Den utsatta advokaten
Nr 8 2010 Årgång 76Det har talats och skrivits mycket om hot mot domare och åklagare de senaste åren. Advokaternas situation har inte alls fått samma uppmärksamhet. Men när tidskriften Advokaten uppmanade advokater att berätta om sina erfarenheter av hot, våld och trakasserier blev responsen stor.
”Jag arbetar med utlänningsrätt och asylrätt. Dödshot har anlänt brevledes vid ett par eller tre tillfällen, varje gång efter att jag framträtt i massmedia i asylfrågor”, skriver till exempel en advokat i sitt enkätsvar.
En annan advokat blev kontaktad av polisen som vid telefonavlyssning upptäckt en hotbild mot advokaten. ”Detta medförde att jag omedelbart installerade larm och överfallslarm hemma” skriver advokaten.
En tredje advokat anser att problemet sopas under mattan när det uppkommer. ”Våld och hot riktat mot försvarsadvokater är ett problem som sällan uppmärksammas och än mindre bryr sig domstolar om det. Man ska ’ta hand’ om stökiga klienter och motparter för att minimera domstolens problem. Men om du tar upp extra kontakter på kostnadsräkningar så får du oftast noll förståelse”, skriver advokaten.
Var tredje hotad
Hot, våld och trakasserier är ämnen som engagerar, det är tydligt. Många som besvarat enkäten lyfter fram att detta är ett viktigt ämne, trots att de själva inte utsatts för hot eller våld.
Drygt 680 advokater svarade på den webbenkät som sändes ut. Av dem har 35 procent blivit hotade en eller flera gånger i anslutning till sitt arbete. Bland advokater huvudsakligen verksamma inom familjerätten är siffran 50 procent. Vårdnadstvister och olika tvångsvårdsärenden enligt exempelvis LVU nämns som särskilt problematiska, men även dödsbon väcker starka känslor. En advokat uppger att han eller hon slutat ta uppdrag som bodelningsförrättare efter hot.
44 procent av de advokater som uppgett brottmål som huvudsaklig verksamhetsinriktning säger sig ha upplevt hot. Men även affärsadvokaterna upplever hot i sitt arbete: 20 procent av dem anger att de hotats en eller flera gånger. Bland affärsjuristerna finns bland annat konkursförvaltare, en grupp som enligt enkätsvaren många gånger utsätts för hot och andra påtryckningsförsök.
Hoten kan vara av många olika typer, från rena dödshot till hot om anmälan till disciplinnämnden och skandalisering på nätet eller i lokaltidningen.
Upprörda konkursgäldenärer tycks alltså ibland ta till hot för att få sin vilja fram. Annars visar undersökningen att den som oftast uttrycker hoten är motparten. 46 procent av de svarande har utsatts för hot från en motpart.
Flera advokater uttrycker i sina enkätsvar kritik mot kolleger, motpartsombud som inte gjort tillräckligt för att stoppa sina klienter när de blir aggressiva och hotfulla. ”Enligt min uppfattning triggas den hotande av svaga åklagare och motpartsombud som inte håller målsäganden/klienten tillbaka utan tvärtom verkar understödja agerandet i syfte att försöka vinna målet”, skriver till exempel en advokat.
27 procent av de svarande som hotats har fått hot från egna klienter. Bland brottmålsadvokaterna är andelen större, 34 procent.
Advokater, inte minst humanjuristerna, arbetar ofta med konflikter. Många gånger är såväl den egna klienten som motparten mitt i en livskris eller har upplevt ett trauma eller är psykiskt sjuk, något som flera advokater lyft fram i sina enkätsvar. Ofta verkar den insikten göra att hoten upplevs som mindre allvarliga. Däremot kan det kräva mycket tid och energi att hantera dessa klienter.
”De ytterst få som uttalat sådant som kan uppfattas som hot har varit människor med en personlighetsstörning. Jag har fått lägga särskilt mycket tid på att förklara för dessa klienter och även att få dem förstå och känna tillit”, skriver en advokat.
Flera advokater pekar också i sina kommentarer på att språket i vissa branscher, som byggbranschen, är hårt och kan verka hotfullt, men att det är en del av kulturen och inget man behöver fästa sig vid.
Nättrakasserier
Hot och våld har förmodligen förekommit i någon mån mot advokater så länge kåren funnits. Informationsteknologins framväxt har dock gett nya vägar för missnöjda klienter och frustrerade motparter att snabbt försöka påverka och ge igen. Enligt undersökningen har 14 procent av advokaterna en eller flera gånger råkat ut för nättrakasserier i form av förtal eller ryktesspridning i bloggar, på Facebook eller andra forum på nätet. Även här tycks konkursförvaltare vara särskilt utsatta.
En advokat skriver: ”internet medger fri ryktesspridning som du inte kan värja dig emot. […] Jag väljer att inte arbeta med vårdnadsmål för det är där det regelmässigt förekommer såväl hot som uthängningar för att skona mig själv och min familj.”
Även om många advokater upplever hot och trakasserier tycks det, som tur är, vara ovanligt att hoten förverkligas. Fem procent av advokaterna har ändå utsatts för våld i anslutning till arbetet en eller flera gånger. Bland brottmålsadvokater är motsvarande siffra tio procent.
Polis och domstolar
Hittills har man sällan talat om hot och trakasserier mot advokater. Kommentarer till enkätsvaren tyder också på att många, när de utsätts, inte tycker att hoten tas på allvar av rättsväsendets företrädare.
”De gånger jag hotats har detta lett till polisanmälan. Inget händer! Det verkar som polisen inte vet hur man hanterar SMS- telefon- och mailhot!”, skriver exempelvis en advokat.
Flera andra kritiserar också polisens agerande. Flera svar tyder på att inte heller domstolarna fullt ut klarar att hantera hotfulla situationer när de uppstår, trots att det ofta är just där som känslorna är som starkast hos de inblandade.
”Säkerheten i domstolarna är överlag ganska låg för alla inblandade parter. Det kan gälla såväl tilltalade som målsägande och vi andra som normalt uppträder i en rättegång. Det känns också som att när en situation uppkommer försöker man snarare släta över istället för att agera, kanske av bekvämlighetsskäl, kanske slippa ställa in en rättegång, en anmälan blir omständig och skapar bara mer arbete”, skriver en advokat en aning desillusionerat.
Tystnadsplikten försvårar
Hot och trakasserier får, enligt enkätsvaren, en och annan advokat att avstå från vissa typer av uppdrag som anses särskilt utsatta, som vårdnadsmål och bodelningsförrättare. 12 procent av alla som svarat på enkäten och 18 procent av humanjuristerna uppger också att de någon gång påverkats i sin yrkesutövning av hot, våld eller trakasserier.
(Det är dock möjligt att vissa i sina svar syftat på exempelvis hot mot vittnen snarare än mot dem som advokater.)
Advokaternas stränga tystnadsplikt gör att det många gånger kan vara svårt att bemöta och försvara sig mot anklagelser. ”Man kan ju inte försvara sig, eftersom man inte får utlämna klienter på något sätt. Särskilt på nätet känns trakasserier helt omöjliga att göra något åt”, skriver en advokat. En annan sammanfattar situationen: ”När det händer något i vårt yrke står man ensam med tystnadsplikten utan att ha någon att prata med.”
Flera advokater efterlyser i sina enkätsvar handfasta råd och någon som kan ge stöd när det uppstår problem. ”Eftersom jag arbetar i en liten byrå har vi ingen egen beredskap för dessa situationer. Jag tycker att Advokatsamfundet skall arbeta fram ett stöd för dem som blir hotade”, kommenterar en advokat. En annan advokat, verksam på en liten byrå med inriktning på humanjuridik, berättar om känslan efter att ha upplevt en hotfull situation: ”Det blev en jobbig tid därefter då jag var rädd att vara ensam med klienter och kände misstänksamhet mot klienter. Då hade det varit bra att få prata med en person som förstår och som hade kunnat hjälpa mig bearbeta det som hände.”
Om undersökningen
Tidskriften Advokatens enkät genomfördes i form av ett antal webbfrågor. Enkäten sändes till alla landets advokater. Totalt skickades 4 417 mejl.
Totalt 683 svar kom in. Hälften av de svarande, 341 personer, definierade sig själva som affärsadvokater. 121 personer uppgav brottmål och 40 familjerätt som sin huvudsakliga verksamhetsinriktning. Övriga svarande, 181 personer, hade andra verksamhetsinriktningar eller blandad praktik.
117 advokater hade valt att förutom flervalsfrågorna också skriva egna kommentarer till ämnet.