Vidareutbildning ska säkra etik och kompetens

Kravet på vidareutbildning infördes för snart 20 år sedan. Under åren har antalet timmar utökats och formkraven har anpassats till den tekniska utvecklingen. Grunden till utbildningskravet är ändå densamma: att ”till främjande av god rättsvård upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår”, som det står i Advokatsamfundets stadgar.

Jonas Olbe är chef för Advokatsamfundets utbildningsverksamhet och har arbetat med professionell vidareutbildning för advokater och biträdande jurister i 18 år. Han konstaterar att utbildningskravet, förutom att höja advokaternas kompetens i en snabbt föränderlig omvärld, också bidrar till att öka allmänhetens och klienternas förtroende och att stärka advokatkårens konkurrenskraft.

För att godkännas som vidareutbildning måste de kurser advokaterna deltar i uppfylla vissa krav på innehåll och form.

– En kurs ska vara yrkesrelaterad och medföra nytta för advokatens verksamhet. Den ska också uppfylla vissa andra baskrav, bland annat vara strukturerad, ha en kursledare, och dokumenteras, säger Jonas Olbe.

Utbildningen måste inte ha juridiskt innehåll. Även exempelvis ekonomi, språk och ledarskap kan tillgodoräknas om innehållet har bäring på advokatverksamhet. Det står också advokaterna fritt att välja de utbildningsarrangörer de själva önskar, så länge kurserna uppfyller kriterierna i samfundets riktlinjer. Advokatsamfundet lämnar inga förhandsbesked om vilka kurser som kan godkännas, utan varje advokat måste själv bedöma om kriterierna i riktlinjerna är uppfyllda. Jonas Olbe uppmanar den som är osäker att kontakta Advokatsamfundets utbildningsavdelning, Advokat­akademien. 

Advokat som fyllt 70 år kan ansöka om dispens från utbildningskravet. Tillfälliga arbetsavbrott ger möjlighet till nedsättning av utbildningskravet i förhållande till faktisk årsarbetstid, om arbetsavbrottet uppgår till minst tre månader.

Advokatakademien erbjuder kurser inom ett brett spann av områden, däribland också starkt subventionerade eller helt kostnadsfria kurser inom ämnen som advokatetik, penningtvättslagstiftning och stresshantering. Alla dessa kurser kan räknas in i utbildningskravet.

– Det har varit och fortsätter vara en långsiktig satsning från samfundet för att höja advokatkårens kompetens inom områden som är av stort intresse för hela kåren – inte minst advokatetiken som hamnat högt upp på agendan de senaste åren, säger Jonas Olbe.

De senaste åren har inneburit stora omställningar i såväl Advokatsamfundets som andra arran­görers kursverksamhet. I spåren av coronapandemin har de digitala utbildningstillfällena blivit allt fler. Advokatakademien satsade tidigt på att erbjuda direktsända kurser men även hybridkurser med vissa deltagare på plats och andra som medverkar digitalt.

– Fysiska kurser har kommit tillbaka efter pandemin, och många har efterfrågat dem, men direktsända kurser finns kvar som en viktig del. Det gör det enklare att delta och många ledamöter uppskattar att slippa resa, konstaterar Jonas Olbe.

De flesta advokater uppfyller det årliga utbildningskravet, och många deltar i betydligt mer utbildning än de stadgade 18 timmarna. De som inte gör det riskerar disciplinära åtgärder.

För att kontrollera att advokaterna uppfyller sin utbildningsskyldighet granskar Advokatsamfundet de revisorsintyg som sänds in i samband med advokatbyråernas årsredovisning. Alla kursintyg ska därför skickas till respektive advokatbyrås revisor, som intygar om utbildningskravet är uppfyllt.

– Om utbildningskravet inte är uppfyllt registrerar kansliet ett ärende där advokaten ombeds att yttra sig. Om det i förlängningen blir ett disciplinärt ärende beror på omständigheterna och om det har upprepats under flera år, uppger Jonas Olbe.