”Juridiska frågor lyfts till principiella höjder”

Advokaterna Peter Danowsky, Ulf Isaksson och Percy Bratt har alla lång erfarenhet av tryck- och yttrandefrihetsmål.

– Det handlar om viktiga värden i ett gott samhälle. Det är inte alla juridiska frågor som kan lyftas till principiella höjder. Det gör rättsområdet extra intressant, säger Peter Danowsky.

Men det är inget stort rättsområde. Peter Danowsky uppskattar att ungefär tio tryck- och yttrandefrihetsmål handläggs varje år i Sverige. Merparten av dem rör förtal.

Peter Danowsky och Ulf Isaksson företräder uteslutande mediesidan – dagstidningar såväl som landsortstidningar, filmbolag och tv-företag. De för därmed yttrandefrihetstalan.

– Jag bestämde mig tidigt för att inte företräda enskilda mot medierna. Det utgår ifrån en uppfattning om att mediernas verksamhet är god, säger Peter Danowsky.

En annan anledning är att undvika jävssituationer.

Percy Bratt företräder däremot oftast den som anser sig förtalad och för ansvars- och skadeståndstalan. Han företräder därmed äro- och integritetsskyddet.

– I en tryck- eller yttrandefrihetsprocess är det oftast väldigt svårt att styrka en ekonomisk skada. Därför handlar det om ideellt skadestånd, att få upprättelse, säger han.

Vid grovt förtal går det att få mellan 50 000 och 100 000 kronor som ideellt skadestånd.

Bland hans huvudsakliga klienter finns politiker, idrottsmän och människor inom affärslivet och artistvärlden.

Typiskt för tryck- och yttrandefrihetsmålen är att de i regel prövas av en lekmannajury med nio politiskt tillsatta ledamöter (se huvudartikeln om tryckfrihetsförordningen). Fäller juryn den tilltalade prövas om ett yttrande- eller tryckfrihetsbrott anses föreligga även av domstolen. Jurysystemet gör att advokaterna måste kunna argumentera för sina klienter inför såväl lekmännen i juryn som juristdomarna.

– Det är en sak som man måste tänka på hela tiden. Blir det för tekniskt kan det vara svårt att ha juryn med sig. Men ibland kan det vara en teknisk fråga som måste dissekeras. Det kan vara en utmaning, säger Ulf Isaksson.

Percy Bratt tycker visserligen att jurysystemet är problematiskt från rättssäkerhetssynpunkt, men upplever att det retoriska momentet är inspirerande och ger en särskild nerv till processerna.

Typiskt för målen är den avvägning som görs mellan yttrande- och informationsfriheten å ena sidan och integritetsskyddet å andra sidan.

– Yttrandefrihetens gränser dras inte i lagtexten. Oavsett om det är förtalsbestämmelsen eller hets mot folkgrupp-paragrafen är det öppna normativa rekvisit som kräver avvägningar, säger Percy Bratt och tillägger att man i dessa mål ofta behöver anlägga ett vidare perspektiv och har anledning att granska om ytterligare stöd för talan kan finnas i Europakonventionen och Europadomstolens praxis.

När Percy Bratt företrädde pingstpastorn Åke Green, som argumenterade för åsikten att Gud är emot utlevd homosexualitet, pekade han på hur inställningen till homosexualitet är inom världsreligionerna.

– En argumentationslinje i detta mål var att Åke Greens föreställningar delas av miljarder människor som bekänner sig till de olika världsreligionerna. Ska då de som ger utryck för denna trosföreställning dömas till fängelse i stället för att deras uppfattning bemöts i en öppen demokratisk debatt? Det är självfallet en typ av argumentation som man inte framför i ett mer ordinärt brott- eller civilmål. Det är spännande att behöva anlägga ett vidare perspektiv, säger Percy Bratt.