Jurister måste bli mer aktiva med medierna

Maria Abrahamsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet och tidigare mottagare av Advokatsamfundets journalistpris, har med sin bakgrund som jurist och aktiv journalist ett ovanligt bra utgångsläge för att reflektera över förhållandet mellan  journalister och rättsväsendets aktörer.

I sitt anförande på Samfundets Hildarysammankomst den 1 oktober i Stockholm berättade hon om den stundtals svåra relationen mellan jurister och journalister.
– Vad gör vi när rättegångarna flyttar ur rättssalarna till tidningsspalterna? Där målen ofta avgörs innan dom har fallit? I värsta fall innan rättegången ens har börjat? frågade hon retoriskt.

Maria Abrahamsson konstaterade att det är långt ifrån självklart att olika journalister skildrar en och samma rättegång på samma sätt. Ett färskt exempel på detta är hur olika de två kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet valt att skildra det mycket uppmärksammade våldtäktsmålet i Svea hovrätt, som rör en ung kvinna och de två män, som kallas ”Stureplansprofilerna”. Aftonbladet förmedlade bilden av advokater som osympatiska och slemma typer som ställer kränkande frågor till kvinnan. Expressens journalist beskrev i stället hur hon ”förgäves” väntade på dessa frågor och att den ena åtalade genom sitt otrevliga sätt ”själv körde i diket”.

– Journalister väljer för det mesta den vinkel som bäst förstärker och bekräftar budskapet som de själva vill föra fram. Att jag som ledarskribent jobbar på det viset är en sak och allmänt känt. Men att även nyhetsjournalister som förväntas vara objektiva och sakliga gör det, det är något annat, sade Maria Abrahamsson.

Vad gör man?

Om man som advokat eller jurist vill påverka journalister till att inte låsa sig för snabbt och inte se saker och ting så svart och vitt, då måste man agera själv, poängterade Maria Abrahamsson.
– Lyft luren eller skicka ett e-postmeddelande och försök ”komplicera bilden” för journalisten. Komplicera i bemärkelsen förklara eller påverka, som är ett bättre ord, genom att servera nya uppgifter som kanske inte har kommit fram men som verkar viktiga och rimliga att ta hänsyn till, och som journalisten i den bästa av världar bara inte kan bortse ifrån.  Maria Abrahamsson tillade att hon inte kände till någon skrivande journalist som är likgiltig inför upplysningar från experter och auktoriteter som domare, advokater eller juridikprofessorer.

– Visst kan man låtsas rycka på axlarna åt det man får höra, men då ska ni veta att hos den som gör det stannar det kvar en obehaglig känsla, en gnagande oro över att man har missat något väsentligt, och att man kanske undanhåller läsekretsen värdefull information och en korrekt analys, sade hon med eftertryck.

De olika aktörerna i rättsväsendet är olika benägna att medverka i medierna. Jämfört med domare och åklagare figurerar advokater betydligt oftare i medierna. En förklaring är nog att advokaterna ställer upp om det kan gynna klienten, menade Abrahamsson.
 – Man skulle kunna tro att advokater inget hellre vill än att få uppmärksamhet för att bättra på sitt varumärke och få ännu fler lönande uppdrag. Men mediernas uppmärksamhet är kanske inte alltid så bekväm. Det förstår man om man lite närmare studerar rapporteringen om uppmärksammade brottmål, sade hon.

Domarkåren har traditionellt sett varit betydligt mindre intresserad av att medverka i medierna.
– ”Läs domen, något mer har jag inte att säga”, är det svar som journalisterna har brukat få. Men allt fler domare inser nu att de måste bli bättre på att hantera medierna.
–Mediesamhället är inte bara här för att stanna, det utvecklas och växer hela tiden. Bloggosfären är den senaste arenan för samhällsdebatt, och där diskuteras inte minst domar och rättegångar flitigt, slog Maria Abrahamsson fast.

Välkomnar mediegrupp

Under senare år har det blivit allt vanligare med pressmeddelanden och presskonferenser i samband med uppmärksammade domar. De nya migrationsdomstolarna har anställt särskilda informationsansvariga. Maria Abrahamsson välkomnade denna utveckling och uttryckte särskilt sitt gillande för den mediegrupp som arbetar sedan ett par år under hovrättslagman Staffan Levéns ledning. Gruppens domare har åtagit sig att vara tillgängliga för mediekontakter.
– Det är faktiskt rätt revolutionerande, kommenterade hon initiativet och fortsatte:
– På Domstolsverkets hemsida uppmanas vi journalister att kontakta domstolar eller inblandad domare när vi i största allmänhet har frågor om domstolarna, eller – vilket är troligare – när vi vill ha förklaringar eller kommentarer i anslutning till ett pågående mål eller en särskild dom.

– Men inte bara det, vi kan också kontakta någon av domarna i Mediegruppen. Och gruppens domare uttalar sig inte som företrädare för Domstolssverige eller för enskilda domstolar, utan just i egenskap av domare. Och deras uppfattningar är alltså ingen annans än deras egna. Sånt gillar jag, sade Maria Abrahamsson och tillade att mediegruppen överväger att bli än mer aktiv.
– Gruppen överväger också om den ska föreslå en helt ny form av domartjänster, pressdomartjänster. Såvitt jag förstår handlar det inte om informatörer i största allmänhet, som i migrationsdomstolarna. Utan om en ny domarkarriär.

– Vi är alla vinnare på att en så korrekt mediebild som möjligt ges av vad som händer i Rättssverige. Det sätt på vilket juridiken och då inte minst uppmärksammade rättsfall skildras i medierna påverkar och präglar allmänhetens uppfattning om det rättsliga systemet. Brister ska självklart påtalas. Men lika självklart borde det vara inom min egen kår att inte i onödan solka ner medborgarnas förtroende för rättsstaten.

Mer insatser

Maria Abrahamsson efterlyste fler insatser för medierna från Advokatsamfundet och även från enskilda advokater.
– Jag är övertygad om att Advokatsamfundet precis som domarkåren, har mycket kunskap och erfarenhet att bidra med. Kunnande som många gånger skulle kunna hjälpa oss att göra mindre fel. Problemet är snarare ett annat, nämligen att få advokater att tycka att det ligger i deras intresse att verka för en högre kunskapsnivå hos medierna och hos allmänheten. För min del tror jag att advokatkåren kan se längre än näsan räcker, och att den gärna vill göra en insats i folkupplysningens tjänst.

Efter föredraget följde en engagerad diskussion där bland annat värdet av presskonferenser i samband med uppmärksammade rättegångar samt ”pressdomartjänster” diskuterades. Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, passade på att berätta om den förstärkning av informationsarbetet som har inletts på samfundet.

Ulrika Brandberg