”Vi har en ny järnridå i Europa”

Seminariet direktsändes och kan ses i efterhand på Advokatsamfundets Youtube-kanal.

Efter Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulanders välkomsthälsning talade journalisten Willy Silberstein, moderator för seminariet, med den ukrainske advokaten Timur Bondarjev. Bondarjev deltog via videolänk från Lviv dit han har tvingats omlokalisera sig från advokatfirman Arzingers huvudkontor i Kiev. Han gav en skakande bild av hur livet och verksamheten i Ukraina har förändrats av kriget, men noterade att livet också till dels samtidigt pågår som vanligt.

– I början var det panik. Men i Kiev är butiker och kaféer öppna igen. Regeringen har faktiskt uppmanat företagen att öppna på nytt, att betala skatt och stödja armén. Fast jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är rädd, sa Timur Bondarjev.

Martin Kragh, docent och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, gav ett historiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv på kriget. Kragh framhöll att sanktionerna mot Ryssland är oerhört viktiga.

– Det första stora sanktionspaketet infördes 2014. Det syftade till att tvinga fram en diplomatisk lösning. Men sanktionerna nu skulle jag vilja hävda är av ett sådant slag att vi kan kalla det ekonomisk krigföring, för de syftar till att flytta konflikten till en domän där vi är villiga att agera offensivt – från den militära planhalvan till den ekonomiska, där vi i Väst har ett stort övertag mot Ryssland. Det syftar till att förhindra den ryska krigsförmågan. Det betyder också att vi sätter press på Ryssland på ett helt annat sätt än vad som annars hade varit fallet, sa han.

Martin Kragh menade att vi har en ny järnridå i Europa.

– Den har vuxit fram under flera års tid. Den kanske inte är lika territoriellt tydlig som den förra järnridån som vi hade under kalla kriget, men det är lika fullt en järnridå. Den är ekonomisk, politisk och kanske medial och på sikt kulturell – det blir på sikt två väldigt separerade delar av Europa. Ryssland och Belarus är kanske redan är på andra sidan staketet. Nu har vi länder som Ukraina, Moldavien och Georgien, som befinner sig i ett slags gråzon, och Rysslands mål är att föra in också dessa länder i sin intressesfär, sa Martin Kragh.

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, diskuterade på vilka sätt invasionen och kriget innebär brott mot folkrätten och tog upp andra folkrättsliga aspekter på Rysslands agerande. Han förklarade möjligheterna att använda internationella domstolar för att beivra krigsbrott.

– I anslutning till Majdan-protesterna 2014 meddelade Ukraina att man accepterade Internationella brottmålsdomstolens, ICC, jurisdiktion på ad hoc-basis, även framåt i tiden. Det gör att ICC är behörig att ta upp alla brott som begås på Ukrainas territorium, oavsett nationalitet – även ryska soldaters brott, och det kan även träffa deras överordnade hela vägen upp till Putin. Men domstolens behörighet är begränsad när det gäller angreppskrig eftersom varken Ukraina eller Ryssland är formellt anslutna, sa Mark Klamberg.

Advokat Viktoria Nyström talade tillsammans med Martin Nyman, chefsjurist vid Asylrättscentrum, om den flyktingsituation som kriget har givit upphov till och vad EU:s massflyktdirektiv innebär. Magnus Hjort, avdelningschef vid Myndigheten för psykologiskt försvar, beskrev informationskrigföring genom desinformation och påverkanskampanjer.

Se seminariet på Youtube