ett väldigt stort område med en stor bredd vad gäller nischbyråer, boutiquebyråer, stora avdelningar och liknande. Så det varierar från land till land, och i Sverige växer den, säger Lindhardt. 

Idrottsjuridiken skiljer sig på vissa punkter inte från övrig affärsjuridik, påpekar Marie-Anne Lindhardt. Det gäller förstås att kunna juridiken i grunden för att göra ett bra arbete. Men:

– Sedan måste du också ha en förståelse för de för respektive idrott relevanta branschfrågorna samt särskilt för det faktum att idrotten har sitt eget regelverk, som du måste lägga ovanpå. Det krävs förståelse för hur strukturen är uppbyggd nationellt och internationellt, och hur de olika tvistlösningsorganen ser ut, säger Lindhardt.

Även Emil Ödling betonar vikten av att kunna den bransch man arbetar mot, med idrottens eget regelverk som en skillnad mot övrig affärsjuridik. 

– Man måste ju förhålla sig till de stadgar som reglerar många ligor och de ramar som föreningarna verkar inom, säger han. 

På det arbetsrättsliga området avviker också idrotten genom att förutsättningarna som exempelvis spelare och tränare verkar under skiljer sig från andra anställdas, med specialskrivna kollektivavtal för idrottsvärlden, påpekar Ödling. Dessutom har de olika idrottsgrenarna sina egna organ för disciplinåtgärder och tvistlösning. 

Mer pengar skapar advokatuppdrag

Advokat Cecilia Tholse Rogmark arbetar på advokatfirman Gulliksson med bland annat idrottsjuridik. Byrån satsar på området, och i synnerhet en viss del av det: hästjuridiken. Hästjuridiken har, enligt Cecilia Tholse Rogmark, utvecklats explosionsartat på senare år, inte minst i Skåne där hon är verksam.

– Här bildar ryttarna bolag kring sig själva redan i ganska ung ålder, inte för att tävla i OS eller VM utan kanske bara för att de är duktiga ryttare, berättar hon.

Att just hästjuridiken växer så mycket förklaras av att ridsporten utvecklats kraftigt och även blivit allt mer mån om att följa de regler som finns, förklarar Cecilia Tholse Rogmark.

– Ridsporten har gjort en enorm rensning. Tidigare var det mycket svarta pengar, men det ser du knappt i dag. Folk jobbar inte för svart lön i dag och ingen klubb skulle heller betala det. Man utsätter sig inte för den risken, säger hon och tillägger att förändringen samtidigt innebär att det blir dyrare att hålla på med sporten. 

Att idrottsutövare bildar egna bolag är förstås inte unikt för hästsporten, påpekar Tholse Rogmark. 

– Det har skett någonting i Anställningssverige. Folk blir inte anställda på samma sätt som förr, utan man ansöker om F-skatt och erbjuder sina tjänster. Inom idrotten kan det vara allt från att vara tränare eller domare, eller inom hästvärlden att jobba som beridare och hjälpa olika ryttare. 

Även reklamavtal, bloggar och föreläsningar sköts inom ramen för idrottarnas företag, konstaterar Cecilia Tholse Rogmark. Idrottsstjärnor har blivit företag, vilkas inkomster kommer mindre från prispengar eller löner än från försäljningen av det egna varumärket. Följaktligen dyker också de enskilda utövarna också upp som klienter på advokatbyråerna, när de behöver hjälp med företagen. 

Även de övriga advokaterna vittnar om att idrotten – åtminstone elitidrotten – blivit allt mer kommersiell. Det påverkar efterfrågan på advokattjänster. 

– Behovet av oss och vår rådgivning ökar med kommersialiseringen, säger Marie-Anne Lindhardt, som beskriver fotbollen som den sport där kommersialiseringen gått längst. 

Hon fortsätter:

– I takt med att det blir mer pengar och större värden har riskerna för tvist blivit större. Behovet av att riskminimera är större i dag.

Stefan Alvén delar Lindhardts bild. 

– Utvecklingen har gått uppåt eller framåt rent ekonomiskt i den svenska fotbollsligan, det är ett faktum. Det är klart att ju mer pengar som kommer in, desto viktigare blir det att skriva korrekta avtal och att göra due diligence på spelare vid spelartransaktioner, säger han.

Enligt Stefan Alvén är det allt vanligare att den klubb som köper en spelare först genomför en noggrann due diligence. Den säljande klubben och den aktuella spelaren får allt oftare skriva under en försäkran om att det inte gömmer sig några ”lik i garderoben”.

Det finns i dag också allt mer pengar i exempelvis medierättigheter, något som enligt Alvén är positivt för idrotten. 

– Mer pengar kommer in till organisationen och mer pengar kommer ut till klubbarna, som då kan investera i utbildning och resurser att förkovra sig och får möjlighet att köpa in bra spelare och ge dem bra lön. Då kan svenska spelare bli attraherade att stanna kvar i Sverige, säger han.

Ideell tradition påverkar

Det ökade pengainflödet kan alltså ge idrottsföreningarna fördelar. Samtidigt kvarstår det faktum att en mycket stor del av breddidrotten, liksom barn- och ungdomsidrotten, bedrivs med små ekonomiska medel och mycket ideellt arbete. Och fortfarande är det nog så att idrottsrörelsens traditioner och breda grund påverkar även eliten. 

– Svensk idrott bygger på ideella värderingar. På det kommer sedan eliten och det kommersiella. Du måste se hela sambandet eller spännvidden däremellan, helheten och hur de förhåller sig till varandra, säger Marie-Anne Lindhardt, som pekar på att det ideella inslaget är starkare i Sverige än i de flesta jämförbara länder. 

Cecilia Tholse Rogmark, själv starkt förankrad i idrottsrörelsen, har funderat mycket på idrottens utveckling och hur den påverkar föreningarna. Hon beskriver en förändring där enskilda idrottsutövare blir allt mer medvetna om sina rättigheter och redan tidigt i idrottskarriären begär bättre träningstider och finare anläggningar. Samtidigt minskar också intresset för att arbeta ideellt. 

– Det blir mer och mer aktiebolag hos klubbarna, mer och mer pengar. Människor är inte beredda att arbeta lika mycket ideellt, så föreningen måste kanske momsregistrera sig och börja betala ut löner. Med detta ökar förstås också behovet av juridiska tjänster, säger hon.

Även breddidrotten blir på detta sätt mer och mer komplex att administrera, menar Tholse Rogmark. Samtidigt saknar många idrottsföreningar de ekonomiska förutsättningarna för att köpa in juridisk expertis. I stället får de juridiska frågorna kanske hanteras av respektive idrottsförbund eller med hjälp av Riks­idrottsförbundet. Ett annat alternativ är att hitta en advokat eller jurist som kan sitta i föreningsstyrelsen och kanske hjälpa till att bringa ordning i kniviga frågor. 

Cecilia Tholse Rogmark har stor förståelse för klubbarnas ekonomiska situation, men kan samtidigt önska att advokater fick komma in tidigare när det uppstår problem eller rent av arbeta mer proaktivt.  

– Fortfarande är det litegrann hemsnickeri, föreningen försöker lösa de juridiska problemen själv, alternativt via förbundsjurist. Vi advokater kommer in först när det har gått snett, säger hon, och tillägger att klubbarna emellanåt agerar som att de fick skapa egna regler. 

– Men bara för att man är en ideell förening kan man inte bara anställa eller betala ut ersättning på sitt eget sätt.

Även Emil Ödling upplever att det ibland kan uppstå krockar mellan å ena sidan idrottens ideella traditioner och ekonomiska verklighet och, å andra sidan, de lagar och regler som gäller.

– Det tycks finnas en lägre grad av professionalism. Det grundar sig nog i att man varit en folkrörelse och att man alltid löst saker pragmatiskt och med ett handslag. Men ju mer pengar som flyter in i en verksamhet, desto större blir risken för konflikter. Då blir det också uppenbart att man kanske inte har varit tydlig och noggrann från början, säger han.  

Stefan Alvén håller med om att idrottsrörelsen skulle behöva bli mer professionell. Här kan advokater fylla en viktig funktion, menar han. 

– Den ideella idrottsrörelsen i Sverige ska ju länka ihop det ideella med det professionella. Det är inte alltid som det går helt smärtfritt, konstaterar han, och exemplifierar med hur det lilla klubbkansliet med ett fåtal anställda som nästan arbetar på ideell basis ska hantera avtal och tvister på stora belopp. 

Resultatet blir inte alltid lyckat – ibland på grund av okunskap, men ibland mer medvetet: klubben väljer aktivt att, med Stefan Alvéns ord, ”inte ha koll” och använder det som försvar i efterhand. 

Mer pengar kommer

Idrottens värld framstår, efter intervjuer med ledande idrottsadvokater, som kluven. Å ena sidan ideellt engagemang och folkrörelse – å andra sidan allt mer pengar och idrottsmän som lever på sina egna varumärken. Å ena sidan miljonkontrakt om spelare och sändningsrättigheter – å andra sidan klubbar som inte har råd att vända sig till advokat med sina frågor, så vida inte advokaten råkar sitta i styrelsen. 

Alla de intervjuade advokaterna ser dock samma utveckling framöver: Kommersialiseringen och professionaliseringen ökar, och därmed även arbetsuppgifterna för de advokater som kan och förstår branschen.

– Jag kan inte se att det ska gå åt något annat håll. Jag kan inte lova att värdet på sporträttigheter kommer att stiga lika kraftigt som de gjort under de senaste åren, men jag tror definitivt att vi kommer att bli mer professionella, och att behovet av juridisk hjälp bara kommer att öka, säger Emil Ödling. 

– Under åren som har varit har det uppstått, och uppstår till viss del alltjämt, krockar mellan det ideella och det kommersiella, och det kommersiella har nästan varit lite fult. I takt med att krockarna blir allt färre och kommersialiseringen ökar, så ökar också behovet av juridisk kompetens. Så det är definitivt ett växande område, säger Marie-Anne Lindhardt. 

Förutom det gemensamma framtidsscenariot är också alla intervjupersonerna rörande eniga om en sak: att det är otroligt roligt att arbeta med just idrottsjuridik. Och Marie-Anne Lindhardt är tydlig i sitt svar på frågan om hon skulle rekommendera en ung jurist eller advokat att satsa på området.

– Absolut! Alla dagar i veckan!

Ulrika Öster, Tom Knutson och Magnus Andersson