Widebeck visar vägen

Skillnaderna i målbalanser mellan tingsrätterna är mycket stora. Domstolsverkets statistik för januari visar att Mora tingsrätt har störst relativ målbalans jämfört med den optimala arbetsbalansen: en överbalans med 145 procent. Näst störst överbalans har Göteborgs tingsrätt med 137 procent. Lycksele tingsrätt har i stället en underbalans, med bara 47 procent av det optimala antalet mål i balans. Nyköpings tingsrätt har näst minst relativ balans: en underbalans med 60 procent.

Optimal balans räknas fram utifrån det antal mål som har kommit in till domstolen på senare år.

Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt, är övertygad om att skillnaderna beror på hur varje tingsrätt är organiserad.

– Vi har kvar vår rotelorganisation och har på alla sätt och vis försökt öka incitamenten för att avverka mål i hög takt. Det är på det viset man får låga balanser, säger han.

I en rotelorganisation är det tydligt vilken domare som är ansvarig för varje mål, menar Widebeck. På många håll har man gått ifrån rotelorganisationen och infört beredningsorganisationer. Där lottas målet formellt på en domare – men i realiteten är det ett kollektiv av domare och beredningspersonal som är ansvariga.

– För att få incitament att hålla balanserna stången måste man ha ett tydligt personligt ansvar för varje mål, säger Widebeck.

Domstolsverket har rekommenderat domstolarna att införa beredningsorganisationer.

– Men vi har varit en del som har hållit emot. Och man kan se på balanssiffrorna vilka, säger Magnus Widebeck.

Magnus Widebecks uppfattning får stöd i en undersökning om domarnas arbetssituation som Domstolsverket lät göra 2011. Undersökningen konstaterar återkommande att
• ansvaret för mål och balanser är tydligt i en rotelorganisation men otydligt i en beredningsorganisation
• en rotelorgansation ger incitament att avverka mål i hög takt och hålla balanser nere
• det gemensamma ansvaret för domstolens balanser riskerar att bli svagt i en beredningsorganisation.

Advokater som domarna är i kontakt med framför ofta kritik mot det otydliga ansvaret och svårigheterna att komma i kontakt med rätt person i domstolar med beredningsorganisation, enligt undersökningen.

– Beredningsorganisationer funkar jättebra på förvaltningsdomstolssidan, där det är en masshantering. Men när det gäller brottmål och tvistemål är det en individuell tillämpning av rättegångsbalken som behövs i varje särskilt mål, säger Magnus Widebeck.

Nyköpings tingsrätt har en verksamhetsplan med tydligt formulerade strategier för mål och ärenden. Varje domarrotel ska högst ha 30 brottmål, 20 tvistemål och 10 ärenden i balans – annars blir det lottningsstopp.

I tvistemål sätts en tidsplan upp med tider för skriftväxling och förhandlingar. Redan när svaromålet kommer in skickar ordföranden e-post till ombuden med en tydlig deklaration: ”Jag är ansvarig domare i målet”. I brottmålen finns riktlinjer för effektiv delgivning och lösningar för att undvika inställda förhandlingar.

Domarna ska ”hata att ställa in en förhandling”, står det i strategin, och tingsrättens domare utnyttjar de möjligheter som finns i rättegångsbalken, till exempel hämtning eller häktning vid utevaro.

– Domarna här använder ofta reglerna mycket tuffare, säger Magnus Widebeck.

Domstolsverkets statistik visar att de tingsrätter som har minst balanser också har de kortaste handläggningstiderna. Vid Nyköpings tingsrätt tar ett vanligt brottmål 1,8 månader som medianvärde och i Lycksele 1,2 månader – mot 4,0 månader vid Göteborgs tingsrätt.

Magnus Widebeck understryker att snabbhet och låga balanser måste förenas med kvalitet i handläggning och dömande.

– Vi jobbar hela tiden med kvalitetsfrågorna. Vi har tid med det, eftersom vi inte måste ta hand om stora balanser!

Magnus Andersson

Målbalans
Målbalans är skillnaden mellan inkomna och avgjorda mål. Domstolsverkets statistik över målbalans avser alla balanserade brottmål och tvistemål utom gemensam ansökan om äktenskapsskillnad.

Källor
• Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport till Domstolsverket 9 november 2011, Ernst & Young
• Domstolsverkets statistik över målbalanser och handläggningstider i tingsrätterna
• Nyköpings tingsrätts verksamhetsplan för 2012