Så formas framtidens advokater

Tidskriften Advokaten har talat med fyra olika advokatbyråer, med olika storlek och inriktning: från brottmåls- och humanbyrån Lewis Langley & Partners, med tio jurister, till affärsjuridiska jätten Vinge med över 300 jurister. En gemensam nämnare är att de alla är med och formar framtidens advokater, genom att anställa biträdande jurister.

För Anna Dahlbom Langley, advokat, delägare och vd på den humanjuridiska byrån Lewis Langley & Partners, är syftet med att anställa biträdande jurister dubbelt: dels att säkra verksamheten genom att utbilda nya advokater till byrån, dels att delägarna och de seniora advokaterna ska få biträde i sina ärenden.

Lewis Langley & Partners anställer främst jurister som har suttit ting eller har annan motsvarande yrkeserfarenhet. På de affärsjuridiska byråerna ställs mer sällan sådana krav, utan många medarbetare kommer direkt från juristutbildningen. 

Norrlandsbyrån Kaiding har dock en lite speciell situation genom att byrån i stor utsträckning rekryterar jurister som lämnat hembygden för att studera och kanske arbeta söderut en period, men som vill flytta tillbaka i samband med till exempel familjebildning. Många av dem har därmed några års yrkeserfarenhet med sig, konstaterar Kaidings managing partner Hans Andersson.

Den relativt nystartade och medelstora advokatfirman Front har ett antal biträdande jurister anställda, men vill gärna fjärma sig från den traditionella terminologin inom advokatvärlden.

– Vi använder varken begreppet biträdande jurist eller begreppet delägare. Hos oss finns jurister och advokater. Ägandet har inte någon central roll i organisationen. Vi anställer yngre och mer seniora jurister, både som arbetskraft för de ärenden vi har, och som personer som kan driva advokatbyrån, säger Camilla Wikland, vice vd på Front Advokater.

Dubbla roller

Rollen som biträdande jurist är dubbel: Dels ska juristen förstås utföra arbete och bidra till sin byrå, dels ska hon också utbildas i såväl juridik som i att sköta en advokatbyrå.

Att biträda de mer erfarna advokaterna är, enligt Anna Dahlbom Langley på Lewis Langley &
Partners, ett mycket bra sätt att lära sig yrket. De unga juristerna får på detta vis delta vid domstolsförhandlingar och klientmöten för att lära hantverket. Det innebär inte att byrån inte delegerar ansvar och uppgifter till de yngre, eller att det saknas arbetsuppgifter för dem, påpekar Anna Dahlbom Langley.

Från att inledningsvis sköta rättsutredningar och författa utkast till inlagor får de yngre undan för undan ta ett större ansvar, så att de så småningom kan ansvara för en klient, med principalen i bakgrunden.

Front säger sig också vilja vara med och forma framtidens advokater med sina rekryteringar. Men enligt Camilla Wikland kan de yngre juristerna snabbt vara med och bidra till byråns verksamhet.

– Tidigare talade man i branschen ofta om ett antal förlorade år innan en yngre jurist blir lönsam. Så ser vi inte alls det hos oss. Vi har väldigt många stora uppdrag och starkt inflöde, och därför har vi lätt att sysselsätta dem vi anställer, säger Camilla Wikland.

Även Kaiding och Vinge har lätt att hitta arbete för biträdande jurister och mindre erfarna advokater. Inte heller är det svårt att delegera uppgifter, eftersom det affärsjuridiska arbetet i hög grad bedrivs i team.

– De unga som börjar hos oss vill utvecklas. Hos oss får de kvalificerade arbetsuppgifter att bita i från dag ett – såklart med handledning, förklarar Karin Cederblad, HR-ansvarig på Vinges Göteborgskontor.

Delegeringen kräver dock ett stort mått av ansvarstagande från de seniora
advokaterna.

– Det viktigaste är förstås att det blir en kvalitetsprodukt till klienten. Som senior ska du kvalitetssäkra och lägga sista handen vid det som delegerats ut. På så sätt kan den nyanställde känna sig trygg och det blir inte sämre kvalitet för klienten, fastslår hon.

Delegering lönsam för alla

De affärsjuridiska byråerna tillämpar alla olika arvoden för jurister och advokater med olika lång erfarenhet. Det innebär att delegering också blir intressant för klienterna.

– Klienterna upplever det ofta som positivt att enklare arbetsuppgifter utförs av någon som har en lägre debiteringsnivå eftersom det blir billigare, säger Hans Andersson på Kaiding, och fortsätter:

– Det blir också mer intressant för de yngre juristerna att arbeta om de får meningsfulla arbetsuppgifter och blir delaktiga i större ärenden.

Hans Andersson ser gärna att de delegerade uppgifterna utmanar de yngre juristerna, så länge det finns tillräcklig handledning och ges feedback på arbetet.

– Sedan kan det innebära att en del uppgifter får göras om, men så länge som det ges bra feedback finns det ett lärande i det också, påpekar han.

Just behovet av handledning och att skapa trygghet, både för klienterna och för de unga juristerna, är något som alla de intervjuade återkommer till. Alla byråerna pekar också på att handledning och vidareutbildning är en process som fortsätter långt efter att den biträdande juristen har blivit advokat.

För brottmålsadvokaterna på Lewis Langley & Partners advokatbyrå innebär advokattiteln snarast att en ny fas i utbildningen tar vid, när advokaten ska lära sig försvararuppdraget, påpekar Anna Dahlbom Langley. Även här skapas kunskapen genom arbete med enklare fall och med stöd från mer erfarna kolleger.

På Lewis Langley & Partners advokatbyrå får de unga juristerna tidigt börja träffa klienter genom att de går bredvid sina principaler och mer seniora kolleger. Men även på de affärsjuridiska byråerna ingår klientkontakter naturligt från tidigt under biträdande jurist-tiden.

Hans Andersson ser det som värdefullt att ta med sina biträdande jurister till klientmöten, eftersom klientrelationen utgör kärnan i själva advokatrollen.

– Klientrelationen ger större utrymme för att lägga ut meningsfulla uppgifter på biträdande jurister men det ger också en större möjlighet för juristen att jobba direkt mot klienten, anser han.

– Vi tror att man ska vara med från början i allt från första kundkontakt till att leverera slutprodukt, säger Camilla Wikland på Front, som understryker att det samtidigt är
viktigt att skapa trygghet hos de yngre juristerna.

– Det finns hela tiden erfarna ögon, som en principal som tittat igenom dokumentation innan den går iväg. Om du känner dig trygg kan du vara med fullt ut redan från början.

Spår att följa

De biträdande jurister som söker sig till Lewis Langley & Partners gör det som regel för att de är intresserade av brottmål. Slutmålet är därmed ganska givet, att bli advokat inom det humanjuridiska fältet. Byrån tar dock även andra ärendetyper. Och här finns en möjlighet för de unga att välja väg under sin tid som biträdande jurister, berättar Anna Dahlbom
Langley.

– Det märks ganska tydligt vad de biträdande juristerna är intresserade av. I mån av möjlighet försöker vi styra det enligt önskemål, säger hon.

På Vinge tillämpas sedan många år en fastställd utvecklingstrappa som de biträdande juristerna kliver i, med ökad svårighetsgrad och allt större eget ansvar. Normtiden för de olika trappstegen är 1–1,5 år, berättar Karin Cederblad.

Varje person utvärderas årligen mot ett antal parametrar vid medarbetarsamtal, då man också tittar på vilket stöd juristen eller advokaten behöver för att komma vidare. Karriären för varje person planeras i samråd mellan juristen eller advokaten, gruppchefen och HR-funktionen.

– Våra medarbetare ska känna att de får utlopp för sin kreativitet och att de får chansen
att utvecklas till att nå sin fulla potential. Om du känner att företaget vill hjälpa dig dit, då trivs du, fastslår Karin Cederblad.

Även Hans Andersson lyfter fram vikten av ordentliga medarbetarsamtal för att på bästa sätt hjälpa jurister och advokater i utvecklingen.

– Sen har vi också ett uttalat coachningsprogram när vi identifierar advokater som vi bedömer ligger nära att kunna erbjudas ett delägarskap, förklarar Hans Andersson.

På samma sätt har Vinge ett särskilt spår med ett så kallat counselsteg för dem som efter avslutad utvecklingstrappa bedöms ha potential för en långsiktig karriär på byrån.

Camilla Wikland på Front har en lite annan syn på karriärutveckling. Det finns, säger hon, ganska få måsten och färdiga spår på hennes byrå.

– Vi försöker anpassa. Människor är så olika, en del älskar juridik, medan andra är mer affärsinriktade, säger Camilla Wikland.

Den praktiska anpassningen sker genom att varje jurist och advokat på byrån årligen definierar lång- och kortsiktiga mål för sin utveckling. I planeringen tar man också in familjesituationen och varje individs syn på karriär kontra andra intressen och hur mycket man önskar arbeta.

Det gäller även äldre och mer erfarna advokater, poängterar Camilla Wikland. Det finns olika typer av ledande befattningar inom byrån som ställer olika krav och tillgodoser olika intressen.

Också på Kaiding har man sett ett allt större behov av alternativa karriärvägar. Hans Andersson påpekar att det förmodligen är ännu viktigare för Norrlandsbyrån än storstadsbyråer att behålla upparbetad kompetens, eftersom utbudet av nya kompetenta medarbetare är mindre.

Alla måste inte sälja

Den åtråvärda delägarerollen, åtminstone vid affärsjuridiska advokatbyråer, är traditionellt starkt förknippad med förmågan att dra in nya klienter och uppdrag – ackvisitionsförmåga som det kallas.

Även här vill Front lyfta fram en lite annan syn än den gängse, och tona ned ackvisitionsförmågans betydelse för karriärutvecklingen.

– Alla våra medarbetare är ambassadörer för Front. Vi har till exempel vissa seniorer som är otroligt duktiga och viktiga för oss, som i allra högsta grad bidrar med att stärka Fronts varumärke men som inte har eget indrag och som nog inte kommer att få det heller.
Vi behöver förstås duktiga ackvisitörer, men alla måste inte vara det säger Camilla Wikland, som påpekar att det i många andra branscher är naturligt att ha särskilda säljare som sköter ackvisitionen.

Hans Andersson anser inte heller att alla delägare nödvändigtvis måste vara så kallade rainmakers som släpar hem stora byten till byrån. Men:

– Det är en del av advokatrollen att ha en ackvisitionsförmåga och det blir inte bättre av att vänta med att utveckla den delen. Det tar naturligtvis tid att etablera sig på marknaden, men som vi ser det börjar våra medarbetare jobba med det från dag ett, säger Andersson, som kan berätta om att byrån på olika sätt försöker hjälpa de yngre juristerna i denna process.

Även Vinge strävar efter att lära sina jurister och juniora advokater att ackvirera. Hur mycket och när det sker varierar mellan individer och verksamheter.

– Men när du ska prövas för delägarskap, måste du också ha siffrorna med dig. Du förväntas ha skapat en affär runt omkring dig inför delägarskap, säger Karin Cederblad.

Juristerna och de unga advokaterna tränas på olika sätt inför detta. Vid Göteborgskontoret finns exempelvis vad Karin Cederblad kallar en coach som är specialiserad på försäljning och nätverkande som hjälper till med utbildning och stöd.

Också för en humanjuridisk advokatbyrå som Lewis Langley & Partners är det i dag centralt att advokaterna kan dra in klienter. Byråns mål är att advokaterna ska vara mer eller mindre självförsörjande med klienter i bemärkelsen att de blir begärda av klienterna.

Grunden för att bli självförsörjande är förstås att göra ett gott arbete i varje enskilt ärende, för att bygga upp sitt varumärke. Men juristerna och advokaterna uppmuntras också att vara med i olika sammanhang, exempelvis som föreläsare, för att skapa kontakter och visa vad de kan.

– Det är något som också vi pratar om och för en ganska konstant dialog om med biträdande jurister, i takt med erfarenhet och anställningstid, berättar Anna Dahlbom ­Langley. ¶

Om intervjupersonerna

Karin Cederblad är HR-ansvarig på advokatfirman Vinges Göteborgskontor. Vinge har 327 jurister i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Bryssel och arbetar med affärsjuridik.

Camilla Wikland är advokat och vice vd på Front Advokater. Byrån har över 60 advokater och jurister i Göteborg, Luleå, Piteå och Stockholm och är inriktad på affärsjuridik för privata, offentliga och idéburna aktörer.

Advokat Hans Andersson är managing partner på Kaiding. Kaiding finns i Skellefteå, Umeå, Luleå, Piteå, Kalix och Östersund, arbetar med såväl affärsjuridik som brottmål och humanjuridik, och sysselsätter 42 advokater och jurister.

Anna Dahlbom Langley, advokat, delägare och vd på Lewis Langley & Partners i Stockholm. Byrån består av tio jurister och advokater och arbetar främst med brottmål, men även med migrationsrätt, socialrätt och familjerätt.

Eva Ekholm och Ulrika Öster