Sämre pressfrihet i Europa

Reportrar utan gränser presenterar årligen ett pressfrihetsindex, som bygger på en granskning av hur möjligheterna är för fria medier i 180 länder.

Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, berättar att det finns problem när det gäller tryckfriheten i alla länder i alla världsdelar. I Latinamerika utgörs hoten ofta av brottssyndikat som inte vill bli granskade. Ett annat hot mot tryckfriheten är väpnade konflikter som den i Syrien.

– Journalister är inte lika behövda i konfliktzoner som tidigare. Varje gerillagrupp har sin egen mediekanal i sociala medier eller på Youtube. Då upplevs journalisterna som besvärliga med sina kritiska frågor. Och pistoler riktas mot journalisterna.

Sämst är förhållandena för journalister i Nordkorea och Eritrea.

Men även i Europa har omfattande inskränkningar gjorts i pressfriheten på senare tid. Ungern fick en ny medielag den 1 januari 2012. Journalister i landet pressas sedan dess av regeringsvänliga redaktörer att begränsa kritiken mot landets ledning. Vid årsskiftet var det Polens tur, då klubbades en ny medielag igenom i landet som bland annat innebär att cheferna för tv- och radiokanalerna ska tillsättas av finansministern som också när som helst kan sparka dem.

– Lagstiftningarna som har införts i Ungern och Polen för att kontrollera medierna är fullständigt oacceptabla. I Polen är grundproblemet att många polacker inte tyckte att public service representerade dem tidigare. Om public service missköter sitt uppdrag att representera folket kommer den här typen av lagstiftning som ett brev på posten. Har inte public service legitimitet bland medborgarna röstar de fram något som ändrar på det, säger Jonathan Lundqvist.

I Turkiet hindras medierna från att självständigt rapportera om konflikten mellan den turkiska regeringen och PKK. Censur och gripanden hör till vardagen för många av landets journalister.

Jämfört med förra året har Sverige halkat ner fem placeringar till en åttonde plats i pressfrihetsindex. En förklaring är den rapport som Brå publicerade förra året om omfattande hot mot journalister.

Om något parti i Sverige kommer till makten som vill angripa tryck- och yttrandefriheten menar Johan Hirschfeldt, före detta president i Svea hovrätt, att även vi skulle riskera att få se en negativ utveckling.

– Presstödet och finansieringen av public service har ju inget grundlagsskydd. Där ligger möjligen ett problem, säger han.

Framtiden för tryckfriheten internationellt sett är till stor del avhängig av om det går att hitta en lösning på de konflikter som pågår.

– Det är svårt att isolera tryck- och yttrandefriheten från den övriga utvecklingen i världen, säger Jonathan Lundqvist.