Kampen mot korruption måste vinnas varje dag

Det finns ett växande intresse i såväl den offentliga förvaltningen som i näringslivet för etik och moral, och en känsla av att detta är en del av affärsverksamheten och positivt även ur konkurrenssynpunkt, säger hovrättspresident Fredrik Wersäll, ordförande i Institutet mot mutor, IMM.

Han får medhåll från advokat Biörn Riese, styrelseledamot i IMM:
– Många företag började arbeta med hållbarhet för att riskminimera. Man gjorde det för att inte hamna i domstol eller få någon slags påföljd. Sedan har det växlat över till att i stället vara en affärsidé att vara etisk och att vara den goda kraften i sin bransch, konstaterar han.

Att agera etiskt, oavsett om det gäller miljö, de anställdas rättigheter eller att förhindra mutor, har helt enkelt blivit ett konkurrensmedel företag emellan. Arbetet mot mutor är därmed en del av ett större hållbarhetstänkande, betonar Biörn Riese.

Tidskriften Advokaten träffar Fredrik Wersäll och Biörn Riese i Fredrik Wersälls ljusa tjänsterum i Svea hovrätt, med utsikt över Riddarfjärden. Rummet andas sekler av ämbetsmannatradition och rättrådighet.

Fredrik Wersäll och Biörn Riese. Foto: Ulrika Öster

Fredrik Wersäll och Biörn Riese menar båda att just frivilligheten och direktkopplingen till näringslivet är viktiga framgångsfaktorer.
– Fördelen med självreglering är att man får en bred förankring. Näringslivet får vara med och påverka regleringssystemet, och då får man också ett tydligt tecken på att det går att efterleva, säger Biörn Riese, som påpekar att självreglering har en stark tradition i Sverige och övriga Norden, och tydligen har passat i det svenska samhället.

Fredrik Wersäll fortsätter:
– Dessutom blir självreglering dynamisk på ett helt annat sätt än lagstiftning kan bli. Självregleringen kan anpassa sig efter i varje tid rådande förhållanden och leda till en snabbare anpassning efter moraliska och etiska förhållanden i samhället.

IMM:s huvudsakliga redskap i denna självreglering är Koden, eller Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet som den egentligen heter. Koden kom till 2012, och reviderades senast 2014.

Koden listar olika situationer där företag och myndigheter kan ställas inför svåra etiska frågor, och vad som är tillåtet och inte tillåtet i dessa lägen. Koden är olika sträng i olika situa­tioner, och hårdast när det handlar om myndighetsutövning eller ­offentlig upphandling – då får inga förmåner alls förekomma. Medan lagstiftningen rör sig med ganska vaga begrepp som ”otillbörlig förmån” ger Koden tydliga svar: Så får du göra, så får du inte göra.

Fredrik Wersäll och Biörn Riese är eniga om att självreglering, i form av Koden, inte alls står i någon motsatsposition till lagstiftning. Tvärtom, menar de. Tillämpningen av Koden kan leda till ett förtydligande av vad som anses vara tillbörligt, och på längre sikt påverka tolkningen av lagstiftningen.
– Lagstiftarens avsikt har nog varit att man ska ha något slags växelverkan mellan lagen och självregleringsinstrumentet, på det sättet att framväxten av Koden och vad som står i den påverkar vilken bedömning man gör av tillbörlighetsrekvisitet, säger Fredrik Wersäll.

IMM:s kod ställer i praktiken högre krav på företagens etik än lagen.
– Hela idén med Koden var att man skulle lägga sig med en viss marginal över lagstiftningen. På det viset kan företag med ganska stor säkerhet säga att håller man sig till Koden så är man säker på att man inte gör något straffbart, förklarar Biörn Riese.

Samtidigt är det också viktigt för IMM att visa på möjligheter och inte bara att sätta upp gränser för det tillåtna.
– En kod och ett fortlöpande normarbete kan ju vara nog så viktigt genom att tala om vad som är tillåtet. Då kan man känna trygghet. IMM blir inte bara kritiserande  utan också en positiv kraft, säger Fredrik Wersäll, som anser att det just för denna roll är viktigt att IMM inte är någon myndighet.

Förutom att vända sig till IMM:s generalsekreterare och få information och stöd i etiska frågor kan företag och myndigheter sedan 2013 också vända sig till IMM:s etiknämnd. Tanken är att nämnden, som består av ytterst namnkunniga ledamöter, ska tydliggöra Koden ytterligare.
– Företag och myndigheter kan ställa frågor till Etiknämnden om vad som är okej i förhållande till Koden. På så vis utbildas det en tydlig praxis kring hur Koden ska tolkas. Svaren innebär att ”gör du så här så har du marginal i förhållande till det straffbara”, förklarar Fredrik Wersäll.

Nämndens beslut offentliggörs på IMM:s webbplats. Men besluten är hittills ganska få. Det senaste beslutet är daterat i maj 2015. Bristen på ärenden bekymrar IMM:s styrelse.
– Vi tycker att tillströmningen av ärenden är lite för låg. Det är viktigt att Etiknämnden får den här utfyllande rollen, men då måste vi ha en viss volym för att nämnden ska fylla sitt syfte, fastslår Fredrik Wersäll.

För att Etiknämnden ska få sin tänkta roll som praxisskapare planerar IMM:s styrelse att se över kostnaderna för en prövning. I dag kostar det omkring 50 000 kronor att få ett svar från nämnden, men Fredrik Wersäll och Biörn Riese är öppna för en sänkning eller en differentierad skala. Kanske behöver nämnden också göras mer känd, menar de.

Mutor kan förvisso förekomma privata företag emellan. Det vanligaste, och det mest problematiska, är nog ändå när skattemedel är inblandade, och används på ett felaktigt sätt.

Det var därför ett viktigt steg som togs när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, år 2012 blev en av huvudmännen bakom IMM. SKL:s huvudmannaskap skänker legitimitet för Koden inom den offentliga sektorn, menar Fredrik Wersäll och Biörn Riese, som gång på gång återkommer till vikten av legitimitet och förankring.

Behovet av förankring och anpassning efter villkoren i olika branscher har också gett upphov till en rad bransch­överenskommelser.
– Då får Koden ytterligare en betydelse, att verka som en grund för branschöverenskommelser, som ju i sig är ett kvitto på att specifika företag bestämt sig för att följa Koden, säger Biörn Riese.

En av de senaste branschöverenskommelserna gäller den byggbransch som under åren upplevt en hel del korruptionsskandaler. Överenskommelsen undertecknades 2015 av Sveriges Kommuner och Landsting, organisationerna Byggherrarna och Sveriges byggindustrier samt de stora entreprenörerna inom byggbranschen. Precis som IMM:s kod går överenskommelsen längre än mutlagstiftningen. IMM fanns med som ett stöd när överenskommelsen kom till.
– Jag tycker att överenskommelsen i byggbranschen var väldigt positiv på det sättet att den samlade alla chefer för de stora byggbolagen. En iakttagelse är nämligen att om sådana här regler ska få genomslag så måste de komma från toppen av organisationen. Det krävs ett starkt och genuint engagemang från företagets ledning för att det ska få genomslag och inte bara bli en läpparnas bekännelse utan ett levande etiskt förhållningssätt, understryker Fredrik Wersäll.

Eftersom alla erfarenheter säger att mycket av korruption utspelas på lägre nivåer i företag och myndigheter räcker det inte heller att ledningen är med på tåget. Det krävs ett ständigt arbete med information och uppföljning av sådant som har gått fel.
– Det måste finnas ett system som hela tiden arbetar med dessa frågor. Det är ett evigt nötande. Det gäller alla etiska koder – det är ingen idé att bara knåpa ihop dem och lägga dem på hemsidan, utan man måste leva med dem, fastslår Biörn Riese.

Biörn Riese har som advokat och rådgivare arbetat länge med etiska frågor. Han anser att intresset för att motverka korruption har ökat kraftigt bland företagen under de senaste fem åren. Ofta ställs frågorna på sin spets inom exportföretag som verkar på andra marknader än den svenska.
– Många svenska företag befinner sig i länder som inte är lika högt rankade som Sverige vad gäller mutor. Det ställer förstås särskilda krav, säger han.

Biörn Riese accepterar dock inte tanken på att ”ta seden dit man kommer” och betala mutor för att det är vanligt på en annan marknad. I stället gäller det att vara extra noggrann, menar han.
– Företagen är förstås medvetna om att dessa problem finns i en del länder. Men då måste de vidta särskilda åtgärder för att inte hamna i det där. Man får följa upp vilka man har att göra med, att det inte finns några överskottspengar i systemet och så vidare, säger Biörn Riese, som konstaterar att det ställs högre krav på compliancearbetet på ett exportföretag än på ett renodlat svenskt företag.

Insikten om detta, att man inte kan hålla sig med olika etiska system hemma och utomlands, har ökat på senare år, enligt Biörn Riese.
– Det har blivit ett ökat fokus på svenska företags internationella affärer. Det stävjar tendensen att bete sig på ett sätt i Sverige och ett annat utomlands. Sedan är ju en intressant vinkel att det inte är så hemskt många år sedan detta var avdragsgillt i utlandet under vissa förutsättningar. Så synen har ju förändrats, sammanfattar han.

Just advokater har också en viktig roll att spela för att motverka mutor och korruption, anser Biörn Riese. Advokaterna måste lämna handfasta råd till klienter hur de ska bete sig.
– Jag måste utgå från lag, och från Koden, om klienten följer den, men också relatera till den etiska kompassen i allmänhet. Allt detta måste vägas samman. Att i dag säga att advokaten sagt att något är lagligt, det räcker inte, utan besluten måste relateras till vilka ”löften” i allmänhet klienten har ställt ut till sina intressenter, summerar Biörn Riese.

Etiken har blivit en viktig del av rådgivningen. Inte bara för att skydda klienten från risker, utan också för att värna om klientens varumärke och renommé. Och det inser advokaterna, menar Biörn Riese, som upplever ett stort intresse för etiska frågor från sina kolleger.

I förlängningen genererar fokuset på etik naturligtvis också advokatuppdrag, något som de flesta större affärsbyråerna i dag har sett, konstaterar Biörn Riese och Fredrik Wersäll.

Bilden ser ljus ut. Sverige ligger redan från början bra till i internationella jämförelser om förekomsten av mutor och korruption. Med ökad medvetenhet och ökat intresse från företag och myndigheter borde väl allt vara frid och fröjd.

Så varför känns det som att medierna rapporterar om nya korruptionsskandaler var och varannan dag?

Delvis är det nog en följd av våra högre krav och det ökade intresset, menar Fredrik Wersäll. Och Biörn Riese pekar på den undersökande journalistikens framväxt som en förklaring.
– Detta ämne passar bra för undersökande journalistik, liksom för visselblåsande. Det medverkar till  att detta kommer i fokus, säger han.

Samtidigt varnar både Biörn Riese och Fredrik Wersäll oss för att luta oss tillbaka och tro att allt är frid och fröjd.
– Om man tittar på den offentliga förvaltningen så är vi nog i grunden på väg åt rätt håll, i och med att det har blivit så mycket fokus på de här frågorna. Men det är ett slag som måste vinnas varje dag. Man kan aldrig slå sig till ro, för det väntar nya frestelser runt hörnet, säger Fredrik Wersäll.

Institutet mot mutor

• Institutet mot mutor, IMM, är en ideell näringslivsorganisation grundad 1923.
• IMM:s uppgifter är enligt stadgarna att ”verka för god sed i näringslivet och samhället i övrigt genom att motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som medel för beslutspåverkan.”
• Institutets huvudmän är för närvarande Stockholms Handelskammare, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Varje huvudman utser två styrelseledamöter. Dessutom utser huvudmännen gemensamt en ordförande. Ordförande är hovrättspresident Fredrik Wersäll.
• IMM:s stadgar har nyligen ändrats, vilket möjliggör att det vid sidan av huvudmän och stödjande medlemmar kan finnas partnerorganisationer. Det kan leda till att till exempel bransch­organisationer får status som partnerorganisationer.
• Ett av IMM:s viktigaste redskap i arbetet är Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (kallad Koden).
• En anställd generalsekreterare sköter institutets löpande verksamhet. En ny generalsekreterare, advokat Natali Phalén, tillträder i april (läs mer om henne i Advokaten nr 1 2017). Hon ersätter Helena Sundén.

Ulrika Öster