Samarbete är en nyckel i ekobrottsbekämpningen
Nr 2 2011 Årgång 77Under 2009 anmäldes totalt drygt 36 000 misstänkta ekobrott i landet till EBM eller Åklagarmyndigheten. Det var en ökning, jämfört med året innan, enligt Brå:s statistik.* Skattebrott och bokföringsbrott är de två helt dominerande kategorierna bland de anmälda misstankarna, totalt närmare 90 procent.
En mycket stor del av anmälningarna kommer från Skatteverket, som upptäcker fel och misstänkta brott i sin kontrollverksamhet. Martin Solvinger är områdesansvarig för insatser mot ekonomisk brottslighet vid Skatteverket. Han berättar att Skatteverket under de senaste åren ändrat inriktning på sitt arbete, mot mer förebyggande arbete och satsning på de mest allvarliga brotten.
– I den vanliga deklarationshanteringen satsar vi nu på förebyggande insatser så att vi mer använder våra kontrollverktyg mot allvarligt fusk, säger han.
Det förebyggande arbetet handlar mycket om att sprida information och ge stöd till företag, så att de gör mer rätt från början. Skatteverket har också kontakt med branschorganisationer och stora statliga upphandlare för att också de ska ta sitt ansvar. Nya regler för företag om kassaregister och personalliggare har gjort det lättare att i ett tidigt skede upptäcka fel som svart betalning för varor och tjänster eller svart arbetskraft. Enligt Martin Solvinger genomförde Skatteverkets personal under 2010 ungefär 50 000 inspektioner av kassaregister.
Lägger pussel
Omprioriteringen syftar också till att Skatteverket ska kunna satsa mer resurser på de allvarliga och stora skattebrotten. Till sin hjälp har verket en egen underrättelse- och analysverksamhet, som ofta spelar en avgörande roll i arbetet.
– Det handlar om riskanalyser på flera plan. Men det är mycket omvärldsbevakning, till exempel av den tekniska utvecklingen, vilka nya upplägg som genomförs och vilka aktörerna är. Vi lägger pussel, följer betalningsströmmar och pengaflöden som kan tyda på oegentligheter, förklarar Martin Solvinger.
Med hjälp av analyserna kan Skatteverket inrikta sina kontroller på bland annat ”riskbranscher” och olika upplägg som svartarbetshärvor. Under de senaste åren har fokus legat på arbetskraftsintensiva branscher som bygg-, restaurang-, taxi- och städbranschen.
Och Skatteverkets analys- och utredningsarbete får beröm från åklagarhåll. Överåklagare Björn Blomqvist vid Riksåklagarens kansli:
– Skatteverket har ett väldigt planmässigt arbete i branscher som anses som riskbranscher. Min uppfattning är att de gör en verkligt bra strategisk analys som grund, och sedan tröskar de systematiskt igenom.
Huvuddelen av anmälningarna om ekobrott kommer från Skatteverket, och enligt överåklagare Björn Blomqvist innebär det att ekobrottsbekämpningen i stor utsträckning styrs av Skatteverkets prioriteringar. Också konkursförvaltarna upptäcker och anmäler många brottsmisstankar till myndigheterna.
Nya arbetssätt på EBM
Ekobrott som begås i storstadslänen anmäls till och hanteras av den ganska nya myndigheten EBM. Till skillnad från liknande myndigheter i våra grannländer tar EBM hand om alla brott inom sitt ansvarsområde. I exempelvis Danmark och Storbritannien arbetar specialistmyndigheterna bara med de grova ekobrotten.
Sedan några år tillbaka delas alla EBMs inkommande ärenden in i någon av tre kategorier: mängdärenden, som kan handläggas enligt fastslagna rutiner, projektärenden, som kräver mer arbete, och särskilt krävande ärenden. Under 2009 klassades knappt 2 000 av myndighetens ärenden som mängdärenden.
Men Ekobrottsmyndigheten har ändå under de senaste åren inriktat sig hårdare mot den grövre ekonomiska brottsligheten. Under 2009 avsattes hela 93 procent av myndighetens resurser till arbete mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och mot grov organiserad brottslighet.
Enligt Katarina Ringertz, vice chefsåklagare vid EBMs andra åklagarkammare, är det viktigt att de så kallade mängdärendena hanteras på ett effektivt sätt. Bland annat använder EBMs åklagare sig i ganska stor utsträckning av möjligheten att göra förundersökningsbegränsning för att undvika allt för stora mål. Samtidigt betonar hon att myndighetens arbetssätt, med team av olika personalgrupper, i sig ger effektivitet.
– Vi är slagkraftiga och väldigt specialiserade. Det beror ju delvis på att alla åklagare är specialiståklagare, men också på att vi arbetar i arbetsgrupper med olika kompetenser. Det är formaliserat, alla har sin roll, men det blir inga tidsförluster, säger hon.
Till skillnad från åklagarna inom Åklagarmyndigheterna har EBM tillgång till egna poliser, i samma hus. Det underlättar samarbetet. Men även åklagarna ute i landet har täta kontakter med polisen. Det finns dessutom formaliserade samarbeten inom ekobrottsbekämpningen på både nationell och regional nivå. I det nationella Ekorådet ingår bland annat riksåklagaren, EBMs generaldirektör, rikspolischefen, generaldirektören för Brottsförebyggande rådet och flera andra myndighetschefer. Både Åklagarmyndigheten och EBM kan dessutom använda sig av Skatteverkets skattebrottsenheter. Enligt Martin Solvinger kan Skatteverkets brottsutredare framför allt bidra med ett stort ekonomiskt kunnande.
– Vi kan skatteregler och bolagskonstruktioner. Det är därför lagstiftaren sett värde i att inrätta de här enheterna inom Skatteverket, säger han.
Följ pengarna!
Den stora drivkraften bakom ekobrott är enkel att sätta fingret på: att tjäna pengar. Brotten har sett lite olika ut under olika perioder, och de fortsätter att förändras med samhällsutvecklingen. Exempelvis har risken för upptäckt när pengar placeras i så kallade skatteparadis ökat i och med att fler informationsutbytesavtal tecknats med dessa länder. I stället har den nya stora tjänstesektorn möjliggjort nytt fusk. En annan ny företeelse som Skatteverket uppmärksammat växer fram när det offentliga lägger ut vissa uppgifter på entreprenad, som behandlingshem. Verksamheterna omsätter ofta stora pengar, och blir därför intressanta för en del oseriösa aktörer.
För att bekämpa ekobrotten har de båda åklagarmyndigheterna på senare år visat allt större intresse för pengarna som brotten genererar.
– Jag tror att den som går in i en brottsplan kalkylerar med risken för fängelse. Men om man dessutom förlorar pengarna som är hela drivkraften blir det inte lika intressant, säger Katarina Ringertz vid EBM.
EBM:s brottsutbytesenhet har tillsammans med Finanspolisen ansvaret för arbetet med att spåra och få tillbaka brottsvinster till Sverige.
Utveckling pågår
Arbetet med att förverka brottsvinster, och därmed minska incitamenten att begå brott, är en viktig utveckling i ekobrottsbekämpningen på senare år. Men arbetet med att vässa metoder och ge nya redskap fortsätter. Professor Petter Asp ser över reglerna för penningtvätt i en utredning. En annan utredare ska i slutet av året föreslå nya regler för utbyte av sekretesskyddad information mellan myndigheterna.
Björn Blomqvist pekar på flera andra områden där arbetet kan utvecklas.
– Vi kan bli duktigare på att tekniskt ta hand om informationen som kommer från Skatteverket och på att samverka internationellt, men också på att se till att ha fredade resurser överallt och ett mer strategiskt anslag när det gäller vilken typ av brott vi ska angripa, säger han.
Katarina Ringertz, som just kommit från ett stort ekobrottmål i Karlstad, har också önskemål:
– Något som vi borde utveckla, och som jag sysslat med på sistone, är att digitalisera förundersökningarna, så att man slipper kånka. Det är stort, tungt och besvärligt. Tekniken kan helt klart hjälpa oss, säger hon.
Den pågående utredningen om att ge EBM ansvaret för all ekobrottsbekämpning i landet (se artikeln Utredare vill ha offensivare ekobrottsbekämpning) kan komma att påverka Åklagarmyndighetens och EBM:s framtida arbete. Och Katarina Ringertz tycker att det finns starka skäl att låta hennes myndighet ta över.
–Inte minst rent mänskligt för de åklagare som ska arbeta mot väldigt grov kriminalitet. Är det på en liten ort kan det vara bra att komma någon annanstans ifrån, säger hon, och betonar dessutom fördelen med att polis och åklagare arbetar tillsammans i samma hus som hos EBM.
* Fotnot: Siffrorna för år 2007 och längre tillbaka i Brå:s databas är inte jämförbara eftersom man förändrat sina mätmetoder. Tidigare fanns ett betydande bortfall i siffrorna.