På rätt väg – fast mer finns att göra

Den allmänna uppfattningen bland de svarande är att de vill att Advokatsamfundet med sin unika roll ska vara en stark och enande kraft för sina ledamöter. Samfundet ska ha en tydlig och samtidigt neutral och opolitisk röst i medier och i den rättspolitiska debatten. Det anser Ylva Gnosse vid analysföretaget Regi, som ansvarat för den nyligen genomförda enkätundersökningen bland advokater och biträdande jurister.

Advokatsamfundet har en dualistisk roll, konstaterar Ylva Gnosse. Först och främst ska samfundet verka för advokatkåren. Samtidigt vill advokaterna att Advokatsamfundet vidtar disciplinära åtgärder mot dem som inte sköter sig.

– Det är en unik roll. Advokatsamfundet ska stötta och ta hand om advokaterna, men också kontrollera och kvalitetssäkra kåren genom disciplinnämnden, säger Ylva Gnosse och fortsätter:

– Advokatetikens centrala betydelse för advokatkåren kommer fram tydligt i undersökningen. Det är den gemensamma advokatetiken som skapar sammanhållningen.

Samtidigt rymmer kåren, enligt studien, flera heterogena grupperingar med närmast motsatta karaktärer eller omständigheter:

Stockholm – övriga landet.

Storbyråer – småbyråer.

Äldre – yngre.

Affärsadvokater – humanjurister.

Vilken kategori de tillfrågade tillhör påverkar hur de svarat i enkäten, framhåller Ylva Gnosse.

– Det är en utmaning att hålla ihop en kår och vara enande när den består av så olika grupperingar, kommenterar Ylva Gnosse, som anser att en framtida uppgift i Advokatsamfundets strategiska arbete är att arbeta mer målgruppsbaserat.

Viktiga framtidsfrågor

En central del i undersökningen handlar om vad de tillfrågade ser som Advokatsamfundets viktigaste framtidsfrågor. Två frågor handlar om hur samfundet bäst kan tydliggöra advokatens särskilda roll i samhället och vad som skiljer advokater från övriga juridiska konsulter. Det vanligaste svaret är att samfundets företrädare ska synas i medierna och medverka i samhällsdebatten. Oavsett yrkesinriktning lyfter de tillfrågade fram värdet av advokatetiken och att samfundet ska arbeta för att synliggöra skillnaden mellan advokater och andra juristkonsulter.

En närliggande fråga i undersökningen är vad samfundet kan bli bättre på. Det vanligaste svaret är att stärka och klargöra advokaternas unika roll, arbetsuppgifter och status i samhället. De näst vanligaste svaren är att fortsätta göra aktiviteter utanför Stockholm, ge rådgivning, stöd samt vägledande uttalanden och att delta i samhällsdebatten. Samfundet bör tillvarata advokaternas intressen och verka som en politiskt oberoende organisation.

På frågan om vilken av samfundets i stadgarna angivna uppgifter som är viktigast lyfter en överväldigande majoritet fram ”att till främjande av god rättsvård upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår”. Återigen framkommer hur central advokat­etiken är för de tillfrågade, poängterar Ylva Gnosse. 

En hållbar advokatkår

På frågan om allmänna yrkesintressen att bevaka anser över hälften att verka för en hållbar advokatkår generellt är särskilt viktigt. Att fler kvinnor stannar längre i advokat­yrket är näst viktigast. På tredje plats kommer arbetsmiljöfrågor inklusive arbete för att reducera kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.

Enligt Ylva Gnosse har hållbarhetsfrågorna ökat avsevärt i betydelse generellt i branschen. Hur advokatbyråerna definierar hållbarhet samt hur det mäts och följs upp är en annan fråga som inte besvaras i den här studien, säger hon.

– Men utifrån de aggregerade resultaten och fritextsvaren kan vi ana tre trender: Att hållbarhet, som ett viktigt och omfattande begrepp, har fått ett större fokus i branschen generellt är tydligt. Att kvinnor ska stanna längre i yrket är en utmaning. Att arbetsmiljöfrågor med fokus på balans mellan arbete och fritid inklusive krafttag mot sexuella trakasserier är viktigt och har ökat i betydelse, säger Ylva Gnosse och fortsätter:

– Det är glädjande att antalet personer som upplever problem med sexuella trakasserier inte tillhör en majoritet i studien. Samtidigt är varje kommentar som tyder på kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier extremt allvarlig. Det här är ett problem som förhoppningsvis har minskat något i branschen sedan #metoo och #medvilkenrätt startade. Studiens resultat ger vissa indikationer på att det kan vara så, även om frågorna inte är ställda på samma sätt som i den enkät Advokatsamfundet genomförde för två år sedan på ämnet.

Ylva Gnosse understryker att det inte går att slå sig till ro. Arbetet måste fortsätta mot nolltolerans, inte minst som en del i byråernas lednings- och hållbarhetsarbete. Advokatsamfundet har sedan tidigare inrättat ett telefonnummer för kostnadsfria stödsamtal om problem på arbetsplatsen, läs mer nedan, och det är viktigt att den möjligheten finns kvar, anser hon.

Informationsarbetet

En del av undersökningen handlade om Advokatsamfundets informationsarbete. En av två centrala frågor var: Tycker du att den information du får (tidning, nyhetsbrev, hemsida, event och utbildningar) är relevanta för dig? 82 procent av de tillfrågade svarade ja.

På frågan: Anser du att du får tillräcklig information från Advokatsamfundet? svarade 91 procent ja.

– Det är fantastiska siffror. Så här bra brukar det inte se ut när vi undersöker, säger Ylva Gnosse, som anser att siffrorna visar att samfundet lyckas mycket väl med sitt arbete att förse ledamöterna med tillräcklig och relevant information.

På frågan om vilken av samfundets informationskanaler man brukar följa för att få information om samfundet kommer cirkulären, med information om nya ledamöter och yrkesrelaterade frågor, i topp med 66 procent. Därefter följer tidskriften Advokaten, tryckt version, med 57 procent.

– Det är en hög siffra för en organisationstidning, kommenterar Ylva Gnosse. Även i den förra undersökningen fick tidskriften höga värden, Advokaten nr 1, 2018. Efter dessa två kanaler följer i tur och ordning: nyhetsbrev, hemsidan, Advokaten (digital version), event och utbildningar samt verksamhetsberättelser.

Advokatsamfundets hemsida uppskattas av merparten tillfrågade, konstaterar Ylva Gnosse. Ledamöterna tycker generellt sett att den innehåller mycket och relevant information samt att det är enkelt att navigera.

I undersökningen framkom skillnader mellan yngre och äldre ledamöter i användningen av samfundets informationskanaler. Tidskriften Advokaten i tryckt form brukas alltså av 57 procent för att få information om Advokatsamfundet. Bland dem som är 55+ år är siffran ännu högre, 67 procent. Allmänpraktiserande jurister och de med inriktning familjerätt har också högre värden än snittet. Affärsjurister, större byråer och personer under 45 år har lägre värden. Noteras kan att endast 34 procent tar del av Advokaten digitalt för att få information av samfundet.

Advokaten i tryckt form är alltså fortsatt den viktigaste kanalen för fördjupad information för Advokatsamfundet.

Även frågan om tryckt eller digital tidskrift uppmärksammades. Tryckt tidning önskas återigen av äldre personer och humanjurister samt av ledamöter som arbetar i mindre verksamheter eller på allmänpraktiserande byråer. Frågan om tidskriften Advokatens framtida distribution är för närvarande under utredning.

Önskemål om innehållet i Advokatsamfundets informationskanaler varierar främst beroende på vilken yrkesinriktning man har.

Kurser och utbildning

Kontaktmönstret med Advokatsamfundets kurs- och utbildningsverksamhet ser olika ut för olika målgrupper. Yngre går mer kurser och äldre tar oftare kontakt för rådgivning. De tillfrågade är nöjda med samfundets delkurser till advokatexamen. Ålder, titel och verksamhetsinriktning spelar stor roll för svaren om kursutbudets relevans. Ämnet ”Nya lagar” efterfrågas mer av humanjurister och på mindre advokatbyråer. Försäljning/kommersiellt ansvar önskas i större utsträckning av personer med titeln anställd advokat och av affärsjurister.

Hållbarhet prioriteras upp av yngre, kvinnor och affärsjurister.

Enligt Ylva Gnosse kan det i tider som råder nu vara intressant att satsa på webbinarier och digitala utbildningar. 

Kansliet och det internationella arbetet

Av enkäten framgår att de vanligaste orsakerna till att de tillfrågade kontaktar kansliet handlar om etik- och jävsfrågor samt register- och matrikelfrågor. Drygt åtta av tio uppger sig ha haft nytta av den hjälp man fått. Samtidigt efterlyses i vissa fall tydligare och mer konkreta svar i etiska frågor.

Även Advokatsamfundets internationella arbete uppmärksammas i undersökningen. Resultatet visar att de tillfrågade vill att samfundet i första hand ska verka för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Ylva Gnosse

Ylva Gnosse är expertkonsult på analysföretaget Regi Research & Strategi. Ylva har arbetat med affärsutveckling på marknaden för affärsjuridik sedan 2008 då hon startade branschstudien Årets Advokatbyrå på Regi. Ylva har erfarenhet som marknadschef på bl.a. Bird & Bird. I dag arbetar Ylva med konsultativa tjänster inom ledningsfrågor, strategisk utveckling och undersökningar i advokatbyråbranschen.