Tveksamt om EG-domstolen ger Somaliasvenskar upprättelse
Nr 4 2008 Årgång 74I EG-domstolen prövas nu ett mål som handlar om frysningen av tillgångar som tillhör den svenska bankorganisationen Al Barakaat, som terroriststämplats 2001. Tre svenska medborgare av somaliskt ursprung har tidigare utsatts för individuellt riktade sanktioner.
FN:s sanktionslistor, som antas av säkerhetsrådet, blir verksamma i Sverige genom EG-förordningar. Men varken antagandet av listorna i säkerhetsrådet eller EG-förordningarna föregås av någon rättslig prövning och det finns inga möjligheter att överklaga sanktioner till en oberoende rättslig instans.
Vid en träff arrangerad av Svenska Helsingforskommittén den 8 april 2008 i Stockholm gav Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, sin syn på den aktuella situationen. Cameron var kritisk till hur flera olika delmoment hanterats som handlar om de mänskliga rättigheterna och sanktioner som är riktade mot enskilda.
Han riktade bland annat stark kritik mot att Förstainstansrätten ansett att den inte kan överpröva en EG-förordning byggd på en resolution fattad av säkerhetsrådet. Domen kom efter att en av Somaliasvenskarna stämt EG-institutionerna.
Cameron kallade Förstainstansrättens behandling för en ”judiciell abdikering” och ”horribel”. Ska man, enligt Cameron, tolka domen så innebär den att FN:s säkerhetsråd i stort kan besluta om vad som helst, med undantag för folkmord, och EG-länder är förpliktigade att följa detta.
– Inom en snar framtid kommer troligen både Kina och Ryssland att spela större roll i säkerhetsrådet vid sidan om Förenta staterna, sa Cameron. Beslut som dessa länder kommer överens om i säkerhetsrådet blir då bindande EG-rätt. Genom att okritiskt överföra säkerhetsrådets beslut i form av EG-förordningar har EG givit dessa beslut en status över nationell rätt och även nationell konstitutionell rätt. Det är en utveckling inom EG-rätten som är mycket oroväckande.
När EG:s generaladvokat har uttalat sig om frysningen av tillgångarna utan att saken prövats i domstol först, har han ansett att detta var ett brott mot de mänskliga rättigheterna och EG-rätten, och att förordningen är ogiltig mot Al Barakaat.
Cameron lovordade generaladvokatens utlåtande. Han betonade dock att det inte alls är säkert att EG-domstolen kommer att följa utlåtandet.
– EG-domstolen är under mycket stark press i den här frågan och jag är inte optimistisk, sa Iain Cameron.
Enligt Cameron rymmer frågorna som aktualiseras vid individuellt riktade sanktioner flera dimensioner och komplicerade ställningstaganden. Framför allt om behörighet och kompetens. Beroende på om man närmar sig frågorna ur ett konstitutionellt eller folkrättsligt perspektiv så blir svaren helt olika.
– Endast om man har ett nationellt konstitutionellt perspektiv, att sanktioner som de är konstruerade idag är oförenliga med grundläggande konstitutionella värden, finns det möjligheter att ifrågasätta dessa, sa Iain Cameron.
Säkerhetsrådet kommer, enligt honom, inte att frivilligt acceptera att en oberoende instans skapas för att överpröva säkerhetsrådets beslut om sanktioner. Endast om EG-domstolen med bestämdhet säger emot kommer det att ske några riktiga förändringar.
Som Iain Cameron ser det är sanktioner direkt dåliga. Politiker vill gärna framstå som handlingskraftiga och vill därför använda sig av sanktioner. De har mest en symbolisk funktion, samtidigt som de har straffrättsliga påföljder på nationell nivå. De kan drabba enskilda på ett hårt sätt och är dessutom rättsosäkra. Det är en del av förklaringen till varför synsätten mellan olika departement, som justitie- och utrikesdepartementen, går starkt isär.
Cameron hoppas på att de nationella domstolarna ska bli mer medvetna och aktiva och hävda sin kompetens.
– Det är dock svårt för nationella domstolar i EG-länder att gå direkt emot EG-rätten. Därför är det angeläget med dom från EG-domstolen som klargör att det stred mot grundläggande mänskliga rättigheter när EU satte upp Al-Barakaat på terrorlistan och frös organisationens tillgångar.
Samtliga tre somaliasvenskar som utsatts för sanktioner har strukits från listan efter diplomatiska ansträngningar från svensk sida, dock utan att ha fått någon kompensation.
I målet som ligger hos EG-domstolen har svenska Al-Barakaat (föreningen som de tre arbetade åt) och en saudisk medborgare, bosatt i Storbritannien som också har blivit utsatt för frysningssanktioner, överklagat Förstainstansrättens dom.
EG-domstolens dom väntas först under hösten.