”Att anmäla hoten är en del av bearbetningsprocessen”

Psykologen Tasha Landberg driver tillsammans med Jens Näsström företaget PsykoLegalis, som arbetar med att utbilda advokater i klientpsykologi och stresshantering, bland annat i Advokatsamfundets regi. Hon är inte överraskad av uppgiften om att 35 procent av advokaterna i undersökningen hotats. Frågorna kommer ofta upp på de kurser hon håller, och Landberg är övertygad om att det egentligen är ännu fler som berörs, men att många inte vill eller anser att de kan berätta om det. Advokaternas strikta sekretess är en förklaring till att hot och trakasserier mot advokater så sällan uppmärksammas, men också andra delar av advokatrollen, menar Landberg.

– Jag tror inte riktigt det finns i självbilden hos advokater att vara offer. Därför blir det svårt att ta till sig att man kanske är utsatt för ett allvarligt hot, säger hon, och tillägger att hot aldrig ska accepteras inom en yrkesutövning.

De flesta advokater har inte heller någon utbildning i psykologi eller att bedöma risker och hot, konstaterar Landberg.

– Advokat är ett kontaktyrke. Och kontakt med människor innebär att man blir påverkad, både positivt och negativt, säger hon.

Hot kan innebära många olika saker. Det finns en glidande skala från de första försiktiga försöken att manipulera en advokat, via hot om anmälan till disciplinnämnden, till självmordshot och brottsliga hot. Tasha Landberg anser att man ska ta varje försök att påverka, skrämma och manipulera på allvar, inte minst för att förhindra att de får mer allvarliga konsekvenser.

Precis som alla människor riskerar advokater som utsätts för hot och våld att utveckla fysiska och psykiska krisreaktioner. På längre sikt kan en hotfull situation i arbetet leda till minskad arbetsglädje, påpekar Landberg. Cynism kan bli en annan konsekvens. Genom att inte engagera sig i klienternas problem kan advokaten skapa distans, och klara av att hantera den svåra arbetssituationen. Samtidigt löper den som negligerar hot och stress att drabbas av känslomässig utmattning, konstaterar Tasha Landberg. Den studie av advokaters arbetssituation som hon och kollegan Jens Näsström genomförde år 2005 visar också att humanjurister upplever högre grad av känslomässig utmattning än kolleger med andra verksamhetsinriktningar.

Just hot om anmälan till disciplinnämnden drabbar ofta advokaterna hårt, enligt Tasha Landbergs erfarenhet.

– Med en anmälan angriper man det professionella jaget, som för advokaten sitter så nära det privata jaget, förklarar hon.

Totalt sett är det en väldigt liten andel av alla klienter och motparter en advokat möter som någonsin blir hotfulla eller på annat sätt svåra att hantera. Men just dessa ”mardrömsklienter” tar samtidigt orimligt mycket tid och energi från advokaterna, påpekar Tasha Landberg.

Advokater, särskilt humanjurister, möter ofta människor i kris, som upplevt svåra trauman eller som riskerar att förlora något grundläggande i sina liv – som vårdnaden om sina barn eller ett småföretag som man byggt upp från grunden. En del är psykiskt sjuka eller missbrukare.

– De fungerar just då inte som vanliga människor, säger Tasha Landberg, som konstaterar att hot och aggressivitet på det viset är inbyggt i själva advokatrollen.

Ändå finns det mycket man själv kan göra för att undvika de värsta hot- och våldssituationerna.

– I brist på egna gränser kan de här människorna behöva hjälp med att gränsas. Därför måste man vara väldigt tydlig med vad som gäller, fastslår Tasha Landberg.

Gränserna kan vara både mentala och fysiska. Det handlar bland annat om att klargöra vilka tider man är tillgänglig för sin klient och under vilka förutsättningar, vad som ingår i uppdraget, men kanske också att rent fysiskt sätta en klient som vill komma för nära på andra sidan av skrivbordet.

– Ju knepigare klient du har, desto viktigare att man klargör gränserna och att man upprätthåller vad vi kallar för professionell distans. Man är aldrig kompis med sin klient, man ger ingen särbehandling utan man sitter tungt i stolen, sammanfattar Tasha Landberg.

Gränssättningen kan också vara viktig gentemot en aggressiv motpart. Stora känsloutbrott vid möten kan vara skäl att ta en paus, för att markera att beteendet inte är acceptabelt. Det är också ett ansvar för den aggressive klientens advokat att sätta upp gränserna och därmed undvika hot mot advokatkollegan på andra sidan i konflikten, påpekar Tasha Landberg, som också efterlyser mer utbildning om hur man hanterar människor i kris och psykiskt sjuka.

– De flesta humanjurister har utvecklat erfarenhet och förmåga att läsa människor och kan ofta förutse vilka klienter som kommer att bli besvärliga, men det borde finnas systematisk utbildning, säger hon.

Vad kan man då göra när man befarar att klienten framför en är en blivande ”mardrömsklient”? Tasha Landberg uppmanar advokaterna att lita på sin intuition och att alltid tänka på sin egen säkerhet. Upplever man klienten som hotfull kanske en biträdande jurist eller sekreterare kan sitta med vid mötet, eller dörren till kontoret lämnas öppen så att andra har en chans att höra om det uppstår bråk. Noggrann dokumentation av allt som beslutas kan också vara till hjälp när en frustrerad klient senare ifrågasätter advokatens agerande.

Ibland behövs stöd från andra. Att – inom de ramar tystnadsplikten skapar – diskutera med en kollega eller kontakta Advokatsamfundet är en väg. Vissa advokater tar också hjälp av en professionell handledare eller psykolog.

De flesta professioner som möter människor i kris i sitt arbete, som psykologer, poliser och vårdpersonal, har etablerade former och kanaler för att få tala om svårigheterna i yrket. Men för advokater finns ingen sådan modell.

– Är du ensam advokat ute på vischan och har en hotfull klient, som bor på samma ort, vet var du bor, och kanske har barn i samma skola, blir det en ytterst vansklig situation att hantera själv. Man behöver vända sig till någon. Det är en brist att det saknas en formell modell för handledning av advokater, säger Tasha Landberg, som ofta får frågan om hon kan ta uppdrag som handledare till advokater. Hittills har hon dock sagt nej, eftersom hennes företag främst är inriktat på utbildning i praktisk psykologi för advokater.

Tasha Landberg betonar också att arbetskamrater, och för biträdande jurister inte minst principalen på byrån, spelar stor roll för hur advokater klarar att hantera hot och andra påfrestande situationer i yrket.

– Det är otroligt viktigt att det är högt i tak och att kunna prata, med hänsyn till sekretessen så klart. Det ska finnas en tydlig person som man kan prata med. Det är inte meningen att partnern hemma ska stå för det, säger hon bestämt.

När hoten eller våldet är rent brottsligt är det enligt Landberg också viktigt att man polisanmäler dem.

– Det handlar om att signalera att ett beteende är fullständigt oacceptabelt. På samma sätt som en anmälan till samfundet är det inte roligt för en privatperson att bli anmäld till polisen. Så jag tycker att man ska anmäla. Det är även en del av bearbetningsprocessen. Man erkänner att det var ett allvarligt hot och lämnar det ifrån sig i stället för att gå och ”bära” på det.

Ulrika Brandberg och Tom Knutson

Tecken på att en klient kan bli hotfull eller våldsam

1 Svårigheter att skapa en gemensam agenda med klienten. Orealistiska förväntningar oavsett vad advokaten säger.
2 Orimliga krav och påtryckningar.
3 Gränsöverskridande beteende, till exempel klienten dyker upp oanmäld, ringer/faxar hela tiden, ringer hem till advokatens bostad.
4 Krånglar med betalningen.
5 Klagar gärna på advokatens insats.
6 Klagar eller skäller på övrig personal.
7 Gör ogrundade anmälningar till samfundet.
8 Lång historia i rättsväsendet. Har ofta vandrat mellan advokater. Fråga efter detta!
9 Magkänsla, intuition.

Många av punkterna är även tillämpliga på motpart eller annan inblandad!

Fem tips på vad du kan göra åt problemet

1 Skapa medvetenhet om problemet.
2 Utbilda dig för att lära dig känna igen potentiellt hotfulla och farliga klienter. Anmäl dig till exempel till Advokatsamfundets kurser i Klientpsykologi – konsten att hantera vanskliga klienter.
3 Upprätthåll alltid professionell distans.
4 Skapa gränser, fysiska och psykiska, med särskilt gränslösa klienter.
5 Försök att tidigt snappa upp hot eller försök till manipulation och belöna inte sådana beteenden genom att exempelvis svara på e-post eller telefonsamtal sent på kvällen eller acceptera att klienten kommer hem till bostaden.