En legendar på besök i Sverige

Ruth Bader Ginsburg valde själv att inte ge några intervjuer under sitt Sverigebesök. Logiskt förmodligen – RBG som hon ofta kallas har gjort sig känd som en person som framför allt uttrycker sig genom sina domar, skiljaktiga meningar och juridiska yttranden, snarare än i pratshower och intervjuer. ”Blyg” och ”tillbakadragen” är återkommande ord när personer som känner henne ska beskriva Ginsburg.

Trots det är hon flitigt omskriven och porträtterad i flera filmer. Hon har fått en närmast ikonisk status i populärkulturen och i sociala medier, med en egen hashtag: #notoriousrbg, actionfigurer och muggar med kända citat.

Ruth Bader Ginsburgs liv är på många sätt en amerikansk framgångssaga. RBG föddes i Brooklyn, New York, 1933, och växte upp som det enda överlevande barnet till en ryskjudisk far och en mamma bördig från Österrike.

Ruth läste vidare vid Cornelluniversitetet i New York, där hon tog en kandidatexamen i statsvetenskap. Vid Cornell mötte hon också Martin Ginsburg. I dokumentärfilmen RBG berättar Ruth Bader Ginsburg att Marty, som han kallades, var den förste av de män hon träffade under studietiden som uppmärksammade att hon faktiskt hade en hjärna.

Ruth och Marty gifte sig när Ruth tog sin examen. Marty hade då redan börjat läsa juridik vid Harvard, och Ruth följde efter honom. Hon var, när hon började, en av nio kvinnor bland omkring 500 män i årskullen. Dessutom var hon mamma till en liten flicka. Liksom övriga kvinnor i klassen bjöds Ruth in till rektor för Harvard Law School, och ombads där att motivera varför hon som kvinna skulle ta upp en plats på utbildningen som en man annars hade kunnat ha.

Ruth Bader Ginsburg visade dock ganska snabbt att hon var rätt kvinna på rätt plats. Redan under sitt andra år kvalificerade hon sig för att skriva i Harvard Law Review. När Marty senare fick arbete på en advokatbyrå i New York bytte Ruth till Columbiauniversitetet, där hon tog sin juristexamen som kursetta.

Kursettor vid Columbia brukar kunna välja vilken karriärväg de vill. Så inte Ruth. Flera domare avvisade hennes ansökningar om notarietjänst, tills hon till slut fick plats hos Judge Edmund L. Palmieri vid distriktsdomstolen i södra New York.

Diskrimineringen fortsatte även efter notarietiden, då ingen advokatbyrå ville anställa Ruth. Akademin visade sig vara mindre konservativ. Ruth Bader Ginsburg blev forskare och lärare vid Rutgers Law School, om än med lägre lön än sina manliga kolleger. Senare återvände Ruth som forskare till Columbia Law School, där hon fick en professur 1969.

Under en period på 1960-talet var Ruth också gästforskare vid Lund universitet. Tillsammans med Anders Bruzelius skrev hon där boken Civil Procedure in Sweden, som gavs ut 1965. Ruth lät sig också inspireras av den svenska jämställdhetsdebatten, inte minst Eva Mobergs inlägg i tidskriften Hertha, och av att kvinnorna i Sverige tagit ett större kliv in i både juridik och samhällsliv än sina amerikanska systrar.

Försiktig domare
Ruth Bader Ginsburg var under sin forskartid med och skrev den första läroboken om kvinnors rättigheter. Men 1973 blev det dags att ta nästa steg i karriären. Ruth blev då ansvarig för medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Unions kvinnorättsprojekt, som hon själv varit med om att grunda året innan. Inom projektet drev hon hela sex fall upp till högsta domstolen. Hon vann fem av dem, och gjorde sig känd som en mycket skicklig processjurist.

1980 nominerades Ruth av president Jimmy Carter till en domartjänst i den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Marty, som då var framgångsrik skatteadvokat i New York, lämnade till mångas förvåning advokatbyrån och flyttade med till Washington.

Som domare i appellationsdomstolen gjorde sig Ruth Bader Ginsburg känd för att söka samförståndslösningar över de politiska skiljelinjerna, och hon beskrevs som försiktig och moderat snarare än aktivistisk.

13 år senare, 1993, utsågs Ruth till domare i Supreme Court. Bakom nomineringen stod president Bill Clinton, som ville öka mångfalden i domstolen. Ruth blev den andra kvinnan, och den första judiska kvinnan, i domstolens historia. Nomineringen godkändes i senaten med röstsiffrorna 96–3.

Operan förenade
Ruth Bader Ginsburg kom till en domstol som dominerades av liberala krafter. Själv placerades hon inledningsvis politiskt i mitten. Men i och med att allt fler konservativa ledamöter valdes in blev Ruths position jämförelsevis allt mer liberal, och de liberala krafterna i domstolen samlades till skarpt formulerade skiljaktiga meningar, ofta upplästa av Ruth.

I åtminstone ett fall, i målet Ledbetter v. Goodyear, bidrog den skiljaktiga meningen till en lagändring, när Obamaadministrationen 2008 drev igenom Lilly Ledbetter Fair Pay Act, som gjorde det lättare att driva mål om lönediskriminering mot arbetsgivare.

Ruth Bader Ginsburg var redan i appellationsdomstolen kollega till Antonin Scalia. Scalia, politiskt konservativ och känd för sitt motstånd mot bland annat aborträtten och samkönade äktenskap, valdes in i Supreme Court under Reagans presidentperiod. De båda kom att bli kolleger i högsta domstolen mellan 1993 och 2016, när Scalia avled. Trots de olika åsikterna, och många skarpa ordväxlingar i domar och skiljaktiga meningar, var Ruth och Scalia goda vänner.

En av de saker som förenade de båda juridiska kombattanterna var ett stort intresse för opera. De både framträdde också flera gånger tillsammans i statistroller på Washingtonoperan. Vänskapen mellan de båda, i kombination med deras olika syn på grundlagen, inspirerade också kompositören och librettisten Derrick Wang till enaktaren Ginsburg/Scalia.

Usel kock Ruth
Bader Ginsburg är i dag 86 år. Hon har upprepade gånger behandlats för cancer, men hela tiden arbetat vidare, och uppger att hon tänker fortsätta så länge hon känner att hon klarar av uppdraget.

Marty Ginsburg avled i cancer 2010, efter 56 års äktenskap. Ruth har beskrivit honom som sitt livs stora kärlek och viktigaste stöd. Han var också huvudansvarig för matlagningen i hemmet, eftersom Ruth, enligt parets två barn, var en förfärligt dålig kock. I en tv-intervju svarade Marty en gång på frågan om han och Ruth gav varandra goda råd: ”Hon ger inga råd om matlagning och jag ger inga råd om juridik”. 

Ruth Bader Ginsburg

• Född i Brooklyn 1933 av judiska föräldrar.
• Juristexamen från Columbia Law School 1959.
• Forskare och lärare vid Rutgers Law School och Columbia Law School till 1973.
• Ansvarig för American Civil Liberties Unions kvinnorättsprojekt 1973–1980.
• Domare i den federala appellationsdomstolen i District of Columbia 1980–1993.
• Domare i USA:s högsta domstol från 1993. En av de drivande i målet United States v. Virginia, 518 U.S. 515 (1996), som öppnade den sista av USA:s elitmilitärskolor VMI för kvinnor. Känd även för skiljaktiga meningar i bland annat målet Ledbetter v. Goodyear, 550 U.S. 618 (2007), som behandlade lönediskriminering på grundval av kön.
• Hedersdoktor vid Lunds universitet 1969. 50 år senare, vid besöket i år, utsedd till jubel­hedersdoktor. Ruth Bader Ginsburg har ytterligare ett stort antal utmärkelser och titlar från universitet över hela världen.

För den som vill veta mer om Ruth Bader Ginsburgs liv och karriär rekommenderas dokumentärfilmen RBG.

Ulrika Öster