Universitetens oberoende är alltid värt att försvara
Nr 8 2025 Årgång 91I våras inledde president Donald Trump ett frontalangrepp på amerikanska universitet. Harvard University var ett av de första målen. Med imponerande kreativitet har Trump-administrationen försökt hitta sätt att utpressa universitetet: utvisa internationella studenter, dra in bidrag till studier och forskning och stoppa valideringen av studenters examina. När administrationen förlorar i domstol försöker man hitta nya vägar att uppnå samma skada.
Donald Trumps mål är enkelt: Han vill installera sig själv som rektor på Harvard och ta makten att bestämma vilka studenter som ska antas, kurser som ska erbjudas och professorer som ska sparkas. I hans krav på Harvard ingår att åsiktsregistrera studenter, inrätta övervakare som ska gå igenom kursutbudet och skapa listor över studenter – som jag själv – som deltagit i demonstrationer, för att sedan kunna utvisa dem. Det är bara början på hans ambitioner. I slutändan vill Trump kunna kontrollera vad som sägs i undervisningssalarna för att studenterna ska lära sig sådant som är i linje med hans agenda. På ett sådant universitet kan inte en ekonomiprofessor kritisera tullar, en vaccinforskare förklara varför vaccinskeptiker har fel, eller en juridikprofessor undervisa om konstitutionen.
Till detta ändamål används vi internationella studenter, liksom bidrag till cancerforskning och hela universitetets verksamhet, som spelbrickor. Det följer samma mönster som Trumps attacker på mediebolag, advokatbyråer och kulturinstitutioner.
Under våren var jag med och mobiliserade en studentrörelse på Harvard mot Trumps attacker på den akademiska friheten. I hans arsenal av attacker ingick att tysta enskilda studenter, vilket tyvärr ledde till att få vågade uttala sig offentligt ens genom att delta i demonstrationer eller dela inlägg på sociala medier. Mina vänner är rädda för att gå samma öde till mötes som studenterna Rümeysa Öztürk och Mahmoud Khalil: att gripas på gatan och sättas i migrationsförvar på grund av sina politiska åsikter. Jag bestämde mig själv för att inte låta Trumps utpressningsförsök fungera. Börjar vi självcensurera oss är striden redan förlorad.
Jag har använt studentrörelsen som plattform för att få med mig campus i att stå emot alla Trumps krav. Donald Trump har gett Harvard illusionen av ett val: ”Ge mig namnen på några studenter som deltagit i demonstrationer, och sparka några professorer, så kan ni behålla resten.” Men vi vet att det bara är en bluff. Ger vi honom ett fåtal namn kommer han att kräva hundra till. Om vi går med på några punkter i hans kravbrev kommer vi att få ett nytt nästa vecka.
I vår kamp för den akademiska friheten försvarar vi Harvards motto: Veritas, sanning på latin. Det är ett motto som lätt kan misstolkas som att vi redan står för sanning och har som syfte att undervisa om den. Men Veritas är snarare en ledstjärna, en strävan, som vi kanske inte kommer att uppnå men som vi åtminstone försöker förstå konturerna av. Veritas är ett ständigt pågående projekt. Det är ett förhållningssätt snarare än ett påstående.
Veritas är ett projekt som behöver vara fritt från politiska ramar. Om vi bestämmer oss i förväg för vilken riktning en akademisk diskussion eller ett forskningsprojekt ska ta kommer vi aldrig att nå sanningen. Veritas förutsätter att vi testar idéer, misslyckas och försöker igen. Det är bara genom att vara öppna för alla möjliga hypoteser och scenarier som vi kan föra utvecklingen framåt.
Just eftersom universiteten har en sådan makt över samhällsutvecklingen har politiska krafter från både höger och vänster alltid varit intresserade av att kontrollera dem. I Ungern var universiteten ett av Orbáns första byten, vilket fick Central European University att flytta sin verksamhet till Wien. Under kulturrevolutionen i Kina lyckades kommunistpartiet få studenter att mörda sina egna lärare och professorer för att visa lojalitet till partiet. Än idag är rapportering av professorer som visar avvikande åsikter ett utbrett system i landet.
I Sverige ser vi tyvärr tendenser till att politiker vill tumma på den akademiska friheten i försöken att driva den egna politiska agendan. Den nuvarande regeringen har haft som ett av sina största projekt på högskoleområdet att utrota ”woke”. Men den utredning som tillsattes kom fram till att bara 1 procent av forskarna upplevde ”woke” som ett problem, medan 30 procent uppgav att just politisk styrning var ett problem. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson förklarade i våras i en partiledardebatt i SVT att ökad politisk styrning av universiteten är nödvändig. Han har hotat med att dra in statliga stöd till Göteborgs universitet efter ett mångfaldsprojekt, och att utvisa människor som demonstrerar för Palestina.
Universitet i Sverige är än mer sårbara för politisk styrning än i USA, där de flesta är privata och inte statliga myndigheter som i Sverige. Det var därför sorgligt att, samtidigt som vi kämpade för den akademiska friheten på andra sidan Atlanten, se hur ett lagförslag om att stärka universitetens oberoende genom att förändra deras myndighetsform föll i utbildningsutskottet. Sverige borde snarare skydda sig redan nu mot liknande försök av politiker i framtiden.
Offren för attackerna på den akademiska friheten är forskning och innovation som räddar liv och förbättrar vårt samhälle. På Harvard verkar den ryska forskaren Ksenija Petrova, som utvecklat en helt unik teknik för att kunna analysera bilder av hur celler åldras, vilket kan ge upphov till nya upptäckter om hur vi botar cancer och alzheimer. När nya bilder tagits under våren kunde dessa tyvärr inte analyseras eftersom Petrova hade satts i migrationsförvar i Louisiana. De indragna statliga bidragen kommer att innebära att forskningsstudier som pågått i åratal behöver läggas ned helt. USA riskerar att förlora kampen om AI ifall de smartaste personerna inom området söker sig till andra länder.
Att stå upp mot Trump-administrationen leder visserligen till betydande skada här och nu, men förtroendet för att den forskning som bedrivs på universitet är fri från politisk styrning är på sikt ett ännu viktigare värde. Harvard är inte Harvard utan sina internationella studenter och förmågan att föra samman de smartaste människorna från hela världen. Men utan akademisk frihet är vi inte längre ett universitet. Det fria ordet är alltid värt att försvara.
Leo Gerdén
Student
Leo Gerdén är en svensk student som läste nationalekonomi och statsvetenskap vid Harvard College 2021–2025. Under våren 2025 var han med och grundade studentrörelsen Students for Freedom. Gerdén talade vid fem demonstrationer och uttalade sig i flera stora amerikanska och globala medier. Sveriges advokatsamfunds Understödsfond har gett stipendier till Leo Gerdén för att studera på Harvard.