Notiser
Nr 8 2014 Årgång 80Anders Ygeman blir ny inrikesminister
Ygeman får ansvaret för frågor som rör polisväsendet och civil krishantering. Posten har tidvis varit avskaffad, men återinförs i regeringen Löfven. Anders Ygeman är född 1970 och ordinarie riksdagsledamot sedan 1996. Ygeman bor i Årsta men är uppvuxen i Hagsätra. På Socialdemokraternas hemsida säger han sig brinna för rättvisa och utveckling. För att skapa bättre förutsättningar för människor i vardagen, men också för att skapa ett dynamiskt och hållbart samhälle.
Brottslingars kön och ålder har analyserats
86–98 procent av gärningspersonerna är män, beroende på studerad brottstyp. Vid misshandel och rån är oftast någon av samma kön som gärningspersonen utsatt för brottet. Vid sexualbrott är brottsoffret någon av motsatt kön, och vid hot är den utsatta oftast en kvinna, oavsett gärningspersonens kön. Det visar en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet.
Ny integritetsskyddsmyndighet inrättas
Miljöpartiet har anslutit sig till överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna om att göra de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel permanenta från den 1 januari 2015 och om att tillåta hemlig rumsavlyssning även vid utredning av spioneri, enligt den förra regeringens proposition från april. Miljöpartiet har kommit överens med Socialdemokraterna om att genomföra lagstiftningen om hemliga tvångsmedel – med tillägget att en särskild integritetsskyddsmyndighet ska inrättas, med uppgiften att samla tillsynen över integritetsfrågorna.
Ny blankett för brottsskadeersättning
En ny blankett för att ansöka om brottsskadeersättning för personskada och kränkning har tagits fram av Brottsoffermyndigheten. Den nya blanketten är mindre omfattande och ska vara överskådlig, enkel att fylla i och ge svar på grundläggande frågor. Syftet med den nya blanketten är att förenkla för brottsoffer att ansöka om ersättning. Det går även att ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt på Brottsoffermyndighetens webbplats.
Fler poliser men inte fler uppklarade brott
Under åren 2006–2010 gjorde regeringen en satsning på att anställa fler poliser för att kåren skulle uppnå ett bättre resultat i sitt arbete. Men trots att polisstyrkan ökade med 2 500 personer till 20 000 klarades inte fler brott upp, konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå.
– De nya resurserna lades inte på att klara upp vardagsbrott ute på fältet. Resurserna användes till specialisttjänster av olika slag – som fler brottsoffersamordnare, kriminalunderrättelsetjänst och spaning. Polisen borde ha prioriterat annorlunda om de hade velat öka uppklarningen. De borde ha avsatt de nya tjänsterna till exempelvis patruller som har mer tid att åka och göra inledande utredningsinsatser på brottsplatsen, säger Stina Holmberg, chef för utvärderings- och polisforskningsenheten på Brå.
Ett antal förändringar har dessutom, enligt rapporten, bidragit till att polisens arbete med att klara upp vardagsbrott har försvårats.
Åklagarmyndigheten får en ny organisation
Den 1 oktober ändras Åklagarmyndighetens organisation. De drygt 30 geografiskt indelade åklagarkamrarna förs samman till sju större områden och en nationell avdelning. Ett syfte med omorganisationen är att underlätta samverkan med den nya Polismyndigheten som bildas vid årsskiftet. De sju nya åklagarområdena blir desamma som polismyndighetens regioner. Och huvudorterna för åklagarområdena blir desamma som för polisregionerna.
Utöver de sju geografiska åklagarområdena inrättas en nationell avdelning för de riksenheter och åklagarkammare som har ett nationellt ansvar.
Förslag om ensamdomare i tvistemål risas
Advokatsamfundet anser att ett nytt förslag om att ensamdomare ska kunna avgöra fler tvistemål hotar rättssäkerheten. Justitiedepartementets promemoria Ökad endomarbehörighet föreslår bland annat att tingsrätternas möjligheter att avgöra dispositiva tvistemål med en ensam domare ska utökas och att parterna i tvistemålen inte längre ska få ha inflytande över om målet ska avgöras av en eller tre domare. Advokatsamfundet skriver i sitt remissyttrande över promemorian att förslagen innebär ”att rättssäkerheten offras på effektivitetens altare”. Samfundet konstaterar att lagförslaget inte syftar till att förbättra kvaliteten på dömandet, utan bara till att få snabbare avgöranden, och varnar för en klar risk för att oerfarna domare i större utsträckning kommer att avgöra tvistemål ensamma.
Byråkollegas jäv smittade inte konkursförvaltare
En konkursförvaltare vars byråkollega hade biträtt den dominerande fordringsägaren i konkursen var inte jävig i konkurslagens mening. Det kommer Göta hovrätt fram till i ett beslut. Tillsynsmyndigheten i konkurser yrkade att en advokat som var konkursförvaltare skulle entledigas från sitt uppdrag på grund av jäv. Grunden var att en byråkollega till konkursförvaltaren hade biträtt en bank som var den största prioriterade fordringsägaren i konkursen. Men Växjö tingsrätt fann att omständigheterna inte kunde rubba förtroendet för konkursförvaltarens opartiskhet, och avslog tillsynsmyndighetens yrkande. Ärendet där byråkollegan företrädde banken var avslutat, avsåg ett helt annat rättsområde och hade ingen koppling till konkursen.
Göta hovrätts beslut 19/9 2014 i mål nr Ö 2346-14
Förändringar av psykiatrisk tvångsvård föreslås
I slutet av augusti lämnade Psykiatriutredningen en rad förslag för att stärka patientsäkerheten och rättssäkerheten för dem som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Ett av förslagen innebär att det ska införas en kompletterande bestämmelse i varje tvångslag, som tydliggör att vårdgivarnas kvalitetssäkringsarbete omfattas av åtgärder som syftar till att minska behovet av tvångsåtgärder. Det föreslås även att patientens delaktighet i vården stärks. Tvångsåtgärder som rör barn får, enligt förslaget, endast vidtas om det är förenligt med barnets bästa.
Erkännandet av Palestina
På DN Debatt den 20 oktober skrev Ove Bring, Said Mahmoudi, Pål Wrange (de tre är professorer i internationell rätt respektive folkrätt) att ett erkännande av Palestina har stöd av vår tids folkrätt. Skribenterna menade att palestinierna hade haft en effektiv statsbildning om det inte varit för Israels olagliga ockupation, och Israel har ingen folkrättslig rätt som kan kränkas av att det bildas en palestinsk stat.
I regeringsförklaringen sa Stefan Löfven att konflikten mellan Israel och Palestina endast kan lösas genom en tvåstatslösning, ”framförhandlad i enlighet med folkrättens principer”, samt att Sverige kommer ”att erkänna staten Palestina”.
Advokatsamfundets kritiserade FATCA
Förslaget om hur den amerikanska skattelagstiftningen FATCA ska införas i Sverige får skarp kritik i Advokatsamfundets remissyttrande, något som uppmärksammades av olika medier. Advokatsamfundet menar att det finns flera frågetecken kring olika aspekter av avtalet som bland annat rör integritet och rättssäkerhet.