Hur mår domstolarna?

Sveriges domstolar har det slitigt. Den allvarliga gängbrottsligheten leder till allt fler stora och komplexa brottmål som strömmar in, många gånger med häktade och därmed hårda tidsfrister. Samtidigt ska de vanliga målen klaras av. Och medan Polisens och Åklagarmyndighetens anslag växer för varje år har inte domstolarna alls fått samma anslagsutveckling.

Utöver detta lever många domstolar, inte minst utanför storstäderna, i åratal med vakanta domartjänster. Enligt Domarnämnden var antalet sökande per ledig domartjänst under 2023 lägre än det varit under minst tolv år.

Situationen har nu fått konsekvenser för domarnas arbetssituation. Under hösten redovisade fackförbundet Akavia och Saco-S domstol oroväckande statistik om stressade domare som inte hinner med alla uppgifter under ordinarie arbetstid. Enligt enkätsvaren upplever också var tredje domare symptom på stress såsom sömnsvårigheter, hjärtklappning, spänningshuvudvärk eller liknande en gång i veckan eller oftare. Varannan domare uttryckte också en oro för att arbetsbelastningen kan hota rättssäkerheten.

Förtroendet för domstolarna är, trots det pressade läget, i huvudsak gott. Men från sina håll höjs röster om att domarna är i otakt med det allmänna rättsmedvetandet och önskemål om politiskt tillsatta domare.

Är det en kris för domstolarna vi ser, och hur ska den i så fall lösas? I Advokaten nr 1/2025 talar vi med domare, advokater och myndigheter om arbetsbörda, ambitiösa mål och möjligheten att rekrytera domare.