Nämndemännen: Tunga remissinstanser vill se över systemet

Nämndemännen, de lekmannadomare som dömer i svenska domstolar, har fått mycket uppmärksamhet på senare tid. I februari rapporterade exempelvis Aftonbladet om att ett antal nämndemän dömts för brott, men att de ändå får fortsätta sina uppdrag som domare.

Advokaten behandlade nämndemännens roll i domstolarna i ett fokus under hösten (nummer 8 2011). Kritikerna mot dagens system fick sedan ytterligare vatten på sin kvarn när SVT kunde redovisa att en majoritet av landets domare ville avskaffa nämndemännen.

Diskussionen om nämndemän som i praktiken utses av de politiska partierna, och som möjligen också låter sina ideologiska ståndpunkter påverka dömandet, har också fått justitieministern att reagera och initiera en kartläggning av om systemet behöver förändras.

Som ett led i kartläggningen har Justitiedepartementet bett rättsväsendets olika aktörer om synpunkter på systemet och behovet av en reform. Och enigheten är i det närmaste total: systemet behöver förändras.

Riksåklagaren skriver i sitt yttrande att dagens system i och för sig fungerar ganska väl, men att det finns skäl att överväga att låta en ensamdomare döma i ett ökat antal mål. I komplicerade mål bör man i stället för nämndemän kunna sätta in tre juristdomare. RÅ ifrågasätter också om man verkligen ska ha nämndemän i överrätterna.

Även juristernas fackförbund Jusek och Domstolsverket anser att man kan ta bort nämndemännen i kammarrätter och hovrätter. Domstolsverket pekar också på att dagens system är ekonomiskt betungande för domstolarna, och föreslår att man minskar antalet nämndemän i nämndmålen från tre till två.

Advokatsamfundet instämmer med RÅ och Domstolsverket om att det behövs en ordentlig översyn av dagens ordning. Samfundet föreslår bland annat att fler mål i underrätterna ska kunna avgöras av en ensamdomare, och att man ersätter den individuella rösträtten för nämndemännen med en kollektiv rösträtt. Nämndemännen bör också avskaffas i överrätterna, anser Advokatsamfundet i sitt yttrande.
Det finns också goda skäl att se över rekryteringen av nämndemännen, som i dag inte är representativa för befolkningen, påpekar Advokatsamfundet. Att de utses av politiska församlingar gör dessutom att de riskerar att betraktas som knutna till den politiska makten på ett olyckligt sätt. Samfundet vill i stället överlåta ansvaret för att välja nämndemän till länsstyrelserna, efter nominering från politiska partier och andra organisationer.

Den remissinstans som är mest positiv till dagens system är Nämndemännens riksförbund. Enligt riksförbundet är systemet med nämndemän i grunden bra och välfungerande. Man öppnar dock för att ta bort nämndemännen i enklare bötesmål, där en notarie är ordförande.

Justitiedepartementet fortsätter nu att granska behovet av en reform i domstolarna. Samtidigt funderar också straffprocessutredaren Stefan Strömberg på eventuella förändringar av nämndemännens roll i straffprocessen. Hans utredning ska vara avslutad i september 2012.

Ulrika Brandberg