Den organiserade brottsligheten sargar och utmanar Europa

Hundratals miljoner euro investeras varje år av olika brottssyndikat i Europa, pengar som i stället skulle kunna komma till nytta i den legala ekonomin, inledde Cecilia Malmström. Den organiserade brottsligheten bidrar därmed, förutom att vara ett mänskligt problem för dem som drabbas av den, också till stora ekonomiska problem i världen. Just därför är kampen mot den organiserade brottsligheten viktig för EU, sammanfattade Cecilia Malmström.

Den organiserade brottsligheten är i hög grad internationell, konstaterade Malmström. För att rå på den krävs därför allt fler gemensamma och gränsöverskridande polisinsatser. Det har det också blivit, bland annat mot narkotikatillverkning och barnpornografi.

Cecilia Malmström gav exempel på hur också Sverige påverkas av den internationella brottsligheten. Vid ett besök på Europol i Haag, centrum för det europeiska polissamarbetet, fick hon se en Europakarta som tagits i beslag vid en gemensam insats i Bulgarien.

– På de olika länderna var det placerat dödskallar eller smileygubbar, beroende på hur hård polisen är just där. Över Sverige stod det ”explore the territory”. Man ser alltså Sverige som outforskad mark som väntar på att exploateras av brottsligheten, berättade Malmström.

Människohandel är ett område där EU lyckats i sina harmoniseringssträvanden. På bara nio månader lotsade kommissionen fram ett direktiv om en gemensam definition av brottet och stöd till offren för människohandel.

– Att det gick så snabbt, med EU-mått mätt, beror naturligtvis på att frågan väcker starkt engagemang, förklarade Cecilia Malmström, som också var stolt över att Sverige var det första landet som implementerade direktivet i nationell rätt.

En väg att bekämpa brottsligheten är att konfiskera brottsvinster. Här har olika EU-länder kommit olika långt, underströk Malmström. Ett land som arbetar mycket med denna metod är Italien, som bekämpar maffian genom att ta exempelvis fastigheter och lokaler från brottslingarna, och i stället använda dem för olika sociala projekt.

– Vi la ett förslag till direktiv i våras för att åstadkomma en harmonisering av medlemsstaternas system för frysning och konfiskering av tillgångar från brottslig verklighet, sa Malmström.

Förslaget innehåller minimiregler om förverkande av tillgångar och hjälpmedel hos personer som dömts för brott, och om förverkande av egendom för dömda personer, även om egendomen inte kan knytas till just det brott man dömts för. Förslaget diskuteras nu i EU-parlamentet, och en överenskommelse kan kanske vara klar i början av nästa år.

Samarbetet mot brottsligheten bygger dock inte bara på harmonisering av lagar och operativt samarbete. Det handlar också om tillit mellan myndigheter i olika länder, påpekade Cecilia Malmström. Tilliten brister ibland, och EU-kommissionen arbetar därför aktivt med att skapa förtroende över nationsgränserna.

Cecilia Malmström tog också upp korruption, som hon kallade för ”en fruktansvärd sjukdom som härjar i alla världens länder”.

– Vi har tyvärr sett att den ökar, och EU:s medlemsländer här därför bett kommis­sionen att ta fram ett förslag till åtgärder. Det brukar vara så att man ber om sådana åtgärder, men när de berör det egna landet är de inte lika attraktiva längre, sammanfattade Cecilia Malmström, som påpekade att korruptionen dels förstör förtroendet för det offentliga och dels är en lukrativ, brottslig verksamhet.

– Man beräknar att lika mycket pengar försvinner genom korruption som hela EU:s budget, sa Malmström, som också betonade att korruptionsbekämpning är en viktig fråga även i de länder som ansöker om medlemskap i unionen.

EU-arbetet mot korruption och organiserad brottslighet står alltså på flera ben, sammanfattade Cecilia Malmström. Strävandena efter samarbete och harmonisering är dock inte enkla.

– Medlemsländerna har olika rättssystem, definitioner och traditioner som ska mötas, och alla länder är som vanligt övertygade om att just deras tradition är den bästa, sa Malmström.

Till detta kommer att de brottsbekämpande och förebyggande insatserna alltid måste vägas mot kraven på rättssäkerhet, fastslog hon.

Finns det då inte en risk för att strävan efter harmonisering och samverkan mot brottslighet leder till försvagad rättssäkerhet, genom att EU lägger sig på den nivå som finns i de medlemsländer som har den svagaste rättsstaten, frågade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

– Den risken finns alltid vid harmonisering, svarade Cecilia Malmström, som dock ansåg att grundläggande värden som rättssäkerhet aldrig får läggas på något slags lägstanivå.

– Där har vi stor hjälp av organisationer som din, men också av många andra organisationer som ofta pekar på brister på olika håll, sa hon.