Migrationslagstiftningen
Vandelskrav och begränsningar i uppehållstillstånd föreslås
Nr 4 2025 Årgång 91Regeringens utredare vill införa ett krav på god vandel för att bevilja uppehållstillstånd. En annan utredning syftar till att sänka nivån på den svenska asylrätten till en miniminivå inom EU, bland annat genom att kraftigt begränsa rätten till ett offentligfinansierat biträde.
Utredningarna om migrationsområdet har duggat tätt under våren. Två olika utredare lämnade i början av april förslag som på olika sätt ska höja ribban för uppehållstillstånd och avveckla möjligheten till permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper.
Först ut var den så kallade vandelsutredningen, med före detta hovrättslagmannen Robert Schött som utredare. I enlighet med regeringens direktiv föreslog han att ett grundläggande krav på god vandel ska återinföras i utlänningslagen. Utlänningens vandel ska spela en viktig roll i bedömningen om en person ska få resa in eller stanna i Sverige.
Begreppet vandel ska enligt utredningen definieras som ett krav på att en utlänning lever på ett hederligt och skötsamt sätt. Bristande regelefterlevnad, såsom ovilja att betala skulder, missbruk av välfärdssystemet eller samröre med kriminella nätverk, ska kunna leda till att uppehållstillstånd vägras eller återkallas. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Vandelsutredningens förslag
- Ett grundläggande krav på god vandel ska återinföras i utlänningslagen för att bedöma om en utlänning får resa in eller stanna i Sverige.
- Uppehållstillstånd ska kunna återkallas om en utlänning dömts till ett strängare straff än böter, även om utvisning inte prövats av domstol.
- EU-rättsliga uppehållstillstånd ska kunna återkallas om personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.
- Nya skäl för återkallelse av uppehållstillstånd införs.
- Möjligheten att väga in humanitära skäl mot återkallelse begränsas, och vissa tidsfrister tas bort.
- Utökade möjligheter att avvisa utlänningar med bristande vandel som inte är EES-medborgare föreslås.
- En generell uppgiftsskyldighet till Migrationsverket för vissa aktörer föreslås införas för att stärka myndighetens beslutsunderlag.
Den 9 april presenterade miniminivåutredaren, rådmannen Josephine Boswell, ett delbetänkande med förslag på en rad skärpningar i asylpolitiken. Bland förslagen finns att skyddsbehövande endast ska kunna beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Möjligheten till permanent uppehållstillstånd tas bort för vissa grupper, som till exempel kvotflyktingar och alternativt skyddsbehövande. Namnet Miniminivåutredningen syftar på uppdraget att anpassa svensk migrationsrätt till en miniminivå inom EU.
Som en del i anpassningen föreslår utredaren att rätten till kostnadsfri rättslig rådgivning under asyl- och migrationsprocessen kraftigt begränsas. Ett offentligt biträde ska även fortsättningsvis förordnas under handläggningen hos Migrationsverket, men utredaren vill se tidsgränser för rådgivningen. Vid processer i migrationsdomstolarna ska domstolen i vissa fall kunna underlåta att förordna ett biträde, eller entlediga ett som förordnats tidigare. Miniminivåutredningens förslag föreslås träda i kraft den 12 juni 2026. Båda utredningarna bygger på överenskommelser i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Miniminivåutredningens förslag
- Skyddsbehövande ska endast kunna beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd.
- Möjligheten till permanent uppehållstillstånd tas bort för vissa grupper.
- Det ska bli möjligt att avvisa fler asylansökningar, bland annat genom att utöka användningen av begreppet ”uppenbart ogrundad”.
- Det ska inte längre finnas generella hinder mot att avvisa asylansökningar till säkra tredje länder, även om sökanden har familjeanknytning eller annan särskild koppling till Sverige.
- Rätt till offentligt biträde vid asylprövning ska kvarstå, men statens ansvar för kostnaden ska begränsas.