Sverige har goda chanser att få plats i FN:s MR-råd

– Sverige har en god chans att bli invald, även om konkurrensen är knivskarp. Sverige har ett stort stöd hos många ländergrupper, däribland utvecklingsländer, säger Efraim Gómez, ansvarig handläggare för mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor vid svenska FN-representationen i New York.

Valet sker preliminärt i november i år. Enligt Efraim Gómez är Sveriges utomordentliga renommé, såväl inom MR-frågor som i allmän FN-politik, både vår största tillgång och fara.

– Många länder tänker rösta på oss men en del tror också att det inte gör något om de lägger sin röst på våra konkurrenter ”eftersom Sverige ändå kommer in”. Starka kandidater i ett val – vare sig lokalt, nationellt eller internationellt – blir inte invalda på meritförteckningen, utan på faktiskt avgivna röster, säger han.

Det är totalt fem kandidater som kandiderar om de tre platserna i MR-rådet. Sverige kandiderar mot Grekland, Irland, Tyskland och USA. Grekland och Irland startade sina kandidaturer mycket tidigt. Tyskland och USA har redan varit medlemmar en gång tidigare.

– Många, inklusive Sverige, anser det förvisso önskvärt att USA blir återinvalt, eftersom dess medlemskap betytt mycket för MR-rådets positiva dynamik, konstaterar Efraim Gómez som anser att ett medlemskap skulle ge Sverige en starkare plattform att verka politiskt för främjandet och försvarandet av mänskliga rättigheter i FN och världen. Sverige intar, enligt honom, redan tätpositionen i FN när det gäller försvar av MR på Internet, särskilt yttrandefriheten.

– Som medlem av MR-rådet skulle detta arbete för nätfrihet – alls inte utan formidabla motståndare – kunna konsolideras. Det behövs, som en utblick mot världen visar, säger han och fortsätter:

– Sverige skulle bli en ännu starkare partner för det globala civila samhället och MR-försvarare, i dess kamp mot förtryck och för frihet. Ett svenskt medlemskap skulle också kunna ge den svenska allmänheten bättre insyn i FN:s MR-arbete.

Efter en bitvis svajig start för MR-rådet 2006 har det enligt Efraim Gómez gått stadigt bättre. Den universella återkommande MR-granskningen av länder, ”Universal Periodic Review”, slutförde sin första cykel helt nyligen.

– Granskningen har varit oerhört nyttig för många länder. Det har bland annat lett till en ökad ratificering av FN:s MR-konventioner, säger Gómez och berättar att det civila samhället har kunnat lämna ”skuggrapporter” och på andra sätt bidra och delta i granskningen. Nu kommer nästa steg: implementering av de rekommendationer som granskningen utmynnat i. Här gäller det, enligt honom, att ha rätt mix av uppmuntran och press – för de som brister i förmåga respektive vilja. MR-rådet har också flyttat fram positionerna i många, viktiga sakfrågor under sina sex år. I våras genomfördes en historisk panel där HBT-personers mänskliga rättigheter diskuterades. Före detta HomO, Hans Ytterberg, var en av fem paneldeltagare.

– Det kan förefalla anmärkningsvärt att alls behöva diskutera detta, men globalt sett är det en landvinning; diskriminering av HBT-personer är sanktionerad i lag i över sjuttio länder. Situationen är inte tillfredsställande på många håll ens i EU, säger han.

Vilket är det största problemet med MR-rådet i dag anser man från svenskt perspektiv?

– Det finns inget entydigt svar. En översyn av MR-rådet företogs förra året, fem år efter upprättandet. Sverige drev då hårt att kriterierna för medlemskap i rådet skulle skärpas. Här har läget förbättrats. Libyen, som förvisso aldrig borde valts in under Khaddaffi, suspenderades våren 2011, säger Efraim Gómez och tillägger:

– Vi ska bygga vidare på sådana ställningstaganden. Den största utmaningen för MR-rådet, snarare än bilden av rådet i medierna, är att få ökat genomslag (”impact”) på marken för dess arbete. Även här har framsteg skett. Rådet har visat en växande förmåga att agera i brådskande ärenden, såsom i den arabiska våren. Det rådet aldrig kommer att bli är en klubb. Det är ett mellanstatligt organ där åsikter går isär och tuffa förhandlingar sker. Och det är därför Sverige behövs där.

FN:s råd för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) inrättades 2006 efter ett beslut av FN:s generalförsamling. Samtidigt avskaffades den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter. MR-rådet träffas flera gånger per år och har möjlighet att löpande ta sig an brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. MR-rådet har 47 medlemmar, som väljs för tre år. Alla FN:s medlemsstater kan kandidera till MR-rådet. För inval till MR-rådet krävs stöd av en majoritet av FN:s generalförsamling. MR-rådets möten hålls i Genève. MR-rådet är ett underlydande organ till FN:s generalförsamling. Därmed rapporterar MR-rådet direkt till generalförsamlingen. Rådet ska främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna, behandla situationer där de mänskliga rättigheterna kränks samt ge rekommendationer till FN:s medlemsländer.

Tom Knutson