Disciplinärende

Bakgrund

Advokat A vid advokatfirman AA, i Stad I, företräder X i tvist mot Y. Y har företrätts av advokaten B, då verksam vid advokatfirman BB i Stad II.

I oktober 2010 övergick verksamheten vid BB i Stad II till AA i Stad III, och B frånträdde därför den 11 oktober 2010 sitt uppdrag som ombud för Y.

Y företräds numera av advokaterna C och D vid advokatfirman CC i Stad IV.

Anmälan

Anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 18 maj 2011, avser att A gör sig skyldig till jäv genom att kvarstå som ombud trots att motpartens tidigare advokat i den aktuella tvisten numera är anställd vid samma advokatfirma.

Anmälaren har anfört bl.a. följande. I maj 2005 gav Y in ansökan om stämning mot X. Tvisten rörde inledningsvis fordran i anledning av obetalda fakturor men har under den tid som gått kommit att omfatta allt fler frågor. Målet pågår fortfarande vid tingsrätten i Stad II.

Y företräddes av B vid dåvarande advokatfirman BB i Stad II. X företräddes av A vid advokatfirman AA i Stad I. I oktober 2010 övergick BB i Stad II till AA. Om båda ombuden hade fortsatt sina uppdrag hade med andra ord båda bolagen kommit att företrädas av advokatfirman AA. B ansåg att det var en självklar jävssituation och att inget av ombuden kunde fortsätta företräda sina klienter i tvisten. B frånträdde därför den 11 oktober 2010 uppdraget som ombud för Y. En tid därefter stod det dock klart att A tänkte fortsätta som ombud för X.

Y:s nya ombud, advokaterna C och D vid advokatfirman CC i Stad IV skrev till A den 14 december 2010 och påtalade jävsförhållandet och uppmanade honom att frånträda. A meddelade dock att han inte såg någon anledning att frånträda. Den 17 december 2010 svarade D och uppmanade återigen A att frånträda. På det mailet har ännu inte A svarat. A är fortfarande ombud för X.

Enligt Y:s uppfattning måste A frånträda uppdraget. Det föreligger en uppenbar jävssituation och A:s agerande är ett brott mot advokatsamfundets etiska regler.

Advokatens yttrande

A har i yttrande den 22 juni 2011 anfört bl.a. följande. Det är korrekt att Y i det pågående målet genom stämning i maj 2005 framställt anspråk på ersättning för ”obetalda” fakturor, närmare bestämt uppgående till ett belopp om 286 500 kr. X har bestritt bifall under åberopande av kvittningsinvändning samt eventuellt genstämning. I syfte att få underlag för sin talan mot Y och kunna precisera sitt anspråk/kvittningsyrkande hemställde X den 15 juni 2006 om edition genom att få del av bl.a. bokföringshandlingar. Y har systematiskt överklagat editionsbesluten. Y har efter beslut i maj 2011 vid hovrätten slutligen ingivit de handlingar som X identifierade i sitt yrkande redan i juni 2006. Utan dessa uppgifter har X inte kunnat precisera sin talan.

Y har företrätts av B, då advokatfirman BB i Stad II. Verksamheten vid byråns kontor i Stad II övergick till advokatfirman AA i Stad III.

Verksamheten i Stad III drivs genom advokatfirman AA Stad III som i sin tur är bolagsman i advokatfirman AA Stad II/III, vilket bolag i sin tur är bolagsman i advokatfirman AA Sverige.

I samband med att det fördes diskussion om övergång kontaktade A B som förklarade att han skulle avträda uppdraget för Y. B och A utgick därvid från att A skulle fortsätta uppdraget för X. De har därefter inte haft någon kontakt med varandra.

I samband med att B med kollegor hos BB i Stad II inträdde i den verksamhet som AA i Stad III driver avträdde advokat B sitt uppdrag för Y. Därmed neutraliserades den potentiella intressekonflikten i förhållande till A:s uppdrag för X som han haft sedan början av 2000-talet. Genom att B avträtt uppdraget har denne såvitt känt inte fört in någon skriftlig eller digital information om uppdraget med Y till den nya verksamheten i AA Stad II/III. Beträffande sådan information som B fått del av under uppdragets utförande har han tystnadsplikt. Y:s uppgift om att B ansåg att de båda skulle avträda ifrågasätts.

Byrågemenskapen under näringskännetecknet AA är sådan att de verksamhetsdrivande kontorsbolagen, bl.a. AA i Stad I där A är verksam och AA Stad II/III där B är verksam, är bolagsmän i det övergripande bolaget AA Sverige HB. Inom ramen för detta Sverige-bolag sker ett organiserat samarbete mellan de verksamhetsdrivande bolagen. Någon transparens mellan kontorsbolagen föreligger emellertid inte. På grund härav kan han inte göra sig underrättad om B:s uppdrag såvida inte han tar initiativ eller medger sådan insyn. Han har således inte någon tillgång till information i de ärenden och uppdrag som B eller någon annan handlägger vid kontoret i stad II, vilket kan jämföras med verksamheten inom AA i Stad I där han är delägare och får information om den verksamhet som drivs inom ramen för detta bolag genom där anställda jurister.

Det finns inte någon som helst risk för att B skulle röja sin tystnadsplikt eller att han på annat sätt genom ”byrågemenskapen” skulle få del av sådan information på grund av att B numera driver sin verksamhet inom AA Stad II/III, i vart fall inte avseende sådana uppdrag som han avträtt före inträdet. Under sådana omständigheter har A således valt att fullfölja uppdraget för X.

I det här fallet måste risken av intressekonflikt vägas mot lojalitetsplikten att fullfölja uppdraget samt den skada och kostnader det skulle medföra för X att byta ombud. A har biträtt X i ett vidare perspektiv och där den aktuella tvisten ingår som en del. Hans ”inläsning” och arbetsinsats sträcker sig till början av 2000-talet. Avvägningen mellan dessa intressen måste utgå från det enskilda fallet.

För de första kan konstateras att konfliktrisken är synnerligen låg då det egentligen inte föreligger något motstående intresse och inte heller finns någon anledning tro att advokat B skulle röja sin tystnadsplikt. Mot detta ska vägas intresset av lojalitetsplikten och att X inte ska drabbas av oåterkalleliga kostnader genom att behöva byta ombud. X är ett litet bolag med begränsade resurser, varför det måste ifrågasättas om bolaget skulle klara av en sådan omställning. Till detta ska läggas det synnerligen känsliga skedet i processen genom att frågan om genstämning nu ställs på sin spets sedan Y efter fem år ingivit dokumentation enligt editionsföreläggande. Att i en sådan situation avträda är oproportionerligt i förhållande till konsekvenserna. Analogt kan hänvisas till den inom EU rådande proportionalitetsprincipen.

Enligt A:s uppfattning överväger det advokatetiska intresset att fullfölja uppdraget för X.

Ytterligare skriftväxling

Anmälaren har i genmäle som kom in till Advokatsamfundet den 5 juli 2011 anfört i huvudsak följande.

A har enbart sin egen klients intressen för ögonen. Normalt sett har kanske inte en advokat en lojalitetsplikt mot sin motpart men situationen blir annorlunda när det är fråga om att båda ombuden efter en fusion eller liknande kommer att tillhöra samma advokatbyrå eller byråorganisation. Utgångspunkten är att en advokat aldrig kan åta sig ett uppdrag mot en befintlig eller tidigare klient. Detta gäller även övriga jurister som arbetar på samma advokatbyrå som den advokat som har varit ansvarig för ärendet. Det jäv som en advokat drabbas av smittar med andra ord övriga jurister på advokatbyrån. Byråjäven smittar dessutom övriga kontor i samma byråorganisation, inte bara i Sverige utan även övriga världen. När nu Y:s tidigare advokatbyrå, BB i Stad II, gick in i byråorganisationen AA tog de enkelt uttryckt med sig sitt jäv och sina intressekonflikter till den nya organisationen och därmed blev även A smittad.

Det är mycket förvånande att A anser att det helt saknas intressekonflikt efter att B hade frånträtt som ombud. Med A:s synsätt drabbas med andra ord bara det ena ombudet då två byråer blir en. A har vid flera tillfällen uppmanats att frånträda av Y:s nya ombud men har trots detta fortsatt som ombud vilket har gjort det nödvändigt att anmäla honom till Advokatsamfundet. Detta har inneburit ytterligare helt onödiga kostnader för Y. Detta bör vägas in som försvårande omständigheter vid disciplinnämndens bedömning.

A har i yttrande den 16 augusti 2011 anfört bl.a. följande.

Det är angeläget att frågan om jäv bedöms i sitt sammanhang då olika intressen gör sig gällande. Dels måste den påstådda intressekonflikten och skaderisken bedömas med utgångspunkt i det enskilda fallets omständigheter, dels måste avträdande från pågående uppdrag relateras till kommersiella och andra praktiska konsekvenser. Ytterligare en utgångspunkt i sammanhanget är branschens utveckling. Det är inte endast så att enskilda biträdande jurister frekvent byter advokatbyrå; detta gäller också större enheter/grupper, som i det här fallet ett helt kontor. Sådana förändringar måste vara möjliga att genomföra utan att det skapar formell jävssmitta, naturligtvis under förutsättning att information inte obehörigen sprids.

B har före övergången till AA Stad III avträtt sitt uppdrag för Y. Det finns inte någon anledning att betvivla att det skett på sådant sätt att information om Y inte är tillgänglig vid inträde hos AA Stad III. Inte heller finns det anledning tro att B, genom att bryta sin tystnadsplikt obehörigen skulle sprida sådan information. För övrigt föreligger inte något tillträde till aktinformation mellan kontoren. I det här fallet har den verkliga intressekonflikten lösts genom att B frånträdde sitt uppdrag.

Sammanfattningsvis föreligger inte längre någon intressekonflikt; Förtrolig information kan inte delges honom och frånträdande av uppdrag skulle orsaka skada och kostnad för X men också för tvistelösningen i dess helhet som inte är rimlig i förhållande till risken att information sprids obehörigen genom den påstådda intressekonflikten.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen i ärendet framgår att A företräder X i en pågående tvist mot Y trots att annan del­ägare i advokatfirman AA tidigare företrätt Y i den aktuella tvisten. A borde – oavsett om den andre delägaren arbetade hos advokatfirman AA eller på annan byrå när denne biträdde motparten i tvisten – inte ha fortsatt som ombud för X.

Genom att inte frånträda uppdraget har A åsidosatt god advokatsed.

Nämnden tilldelar därför A erinran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.