Pro bono och CSR
Partnerskap i det godas tjänst
Nr 5 2019 Årgång 85Pro bono-insatser blir allt viktigare för svenska advokatbyråer. Dagens pro bono-flora är rik och täcker många områden. Samtidigt har byråernas ideella arbete professionaliserats. Men att arbeta för det goda kan vara riskabelt. Det gäller att göra sin undersökningsplikt, annars kan det gå riktigt illa.
Att utan ersättning arbeta för det gemensamma bästa – pro bono publico – har en lång historia bland världens advokater. Redan 1770 försvarade till exempel John Adams, som senare kom att bli USA:s andre president, utan ersättning brittiska soldater anklagade för den så kallade Bostonmassakern, en av de utlösande faktorerna till den amerikanska revolutionen.
De stolta traditionerna, som alltså sträcker sig bakåt till tiden före landets tillkomst, bidrar kanske till att göra USA:s advokater till vad som liknar världsmästare i pro bono-arbete, liksom utbredd fattigdom och ett bristfälligt rättsligt skyddsnät.
I Sverige har pro bono-arbete inte haft samma framträdande roll. Men det är på väg att ändras i grunden. I dag berättar alla större affärsjuridiska advokatbyråer på sina webbplatser om samarbeten med ideella organisationer, ekonomiska bidrag till behjärtansvärda ändamål och egna projekt för att på olika sätt stötta människor i behov av olika insatser.
Peter Näslund, managing partner på internationella advokatbyrån DLA Pipers Stockholmskontor, har en förklaring till utvecklingen.
– Historiskt har vi inte haft pro bono så mycket i Sverige och Norden. Vi har haft ett tryggare samhälle med ett socialt skyddsnät och hög rättssäkerhet. I dag när världen är väldigt mycket mer öppen så har vi en jätteroll att fylla, det finns en viktig plats att ta där, säger han.
DLA Piper säger sig vara störst i världen på pro bono-arbete. Totalt arbetade firmans anställda och delägare i hela världen 201 800 timmar, vilket motsvarar 150 heltidstjänster, utan ersättning under 2018.
Men även de svenska och nordiska advokatbyråerna kan upplysa om ett omfattande pro bono-arbete och många partnerskap med ideella organisationer. Advokatfirman Vinges medarbetare, exempelvis, lägger varje år ner tusentals timmar på byråns olika projekt.
– I grunden handlar det om att vi vill ge till samhället. Vi är en viktig spelare i näringslivet och i samhället i stort, och vill bidra till att samhället förbättras. Vi kan bidra med kunskap och kompetens, säger Vinges managing partner Maria-Pia Hope.
Unga ställer krav
Precis som Maria-Pia Hope lyfter alla de intervjuade advokatbyråföreträdarna fram önskan att bidra till samhället som en viktig drivkraft bakom pro bono-program och andra samarbeten med det civila samhället.
– Vi är förbi den tid då staten, EU eller någon annan ska styra upp allt som inte fungerar. Vi har så stora utmaningar så att alla måste bidra, säger Emma Ihre, hållbarhetschef på Mannheimer Swartling.
Även Sabine Söndergaard, vd på advokatfirman Glimstedt, trycker på viljan att hjälpa till. Men det kan också finnas andra, mer företagsekonomiska, skäl att engagera sig i samhället, påpekar hon.
– Ju bättre vårt samhälle mår, desto bättre tror jag att affärslivet också mår. Det är svårt att särskilja dessa delar, man är inte autonom, utan man är en del av en helhet, säger hon.
Ytterligare en anledning att satsa på CSR och pro bono-arbete är krav från medarbetarna, särskilt de yngre, något som alla intervjuade (liksom alla som svarat på Advokatens enkät) betonar. Redan på mässor för juriststuderande kommer frågorna om vad byråerna gör för samhällets bästa.
Sabine Söndergaard beskriver det som att de yngre medarbetarna är modigare än tidigare generationer och ”lyfter fram människorna i sig själva” även på arbetet.
– Det innebär krav på arbetsgivaren att det måste finnas något mer, något som adderar mening utöver att göra karriär och ha en bra lön, säger hon, och tillägger att även hon själv som vd mår bra av att bidra till samhället.
Peter Näslund på DLA Piper pekar på att den affärsjuridiska branschen är tuff, vilket skapar behov av att även mjukare värden får plats.
– Man jobbar hårt och fokuserar på ekonomiska värden. Då behövs en balans. Likväl som man försöker främja medarbetarnas fysiska välbefinnande, genom till exempel träning, så ger det mentalt välbefinnande att ha ett gott samvete, säger han.
Slutligen märks också allt tydligare att klienterna börjat intressera sig för advokatbyråernas bidrag till samhället. Peter Näslund konstaterar att i USA är pro bono-insatser sedan länge så självklara att klienterna inte frågar om byrån har något sådant arbete, utan vad de gör. Men även i Sverige börjar frågan komma, inte minst vid upphandlingar.
Maria-Pia Hope på Vinge har samma erfarenhet. Samtidigt betonar hon att alldeles oavsett klienternas önskemål så har hennes byrå ett genuint engagemang för att hjälpa till i samhället.
– Det är viktigt att vara en hållbar samhällsspelare och ha den typen av engagemang. Men det har absolut blivit vanligare att klienter och potentiella klienter ställer frågor. Det finns en förväntan på ett samhällsengagemang, som vi verkligen helhjärtat välkomnar, säger hon.
Inte lönsamt men …
Det finns alltså en rad skäl för advokatbyråer att engagera sig. Men att tala om CSR och pro bono-arbete i termer av lönsamhet är väl ändå omöjligt? Nja, säger advokaterna. Pro bono-arbete är förstås inte lönsamt i reda pengar här och nu. Men:
– Vi bidrar med rådgivning där vi har stor erfarenhet och som har högt värde för mottagaren. Vårt pro bono-arbete bidrar till att vi blir en bättre arbetsgivare och en vassare rådgivare. Då blir ju pro bono långsiktigt lönsamt genom att det stärker vår rådgivning och oss som byrå, säger Emma Ihre på Mannheimer Swartling.
Hon lyfter också fram hur enskilda jurister, inte minst de unga, kan få växa och utvecklas i intressanta projekt genom pro bono-arbetet.
Sabine Söndergard på Glimstedt ser pro bono-arbetet som en investering i medarbetarna.
– Vi lever på människorna som arbetar här, och vi som arbetsgivare vill bidra till att arbetsvardagen blir ännu mer meningsfull i ett väldigt tufft yrke.
Bred flora av projekt
Traditionellt förknippas advokaters pro bono-arbete framför allt med stöd – direkt eller indirekt via organisationer – till fattiga och utsatta människor. Syftet är som regel att dessa ska få tillgång till juridisk hjälp som de annars inte får. Advokatorganisationen International Bar Association skriver till exempel i sin pro bono-deklaration att pro bono-arbete främst syftar till att ”gagna fattiga, underpriviligierade eller marginaliserade personer eller grupper, eller de organisationer som stöder dessa”.
Och visst är skrivningen om stöd till fattiga och utsatta fortfarande relevant. Intervjuer och Advokatens enkätundersökning bland affärsjuridiska advokatbyråer visar att flera advokatbyråer stöder exempelvis organisationer som arbetar för att hjälpa hemlösa och fattiga, som Stadsmissionen, Individuell människohjälp eller Räddningsmissionen. Utsatta barn och flyktingar är andra grupper som många riktar sin hjälp till, via organisationer som Bris eller Unicef. Juridisk rådgivning och ekonomiskt stöd är vanliga insatser här, men också annat, som bidrag till musikterapi för sjuka barn.
Men dagens svenska pro bono-flora är betydligt mer mångfacetterad än så. Här ryms rena rättssäkerhetsengagemang, som i Centrum för Rättvisa, miljöfrågor, kulturinstitutioner som får stöd i form av juridisk rådgivning och ekonomiska bidrag, mångfald och integration och idrottsföreningar. Insatserna varierar, men rymmer ofta juridisk rådgivning i någon form. Mentorskap och inspirationsföreläsningar eller läxhjälp till exempelvis unga i utsatta områden eller flyktingar långt från arbetsmarknaden är också vanligt.
Många advokatbyråer engagerar sig också i institutionella frågor för att på längre sikt skapa en hållbar värld, såsom demokratiprojekt, FN-satsningen Global Compact eller Transparency International som arbetar mot mutor och korruption. Bland de institutionella projekten finns också exempel på insatser för att främja innovationer och företagande.
Även den växande diskussionen om arbetsvillkoren och svårigheten för unga i karriären att få livet att gå ihop har satt spår i form av stöd från advokatbyrån Magnusson till en förening som arbetar för att belysa psykisk ohälsa och stress bland juriststuderande.
Visst förekommer det en del klassisk välgörenhet i form av ekonomiskt bistånd och insamlingar i floran av insatser. Men de intervjuade advokaterna är tydliga med att de hellre vill ge även annat, inte minst sin tid och kunskap.
– Vi får mycket förfrågningar om bara pengar, men där är vi restriktiva. Det är så lätt att bara betala av sitt samvete. Visst kan vi gå in och sponsra med pengar, men vi vill också gärna ha ett engagemang och tillhandahålla det som vi är experter på: juridik, säger Peter Näslund på DLA Piper.
Finns värdegemenskap
Ett speciellt område bland partnerskapen med ideella organisationer är stödet till idrottsrörelsen. Vissa advokatbyråer räknar in detta bland sina CSR-projekt, medan andra snarare placerar det i kategorin marknadsföring.
Peter Näslunds byrå har bland annat sponsrat alpina VM i Åre under vintern. Samtidigt var byrån officiell juridisk rådgivare till arrangemanget, ett arvoderat uppdrag. Sponsringen blev därmed ett sätt att profilera byråns kompetens inom idrotts- och eventjuridik, ett fält som det satsas stort på.
Andra intervjuade trycker mer på att stödet till idrottsrörelsen på samma sätt som pro bono-arbete för andra organisationer grundas på en värdegemenskap.
– Vi satsar mycket på talangutveckling, det är vad vi lever på, att kunna få rätt råmaterial och sedan bidra till att utveckla människorna till att bli stjärnor i vårt lag. När man börjar tänka så blir det lätt att man hamnar i de idrottsliga termerna, säger Sabine Söndergaard på Glimstedt, som under den nuvarande fotbollssäsongen sponsrar fotbollslaget BK Häcken och samtidigt syns med namn på varje spelares tröja.
Att det blev just Häcken förklarar Sabine Söndergaard med att fotboll är stort i Göteborg, och att Häcken gjort sig kända för att satsa mycket på talangutveckling. Att klubben finns på Hisingen, där många utsatta områden ligger, och dessutom arrangerar världens största barn- och ungdomsturnering Gothia Cup spelade också in.
– Det var många saker som stämde ihop. Både vi och Häcken har också en spets – vi på det juridiska området och de genom att de är tvåa i allsvenskan, konstaterar Sabine Söndergaard.
Även advokatfirman Vinge har ett engagemang i idrottsvärlden, genom stödet till Sveriges olympiska kommitté, SOK. För Maria-Pia Hope handlar det mycket om en värdegemenskap i satsningen på fysisk aktivitet och hälsa.
– SOK:s grundläggande värderingar och sätt att tänka kring hälsa är som hand i handske med våra tankar om hur vi vill agera som arbetsgivare.
Går mot färre men djupare engagemang
Att intresset för pro bono-arbete och CSR ökat bland både medarbetare på advokatbyråerna och klienterna är tydligt. Förmodligen utförs mer pro bono-arbete i dag än tidigare, men det är förstås svårt att veta. Alla intervjuade är eniga om att enskilda advokater länge har arbetat ideellt i olika sammanhang. Det har också samlats in pengar för olika goda ändamål.
Tydligt är dock att pro bono i dag håller på att professionaliseras och bli en tydlig del av de stora advokatbyråernas strategi och varumärkesskapande. Olika långvariga och nyare samarbeten plockas nu upp, granskas och placeras in under olika paraplyer – CSR, hållbarhet eller samhällsengagemang är vanliga benämningar – tillsammans med miljöarbete och arbetsmiljöarbete.
Emma Ihre på Mannheimer Swartling berättar att bland det första hon fick göra när hon tillträdde som hållbarhetschef var att gå igenom alla de pro bono-projekt som fanns vid byrån. Hon fann ”en vacker men något vildvuxen bukett” av olika samarbeten kring goda frågor. Problemet var bara att de var så många och så svåra att överblicka.
– Som den krassa finansanalytikern tänker jag att marginalkostnaden för oss ska vara så låg som möjligt och marginalnyttan för mottagaren så hög som möjligt, så att vi hjälper till där vi har störst kunskap och erfarenhet och kan göra det på ett bra sätt till stor nytta för mottagaren. Så vi städade upp i den buketten och har nu ett strategiskt pro bono-arbete med tydliga mål, berättar Emma Ihre.
Kvar blev åtta strategiska pro bono-samarbeten som noggrant styrs och följs upp. Det finns också en ansvarig partner för varje samarbete och en operativt ansvarig biträdande jurist eller supportpersonal.
– Sedan får det ju inte bli för stelbent och fyrkantigt, så när det dyker upp något kan vi gå in med ad hoc pro bono, säger Emma Ihre, och exemplifierar med hur byrån i samband med flyktingkrisen 2015 bidrog till att skapa verksamhet för flyktingbarn som behövde vila från den stressande situationen en stund.
Även på Vinge har utvecklingen gått från många och spretiga engagemang till färre centralt koordinerade.
– Jag tror att vi generellt sett har professionaliserat våra pro bono-relationer, och arbetar mer systematiskt i dag än för femton år sedan, säger Maria-Pia Hope.
Målet är att skapa långsiktiga samarbeten med tydlig koppling till byråns värderingar, fastslår Maria-Pia Hope.
– Det allra tydligaste exemplet är vårt fokus på mångfald. Vi ser mångfald som viktigt ur många perspektiv, men inte minst företagsekonomiskt, och vill säkerställa att våra medarbetare inte bara representerar en profil utan hela samhället. Där har vi ju haft ett starkt pro bono-engagemang i 15 år, säger Maria-Pia Hope.
I professionaliseringen ingår också tydligare arbete för att kontrollera hur mycket tid som läggs på varje projekt och att arbetet håller hög kvalitet.
– Framför allt tycker jag att det är viktigt att säkerställa att vårt bidrag är relevant, att vi har en bra diskussion, precis som vi har med vanliga klienter, om vad vi ska göra och vad förväntansbilden är, påpekar Maria-Pia Hope.
Även Peter Näslund på DLA Piper beskriver en liknande utveckling.
– Vi har ett team som jobbar med pro bono-projekten, med ansvariga delägare och ytterligare delägare och biträdande jurister som ingår. När det kommer ett pro bono-ärende går det direkt in, som vilket affärsområde som helst, till den ansvarige som sedan fördelar ut det. För några år sedan skickades det ut ett mejl till hela organisationen där man frågade om någon var intresserad, säger han.
Krävs due diligence
Samarbete med olika goda organisationer kan skapa goodwill för en advokatbyrå och förstärka dess varumärke som ett ansvarsfullt företag. Men vad händer om den goda samarbetspartnern ställer till det, och det kommer fram uppgifter om missförhållande och oegentligheter?
Frågan är långt ifrån hypotetisk. I februari 2018 spreds exempelvis nyheten att personal från den brittiska biståndsorganisationen Oxfam köpt sex av prostituerade i samband med räddningsarbete i Haiti år 2011. Ledningen för organisationen ska ha känt till händelsen, men tystat ned den. Uppgiften väckte stor uppmärksamhet och ledde bland annat till att Oxfam förlorade ett stort antal fasta givare till verksamheten.
Skandalen fick också Oxfams företagspartners, kortföretaget Visa liksom dagligvaruhandelsföretagen Marks & Spencer och Sainsbury’s, att reagera. Företagen uttryckte sin oro och krävde korten på bordet från händelserna.
Jo, visst finns det risker med alla typer av samarbeten, säger advokaterna, främst kanske i form av en negativ inverkan på byråns renommé.
– Det är klart att vi utvärderar risker för skandaler, samma utvärdering som vi gör i förhållande till nya klienter. Men när vi identifierar organisationer som vi verkligen vill samarbeta med vill vi bli en nära partner. Händer det någonting så hoppas vi förstås att vi också kan vara eniga om hur vi ska hantera den problematiska situationen, säger Maria-Pia Hope på Vinge.
Peter Näslund på DLA Piper och Emma Ihre på Mannheimer Swartling resonerar på samma sätt. Det gäller att göra sin due diligence ordentligt, även när det handlar om representanter för det goda. Det gäller också att välja partners med omsorg, påpekar Peter Näslund. Alltför kontroversiella organisationer går exempelvis bort.
Mannheimer Swartling har en löpande aktiv dialog med samtliga av sina pro bono-samarbeten. Varje år anordnar byrån en sammankomst för alla strategiska pro bono-samarbete, och under förra året bjöds samtliga samarbetspartners in till en träff kring uppförandekoder och visselblåsning.
– Det är dels ett sätt att hjälpa våra samarbetspartners, dels också helt krasst en riskhanteringsfråga för oss, säger Emma Ihre.
Behoven ökar
Pro bono och olika partnerskap med vad som brukar kallas det civila samhället tycks numera ha en given plats på de större affärsjuridiska advokatbyråerna. Men hur ser framtiden ut?
– Jag tror att man kommer gå mer mot att koppla engagemang och pro bono-arbete till sin egen typ av juridik, säger Emma Ihre, och ger exemplen att advokater som arbetar med familjerätt kanske satsar på att hjälpa organisationer som Maskrosbarn eller Bris.
Pro bono-insatserna blir på det viset en än tydligare del av advokatbyråns affärsidé och strategi, betonar Emma Ihre.
Sabine Söndergaard på Glimstedt uttrycker liknande tankar.
– Det är inget svårt att hitta samarbetspartners, de finns absolut överallt. Men på något sätt måste de rimma med den strategi och den affärsplan man arbetar utifrån. Jag tror också att det är viktigt att de partnerskapssamarbeten man väljer, dem väljer man med ett engagemang, så att det inte bara blir på papperet, säger hon.
Maria-Pia Hope är övertygad att advokater har viktiga bidrag att ge till samhället, och att engagemanget kommer att öka.
– Kanske underskattar vi advokater hur centralt i näringslivet vi sitter och vilken inblick vi har i hur olika delar av rättsväsendet och olika branscher fungerar. Där tycker jag att vi har en skyldighet att ha ett engagemang utanför huvudverksamheten, och bidra med vad vi kan, fastslår hon.
Även Peter Näslund på DLA Piper ser ökade pro bono-insatser framför sig, såväl för den egna byrån som för advokatbranschen som helhet. Och han återkommer till sitt globala perspektiv:
– Det är inte längre bara det sociala skyddsnätet i landet det handlar om. I dag är det människohandel över gränserna, rättssäkerhetsprojekt i Afrika som tar in externa experter, och så vidare. Världen är mycket mer kommunicerbar än förr och verkligt global, säger han och fortsätter:
– Men engagemanget får inte börja i att det ska vara business. Blir det det så är det jättebra, men det måste börja med en genuin vilja att förändra och göra bra saker.
Pro bono och CSR
• Pro bono är en kortversion av uttrycket pro bono publico (latin: ’till godo för samhället’). Termen är hämtad från den romerska rätten och syftar på oegennyttiga handlingar för samhällets bästa.
• CSR är en akronym för engelska Corporate Social Responsibility, ungefär företagens samhällsansvar. Idén bakom CSR är att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt och miljömässigt som socialt perspektiv.