Tällberg 2007: Tradition och förnyelse sida vid sida
Nr 8 2007 Årgång 73Advokatsamfundets mellersta avdelning fyller i år 70. De årliga studiedagarna firade samma år fyrtioårsjubileum. Det var 1967 som ledamöter från Mellersta avdelningen och Stockholmsavdelningen för första gången samlades i Tällberg.
– Man kan förändras men ändå hålla fast vid sina kärnvärden. Jag tycker att det är roligt att höra till en yrkeskår som gör det, sa avdelningsordföranden Peter Bredelius när han välkomnade deltagarna.
Förnyelse inom ramen för de grundläggande värdena, som lojalitet med klienten och tystnadsplikt, var också en röd tråd i generalsekreterare Anne Rambergs föredrag i Tällberg, där hon bland annat berörde den pågående diskussionen om förändringar av de vägledande reglerna om god advokatsed.
Fredagens talare i Tällberg, efter Anne Ramberg, var Högsta domstolens ordförande Johan Munck. Han presenterade sin domstol och dess arbetssätt med särskild fokus på advokatens förhållande till HD. Idag har tre av HD:s ledamöter en bakgrund som advokat, och enligt Johan Munck är det en stor fördel att det finns olika kompetens och erfarenheter bland ledamöterna.
De allra flesta måltyper kräver prövningstillstånd för att överhuvudtaget komma upp i HD. Prövningstillstånd beviljas i ungefär tre procent av de 4 500 överklaganden som kommer in. Johan Munck berättade att han ofta får frågan från advokater hur de ska skriva för att få prövningstillstånd. Johan Munck hade ett par råd att bjuda på:
– Det är en fördel med en renodlad dispensfråga. Till exempel ökar nog möjligheterna till dispens något när det gäller påföljdsval eller straffmätning, om man inte också överklagar i skuldfrågan. Tänk efter vilken rubrik referatet skulle ha vid utformningen av ett överklagande, sa Johan Munck.
Johan Munck lämnade också ett bidrag i den debatt om felaktigt dömda som pågått i rättsväsendet de senaste åren.
– Jag är övertygad om att det finns ett antal fall där oskyldigt dömda sitter i fängelse. Problemet för oss är att vi inte vet vilka det är, sa han.
Ett globalt perspektiv
På lördagen fick advokaterna och juristerna på Hotell Dalecarlia lyfta blicken ytterligare, från svensk rättskipning till det internationella straffrättsliga systemet. Ambassadör Hans Corell, tidigare undergeneralsekreterare och chef för FN:s rättssekretariat, presenterade ett system som är långt ifrån fullkomligt men ändå en viktig grundsten att bygga vidare på. Han tog avstamp i situationen i världen, med miljöproblem som riskerar att förvärras och skapa allt fler konflikter. För att hantera en komplex och farlig situation blir FN allt viktigare, ansåg Hans Corell, som bestämt tillbakavisade alla tankar på att skapa en ny världsorganisation.
– Ju starkare FN, desto säkrare värld, sa han.
Men visst har FN problem. Att USA bryter mot folkrätten bland annat genom anfallet på Irak och håller inne sina bidrag till FN är ett av de största.
– Det är inte godtagbart att världens största rättsstat kan göra så här, sa Hans Corell, som var mycket kritisk mot Bushadministrationens agerande också i fråga om Guantanamofångarna.
Rättssystem utan kronofogde
USA har också ställt sig utanför den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag genom att vägra att ratificera Romkonventionen, som trädde i kraft 2002. Trots detta har domstolen kommit igång med sitt viktiga arbete. ICC träder in när en enskild stat inte själv förmår eller vill beivra allvarliga brott. Vid sidan av ICC finns dessutom internationella tribunaler för bland annat före detta Jugoslavien och Rwanda. FN har också hjälpt Kambodja att ställa de Röda Khmerernas ledare inför rätta
Hans Corell pekade i sitt föredrag på en viktig skillnad mellan nationalstaternas och FN:s rättsliga system.
– I FN finns ingen lagstiftande församling, inga domstolar som utan vidare kan fatta bindande beslut och ingen kronofogde, sa han.
– FN kan inte bli starkare än vad medlemsstaterna tillåter.