Justitieministerns kritik av domstolarna bemöts av Anne Ramberg
Nr 3 2013 Årgång 79”Domstolarna följer inte våra direktiv om straffskärpning”, skrev Beatrice Ask i Dagens Nyheter. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ifrågasatte i sin blogg justitieministerns artikel.
Justitieminister Beatrice Ask kritiserade domstolarna i en debattartikel på Dagens Nyheter den 4 mars. Den reform som regeringen sjösatte 2010 har inte gett det gensvar regeringen förväntat sig. Syftet var att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott, men trots tydliga reformer har, enligt justitieministern, inte domstolarna dömt ut längre straff när det gäller våldsbrott. Förutom att skärpa straffen syftade reformen till att ”få en större spridning inom straffskalorna” eftersom svenska domstolar, skrev Beatrice Ask, vanligtvis utgår från straffminimum. Beatrice Ask konstaterade att: ”Straffen som döms ut idag är i stort sett på samma nivå som före reformen.” Hon konstaterade också att det är ”anmärkningsvärt att inte hårdare straff för allvarliga våldsbrott har dömts ut”. Hon avslutade med att utlova en utredning som ska ta fram förslag som ”garanterar att den skärpta synen på allvarliga våldsbrott får effekt”.
Anne Ramberg skrev i sin blogg samma dag: ”Alldeles oberoende vad man må ha för åsikt i frågan om straffskalor eller hur man lämpligast åstadkommer höjda straff kan jag tycka att det är en egenartad utveckling att statsråd i debattartiklar går ut och kritiserar sina myndigheter.”
Ramberg skrev vidare att: ”Demokratin är som bekant inte ensam en garant för rättsstaten och dess kännetecken. Lagstiftningen måste därför ha viss kvalitet inte bara lagtekniskt utan också till sitt materiella innehåll. Det kan man inte säga är fallet när det gäller den aktuella reformen. Förslaget blev också föremål för stark kritik från bland annat Advokatsamfundet och Lagrådet.”
Ramberg poängterade även att: ”Redan Domarreglerna uppställde krav på oberoende. Huvudtanken var explicit, nämligen just att skydda enskilda från godtycke och hårdhet i rättstillämpningen och att skydda oskyldiga att dömas för brott de inte begått. Det finns därför anledning att särskilt uppmärksamma försök till påverkan av domstolarna från det allmännas sida som sker genom politiska direktiv, med ekonomiska medel eller genom administrativ styrning.”
Anne Ramberg avslutade med att konstatera: ”Dagens artikel åskådliggör att det kanske ändå hade varit bra med en författningsdomstol som på ett tidigt stadium hade kunnat sätta stopp för en onödig och dålig lagstiftningsprodukt när regeringen väljer att allt för ofta bortse från Lagrådets kritik.”