Flest anmälningar rör hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns (JK) uppgift är att pröva var gränsen går för vad som får framföras i det öppna samtalet. Gränsen går där det blir hat, hot eller förtal. JK är ensam åklagare i tryckfrihetsmål. Någon annan än JK får inte heller inleda förundersökning om tryckfrihetsbrott.

– Fördelen är att vi är fokuserade på de här målen. Det gör att vi har en djup kunskap. Det behövs, det här är svår juridik, säger JK Anna Skarhed.

För att JK ska inleda en förundersökning om tryckfrihetsbrottet förtal ska ett åtal vara påkallat ur allmän synpunkt. Det sker mycket sällan. Men i år har Anna Skarhed åtalat den ansvariga utgivaren för nättidningen Yakida för grovt förtal, sedan han bland annat pekat ut en kvinnlig frilansjournalist som kriminell.

– Det är ett fall som har bedömts vara sådant att JK ansett det vara påkallat ur allmän synpunkt att det allmänna väcker åtal, säger Anna Skarhed.

Senast JK väckte åtal var 2006 när Göran Lambertz åtalade Expressens ansvarige utgivare för grovt förtal av skådespelaren Mikael Persbrandt. Expressen hade publicerat en artikel om att Persbrandt vårdades på en klinik för alkoholförgiftning.

Förtalsmålen är speciella på så sätt att lagstiftaren har sagt att staten bara i undantagsfall ska föra talan om brott. Huvudregeln är i stället att det är upp till den enskilde som anser sig förtalad att själv väcka åtal, enskilt åtal.

– Det bygger bland annat på tanken att vi är olika och att det är väldigt individuellt vad som uppfattas som förtal. Förtal har därför inte ansetts som en samhällets angelägenhet på samma sätt som till exempel hets mot folkgrupp, säger Anna Skarhed.

Det finns olika uppfattningar om huruvida JK väcker åtal tillräckligt ofta i förtalsmål.

Advokat Peter Danowsky anser att det är viktigt att JK är återhållsam med att väcka åtal i dessa mål.

– JK företräder staten. Statsmaktens roll är att värna yttrandefriheten, inte inskrida mot den. Staten ska hålla sig borta från förhållandet mellan den enskilda och medierna. Det finns rättshjälp och det finns advokater som väl tillvaratar de enskildas intresse, säger han.

Hans kollega advokat Ulf Isaksson anser också att JK:s åtalsmöjligheter ska vara snäva.

– När det gäller förtalsbrottet som är en personlig för att inte säga privat sak är det knappast Justitiekanslerns sak att föra talan.

Advokat Percy Bratt, som främst företräder dem som anser sig ha blivit utsatt för förtal, tycker däremot att en översyn bör göras av om JK:s utrymme för att väcka åtal ska vidgas.

– Man borde mer aktivt fundera på om JK inte skulle få en utvidgad roll när det gäller implementeringen av TF:s och YGL:s ärekränkningsregler genom att ha större öppenhet för att väcka åtal. Det har att göra med att en vanlig tryckfrihetstalan inte är åtkomlig för många människor som systemet nu ser ut – med osäker juryprocess och höga rättegångskostnader. De har inte tillgång till en rättslig prövning.

Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, tror inte att det finns något politiskt stöd för att JK ska få en mer aktiv roll när det gäller att väcka åtal i förtalsmål. Han anser att det vore bättre att ge enskilda större möjligheter att anlita advokater – det vill säga ge dem bättre villkor när det gäller rättegångskostnader, rättshjälp och rättsskydd.

JK tar årligen emot mellan 300 och 400 anmälningar som gäller tryck- och yttrandefrihet. Förra året inleddes åtta förundersökningar och fyra åtal väcktes.

De flesta anmälningarna gäller hets mot folkgrupp. De handlar om alltifrån texter på t-tröjor och klistermärken till skriverier på grundlagsskyddade extrema sajter av olika slag, berättar Anna Skarhed.

Johan Hirschfeldt, som själv var JK under åren 1992–1996, tyckte att det var särskilt svårt att ta ställning till om han skulle väcka åtal för hets mot folkgrupp.

– Det räcker inte att ett uttalande är kritiskt mot en folkgrupp. Det ska vara missaktande. Det ska ha en viss aggressivitetsnivå. Det är väldigt svårt att veta var den gränsen går, säger han.

Även nuvarande JK Anna Skarhed tycker att det kan vara svårt att veta när gränsen är nådd.

– Det är inte glasklart vad som är hets, det måste bedömas i varje enskilt fall. JK:s roll är att värna det öppna samtalet. Högsta domstolen har sagt att det är bättre att ett uttalande, som kan förefalla obehagligt och uppfattas som kränkande, ska få sägas straffritt. Det bästa sättet att värna yttrandefriheten och vårt demokratiska samhälle är att gå i polemik i den offentliga debatten, säger Anna Skarhed.

Andra ärenden kan röra efterforskningsförbudet och brott mot tystnadsplikten.

I de fall JK väljer att gå fram med ett mål vinner JK oftast framgång.