Ris och ros från remissinstanserna

Den 28 juni överlämnade utredaren Sten Heckscher sitt betänkande Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott (SOU 2012:44). I betänkandet föreslog Hecker en utvidgning av tillämpningen av hemliga tvångsmedel, som buggning, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning.

Konkret föreslog utredaren bland annat följande:
• Reglerna om de aktuella hemliga tvångsmedlen bör göras permanenta.
• Hemlig rumsavlyssning bör få ske vid något fler brott än i dag, med en så kallad straffvärdesventil som innebär att brotten ska ha ett straffvärde på minst fyra års fängelse.
• Åklagare ska i vissa fall kunna besluta interimistiskt om hemliga tvångsmedel, utan domstolsprövning.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som medverkade i utredningen som expert, var kritisk mot många av utredningens förslag. I ett särskilt yttrande skriver Ramberg bland annat att det utvidgade tillämpningsområdet för hemlig rumsavlyssning till spioneri av normalgraden liksom statsstyrt företagsspioneri inte är godtagbar. Inte heller bör dagens brottskatalog över när hemlig rumsavlyssning är tillåten överges. Anne Ramberg ifrågasätter också att man ska permanenta lagen om preventiva tvångsmedel, samt att åklagare ges en utvidgad rätt att besluta interimistiskt om tvångsmedel.

Under hösten har nu remissvaren kommit in till Justitiedepartementet. De allra flesta remissinstanserna berömmer utredningens gedigna genomgång av hur de gällande reglerna används. Däremot ansluter sig många av dem till Anne Rambergs kritik mot delar av förslaget.

Bland de hårdaste kritikerna finns Riksdagens ombudsmän, JO. Hans-Gunnar Axberger konstaterar i sitt remissvar att myndighetsperspektivet dominerar tydligt i utredningen, och skriver: "Det kan i linje med detta även ifrågasättas om inte en utredning som har att överväga för medborgarnas rättssäkerhet så centrala saker som de här utredda borde bedrivas i parlamentariska former."JO Axberger avstyrker förslaget om att åklagare ska få fatta tillfälliga beslut om hemliga tvångsmedel, och är dessutom negativ till att utredningen vill ta bort katalogen över de brott där hemliga tvångsmedel får användas. "Tas den bort blir det svårare att förutse när tvångsmedlet får användas. Enbart ett krav på antagande om ett framtida straffvärde blir mer godtyckligt", skriver han i remissvaret. JO ansluter sig också till Anne Rambergs kritik mot förslaget att skapa gemensamma regler för Säpo och den öppna polisen.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet inleder sitt remissyttrande med att konstatera att användningen av hemliga tvångsmedel ökat utan att man tagit något helhetsgrepp på effekterna. Men delar också Anne Rambergs och JO:s uppfattning om att preventiva tvångsmedel bara bör tillåtas användas av Säpo, och avstyrker förslaget om interimistiska tillstånd till hemliga tvångsmedel.
Även Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden avstyrker förslaget om interimistiska beslut av åklagare, och anser att man i stället ska öka domstolarnas beredskap. Nämnden vill också ha tydligare reglering av hur överskottsinformation ska hanteras.

Justitiekanslern Anna Skarhed säger bland annat nej till att polisen ska få använda buggning vid brotten spioneri och statsstyrt företagsspioneri, även om straffvärdet antas understiga fyra år. JK är också tveksam till att preventiva tvångsmedel ska få användas för mindre allvarliga brott än de som listas i 2007 års lag.

Från de brottsbekämpande myndigheterna är reaktionerna betydligt mer positiva. Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen, liksom Rikspolisstyrelsen, som dock vill gå längre än utredningen på några områden. Polisen föreslår bland annat att hemliga tvångsmedel ska få användas vid vissa brott som är vanliga inom den organiserade brottsligheten, oavsett straffvärde. Det handlar om grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och grov narkotikasmuggling som man vill lägga till i brottskatalogen. Polisen vill också att beslut om hemliga tvångsmedel inte längre ska knytas till en plats eller ett telefonnummer, utan i stället till personer. På det viset ska det inte ständigt behövas nya tillstånd för brottslingar som exempelvis ofta byter simkort i telefonerna.

Även Ekobrottsmyndigheten vill gå något längre än utredningen, och föreslår att man vid införandet av den så kallade straffvärdesventilen bör räkna det sammanlagda straffet för flera brott vid ekonomisk brottslighet.

Ulrika Öster