JO kritiserar Polisen

Bakgrunden till JO:s kritik är en anmälan från en advokat mot Polismyndigheten i Stockholms län. Advokaten hävdade att polismyndigheten hade nekat honom enskilt samtal med hans klient. En polisintendent ska ha påstått att rummet där förvarsförhandlingen skulle hållas på gränspolisen inte var lämpat för samtal i enrum mellan klient och offentligt biträde eftersom det fanns en risk för att den förvarstagne skulle kunna avvika. Advokaten upplystes om att ville han tala med sin klient var han tvungen att göra detta i närvaro av Kriminalvårdens transporttjänst. Advokaten protesterade utan resultat. Enligt anmälan från advokaten verkar förfarandet vara standard när det gäller offentliga biträdens möjligheter att samtala med sina klienter vid förvarsförhandlingar hos Polismyndigheten i Stockholms län. Han har dels egna liknande tidigare erfarenheter, dels har han hört motsvarande berättelser från sina kollegor.

Polismyndigheten anger i sitt svar till JO att man inte anser att det föreligger någon skyldighet för dem att ”i den aktuella situationen” säkerställa att enskilt samtal kan genomföras i samband med förvarsförhandling. Trots att polismyndigheten inte anser att man begått något fel ska arbetet med att ta fram en lämplig lokal för ändamålet påbörjas.

JO Hans-Gunnar Axberger konstaterar i sitt beslut att en frihetsberövad persons rätt att kommunicera ostört med advokat är en generell princip ”som kommer till uttryck på flera ställen i lagstiftningen”. JO skriver vidare att: ”Det är närmast en självklarhet att en förvarstagen i samband med förvarsförhandling ska ha möjlighet att samråda ostört med sitt offentliga biträde”. Eftersom det i detta fall var svårt att tillmötesgå advokatens begäran, då förvarsförhandlingen skedde i ett vanligt tjänsterum på gränspolisen, kritiserar inte JO det som förekom vid just detta tillfälle, utan istället Polismyndigheten i Stockholms län för att myndigheten inte förutsett behovet av ett enskilt rum.