”Styrelsen lägger ett mycket strängt ansvar på advokaten”

Utvidgning eller kodifiering?

Styrelsen uppger att anledningen till det vägledande uttalandet är den senaste tidens debatt om vissa advokaters marknadsföring i olika, främst sociala, medier. Huruvida det vägledande uttalandet är en utvidgning av det klandervärda området eller en sammanfattning av vad som gäller sedan tidigare är oklart. Om uttalandet endast utgör en sammanfattning av vad som gäller sedan tidigare kan man med fog ifrågasätta det lämpliga i att använda ett vägledande uttalande för att markera detta. Det hade i så fall varit lämpligare att till exempel generalsekreteraren tillskrivit samtliga ledamöter och påpekat vad som gäller enligt Vägledande regler om god advokatsed, VRGA, och den policy om sociala medier som antogs under min ordförandetid. Då hade det varit en väckarklocka, men utan självständig betydelse vid disciplinnämndens framtida prövningar. Man får således utgå från att styrelsen velat utvidga det klandervärda området. Detta framgår också tydligt när man läser näst sista stycket i uttalandet. ”En advokat ska vara förvissad om att hans eller hennes användande av sociala medier inte negativt påverkar klienters, motparters, domstolars eller allmänhetens förtroende för advokaten eller advokatkåren som helhet. Hänsyn måste därför tas till hur ett meddelande i sociala medier kan uppfattas av klient, motpart, brottsoffer, eller annan involverad part, liksom av domstolar och allmänheten.”

Förvissad om

Styrelsen lägger ett mycket strängt ansvar på advokaten. Advokaten ska vara förvissad om att ett meddelande inte av någon uppfattas skada förtroendet för advokaten eller advokatkåren. Den enkla motfrågan till samfundets styrelse blir: Hur förvissar man sig om detta? Hur kan man förvissa sig om att ett inlägg som en advokat gjort uppfattas av en företrädare för allmänheten inte skada advokaten eller advokatkåren? Om en advokat kritiserar ett rättspolitiskt utspel, hur ska advokaten då vara förvissad om att företrädare för det aktuella partiet inte anser att kritiken skadar förtroendet för advokatkåren?

Även om en anmälan till disciplinnämnden måhända inte skulle behöva leda till en fällning tvingas advokaten lägga tid på att bemöta en anmälan samt utstå det obehag som en anmälan innebär. Det är en uppenbar fara att advokater därför avstår från att delta i rättspolitiska diskussioner på sociala medier för att inte hamna i denna typ av situationer.

För egen del har samfundets vägledande uttalande lett till att jag numera avstår från att bemöta rättspolitiska utspel eller ge mig in i diskussioner angående meddelade domar. Jag vet att ett flertal andra advokater gjort samma val. Advokatsamfundets journalistpristagare Oisín Cantwell har i en krönika i Aftonbladet påpekat det olyckliga i en sådan utveckling. Det vägledande uttalandet har medfört att advokater, som försvarar rättsstaten i sociala medier, har tystats. Detta är mycket allvarligt.

Vem blir saklegitimerad?

Behörig att anmäla en advokat till disciplinnämnden är den som är berörd av en advokats agerande. Genom det vägledande uttalandet utvidgas kretsen av saklegitimerade till att även omfatta till exempel företrädare för allmänheten. Det vill säga var och en som tagit del av en advokats inlägg på sociala medier blir behörig att direkt göra en anmälan till disciplinnämnden om anmälaren anser att en advokat brutit mot det vägledande uttalandet. Detta framgår av 40 § 1 st. i samfundets stadgar. Tidigare har anmälningar från allmänheten handlagts i enligt med 8 § 2 st. i stadgarna.

Den mycket stora utvidgningen av antalet saklegitimerade kan framför allt bli ett administrativt problem för samfundets kansli om allmänheten utnyttjar den möjlighet som styrelsen tillhandahållit.

Hänsyn till hur ett meddelande kan uppfattas

Det är bra att advokater tänker först och skriver sedan. Hur man som advokat i dessa polariseringens och misstolkningarnas tidevarv ska vara förvissad om hur ett meddelande kan uppfattas av samtliga företrädare för allmänheten uttalar sig styrelsen inte om.

Med den relativt stora erfarenhet som jag har av sociala medier är jag övertygad om att vad som än skrivs, hur harmlöst det än förefaller vara för det stora flertalet, kommer det finnas enskilda individer som anser att ett meddelande skadar tilltron till advokatkåren. En advokat som i sociala medier försvarar villkorlig frigivning av en våldtäktsman kommer av vissa individer anses skada advokatkåren. Inte minst om den villkorligt frigivne är av utländsk härkomst. Detsamma gäller inlägg som värnar asylrätten eller rättssäkerhetsfrågor.

Brottsoffer

I det vägledande uttalandet nämns brottsoffer som en kategori som det ska visas hänsyn till. Däremot nämns inte den som är misstänkt för brott. Vad är anledningen till att samfundets styrelse anser att ett brottsoffer ska bemötas med större hänsyn än en misstänkt (som enligt oskuldspresumtionen ska betraktas som oskyldig)? Innebär det att ett målsägandebiträde ges större utrymme att uttala sig på sociala medier än en försvarare?

Egna och andras inlägg

En fråga som inte besvaras av styrelsens uttalande är hur man ska se på gillandemarkeringar och delningar av inlägg som andra gjort. Innebär ett gillande eller en delning att inlägget ses som advokatens eget och därmed kan klandras eller hur ska det uppfattas? Kan en advokat som gillandemarkerar ett rasistiskt inlägg klandras av nämnden eller krävs det att advokaten själv författat texten?

Begreppet marknadsföring

Det vägledande uttalandet avser advokaters användning av sociala medier i marknadsföringssyfte. En del personer har hävdat att det vägledande uttalandet inte berör rättspolitiska inlägg och diskussioner kring domar eftersom det inte utgör marknadsföring. Vad är då marknadsföring på sociala medier? Att advokater använder betalda annonser på sociala medier torde vara oerhört sällsynt. Det som omfattas av uttalandet torde således vara inlägg som advokater gör på bland annat Instagram, LinkedIn, Facebook och Twitter i syfte att synliggöra advokaten eller advokatbyrån för att ge en positiv bild av advokaten och förhoppningsvis, i vart fall på sikt, ge fler uppdrag. Därmed blir de inlägg som görs på sociala medier där advokaten framställer sig som trevlig, kunnig, stridbar, erfaren etc. sådant som omfattas av det vägledande uttalandet. Enligt min uppfattning innebär det att kommentarer till meddelade domar och rättspolitiska inlägg oftast omfattas av det väg­ledande uttalandet.

Disciplinnämndens hittillsvarande praxis

Ett av kärnvärdena för en advokat är klientintresset. För en klient som varit misstänkt för brott kan det självklart finnas ett intresse, vid en frikännande dom, att försvararen uttalar sig i positiva ordalag om den friande domen. Det sker dagligen i tidningar, radio och tv. På samma sätt uttalar sig polis och åklagare, trots att de ska vara opartiska, positivt om fällande domar.

Att en misstänkt och dennes försvarare anser att en friande dom är en seger för rättvisan är enligt disciplinnämndens praxis klandervärt när advokaten skriver ett sådant inlägg på sociala medier. Detta eftersom målsäganden kan ta anstöt av detta. För egen del har jag svårt att tycka att nämndens beslut är rimligt. Vem ska då stå upp för den som är misstänkt? Innebär det även att ett målsägandebiträde hindras från att uttrycka att en fällande dom och ett utdömt skadestånd är en seger för rättvisan? Nämndens hittillsvarande praxis kombinerat med styrelsens vägledande uttalande omöjliggör i princip uttalande i sociala medier om domar som varit till klients fördel. I vart fall om det finns en motpart eller en allmänhet som kan uppfatta det på negativt sätt.

Disciplinnämnden har vidare fällt en advokat som på sitt Instagramkonto under en flerdagsförhandling på annan ort skrivit ”I Wanna go home!”. Nämnden anser att det kan påverka allmänhetens förtroende för advokatkåren genom att hennes sätt att utföra uppdraget ifrågasätts. Under #medvilkenrätt framfördes allvarlig kritik mot arbetsförhållandena på advokatbyråer. En del av kritiken hade sexuell koppling, men en stor del berörde långa arbetsdagar och problem att kombinera arbete och familj. Att då klandra ett inlägg som görs kvällstid från ett hotellrum av en advokat, som befinner sig på annan ort och längtar efter sina barn, indikerar att disciplinnämnden inte tagit till sig av det budskap som framfördes för drygt två år sedan av att stort antal kvinnliga jurister. Att inte tillåta advokater visa mänskliga sidor, såsom att längta efter sina barn, när de gör inlägg på sociala medier riskerar skada tilltron till advokatkåren och försvåra rekryteringen av duktiga, unga jurister. Inte minst unga kvinnliga jurister riskerar att välja andra arbetsgivare än advokatbyråer.

Sammanfattning

I inledningen ställde jag frågan om den text som fanns på framsidan av senaste numret av Advokaten hade kunnat skrivas på sociala medier utan att disciplinnämnden klandrat den. Jag tror inte det. I vart fall inte efter styrelsens nya vägledande uttalande. Säkerligen hade det funnits bland annat poliser och åklagare samt personer i kategorin ”allmänheten” som upprörts över ett sådant uttalande.

Det har i tidningar under hösten framkommit att advokater på sociala medier agerat på ett sätt som kan anses omdömeslöst och kan ifrågasättas. Jag vill på intet sätt försvara dessa inlägg. De får prövas i sedvanlig ordning.

Det gäller dock för styrelsen att ha is i magen och inte låta enskilda övertramp leda till att man tystar advokatkårens deltagande i den rättspolitiska debatten. Jag är övertygad om att styrelsen inte haft för avsikt att tysta advokatkåren, men den faktiska effekten av det vägledande uttalandet så som det formulerats har tyvärr fått den effekten.

Det finns personer och politiska partier som eftersträvar en tyst advokatkår. Det är tragiskt att det är Advokatsamfundets styrelse som effektuerar denna strävan, inte minst i tider då advokaters röster behövs i samhällsdebatten. Min förhoppning är att Advokatsamfundets styrelse på ett prestigelöst sätt kan se det olyckliga i det vägledande uttalandet och antingen upphäva det eller genom ett nytt uttalande begränsa dess räckvidd. Gör om, gör rätt!

Bengt Ivarsson
Advokat, ordförande för Sveriges advokatsamfund 2013–2017

Bengt Ivarsson är advokat på Kihlstedts Advokatbyrå. Han var Advokatsamfundets ord­förande under åren 2013–2017.